Monday, May 30, 2011

Ett kul barndomsminne

Ni minns köttfärstån? Jag fick ju en blodfylld blåsa under nageln på lilltån. Det förstår man ju att det inte kommer att gå bra. Nog för att jag har tappat naglar förr och är ganska härdad, men nu tycker till och med jag att det är läskigt. Nageln vill hoppa av direkt och av nån ny nagel syns inte ett spår. Måste den inte stanna kvar tills en ersättare i alla fall är på väg? Dålig kompetensöverföring nu tycker jag. Den här episoden får mig att tänka på en sak när jag var liten (såg ni den smidiga övergången, va?!).

Jag var kanske 5 år och satt och åt gröt, passad på av min faster. Mannagrynsgröt och blåbärssylt om jag minns rätt. Plötsligt började jag mosa blåbär och väsa:
-Blod, bloood.
Faster skrattar och säger att det inte alls är blod. Det är bara blåbärssaft.
Jag vänder mig om och stirrar på henne...
-Jag vet, men jag låtsas att det är människor.

Med rätt musik på en filmatisering av det här har vi en klockren Omen-unge!
Är Malin nöjd eller vill hon ha mer minnen? Var det till belåtelse?

Wednesday, May 25, 2011

guldkant på tillvaron

I tisdags satte jag äntligen en shoulder mount. Igår när pojkvän kom hem hade han köpt denna för att fira min triumf. Nu tror jag i och för sig att det hade mer att göra med att han var göttasugen, men vem är jag att klaga på det. Jag gluffsade glatt i mig av den fantastiskt goda chokladtårtan och tänkte lyckligt på min shoulder mount.


Götta!

Nyss bokade jag 60 minuter massage imorgon. Det är min present till mig själv.

Tuesday, May 24, 2011

Minnesbilder

Det blev ett härligt Göteborgsvarv. Jag satte pers. Vädret var härligt och jag hade mysigt både innan och efter loppet. Jag öppnade lugnt i 5 minuters tempo och fick medvetet hålla tillbaka för att inte löpa på för snabbt. Mina första 5 km var också de långsammaste. Det var trångt och mycket folk och de flesta sprang lite snabbare än mig.

På Hissingen kommer första kicken. Deadmau5 börjar. Jag får lite extra energi och folkhavet lättar lite. Jag kan sträcka ut löpsteget och får flyt och löper flera lätta kilometer i 4.30 tempo.

De sista 3 km kickar energitabletten in och jag känner mig piggare. Omen dyker upp när jag har ungefär en kilometer kvar och jag börjar bara le. Sjukt skön känsla. Folk runt omkring mig ser trötta ut. Jag ökar. Musiken pumpar och mina ben svarar när jag klämmer ur det sista. Sista korta biten tar jag mig under 4 minuters tempo.

Monday, May 23, 2011

I rock

Jag skrev ju ett inlägg om att bara vara nöjd förut. Att jag kan springa igen och knät håller. Att jag får släppa iväg pojkvän och vara nöjd med att var vältränad och snygg. Det borde räcka, typ. Sen springer jag göteborgsvarvet och slaktar mitt personbästa. Under 1.44. Om det känns bra? You bet!

Så har jag fått en köttfärstå igen. Men den slipper ni se.

Tuesday, May 17, 2011

Vad ska jag skriva om

Jag känner mig lite oinspirerad. Är det nåt speciellt ni vill veta eller som ni vill att jag ska skriva om?

Saturday, May 14, 2011

Fancy

Jag har visat pojkvän hur man putsar fönster så nu är alla fönster i hela lägenheten putsade. Fancy! Vill ni ha bildbevis?
Det kanske är så att jag känner mer för den här lägenhet eftersom den är mig egen och så fräsch jämfört med vår gamla. Där putsade jag aldrig fönstren (som ni kanske kommer ihåg). Här har jag inte ens bott ett år än men redan gjort det. Fancy! Då blir tanterna på jobbet stolt över mig. Eller nä det blir de nog inte. Jag är nog redan ett kört fall i deras ögon.

Thursday, May 12, 2011

Fräsch

Nu har jag i alla fall nyklippta naglar och nyrakade ben. Tyvärr är det lite hårstrån kvar här och där så rakblandet verkar vara tämligen uselt. kanske är det dags att lyxa och byta igen? Det är trots allt några månader sen sist.

Imorn ska jag dopa mig till GV. Jag ska klippa mig. Tänk vad mycket lättare jag blir då! Kommer ge mig massa tid att slippa släpa på den vikten!

Wednesday, May 11, 2011

Jag är en slusk

Jag älskar verkligen poledancen. Igår stod jag kvar efter och pratade med en tjej om SM. Hon försökte övertyga mig om att söka och jag försökte övertyga henne. Vi stod och pratade i nästan 30 minuter och när jag sprang hem insåg jag att jag skulle bli väldigt sen. Attans! Jag prioriterade snabbt bort att klippa naglarna och raka benen. Det får jag göra idag i stället. Vad jag däremot kände mig tvingad att göra var att tvätta håret. Det var snuskigt redan igår. Nu sitter jag här med långa, äckliga, tunna naglar och längtar efter kvällens dusch.

Oh vi hade förresten 80-talstema igår så jag dansade i benvärmare. Kanske HUR bra som helst!

Monday, May 9, 2011

Härlig helg

Vilken underbar helg. Vi köpte ändligen stolar till vår pyttelilla balkong och som vi har börjat njuta av den. Vi har redan hunnit klämma in en lunch och middag där. Igår satt vi dessutom ute och käkade glass. Trots att den är så liten har vi redan njutit mer av den än vår gamla stora (som vi knappt utnyttjade alls pga trafiken utanför). Igår tog vi en promenad och plockade nässlor för att göra en nässelsoppa till dagens vegetariska maträtt. Är det inte semester snart?

Friday, May 6, 2011

Nöja mig

Eftersom det inte lär bli något pers på GV får jag nöjd mig med att vara lite allmänt vältränad och snygg. Jag tror faktiskt att jag aldrig har varit så vältränad som jag är just nu. Jag trodde jag var stark i magen innan men nu jävlar. Man blir stark av att lyfta omkring sin kroppsvikt och hänga uppochned på alla möjliga och omöjliga sätt.
jag får nöja mig med det helt enkelt.

Thursday, May 5, 2011

Var snäll mot dig själv

Jag hör pojkvän prata om Göteborgsvarvet och tider. Han pratar om min bästa. Vill slå den. Jag peppar och ger råd. Hittar min egen kommentar där jag skrev att jag skulle under 1.45 nästa gång. Tänker på att jag inte ens kunde springa året efter. Jag satt i parken och drack ljummen cider och hoppades på nästa år. Nu är det nästa år och jag kan springa. Borde vara överlycklig över bara det. Är överlycklig över bara det. Ändå tänker jag på det där med 1.45. På att pojkvän kommer springa bättre än mig. Blir lika delar peppad och ledsen. Inser att jag inte kan tänka så. Måste vara snäll mot mig men vill så mycket.

För övrigt: Alltså det här med att vakna mitt i natten av mensvärk...extremt obra!

Wednesday, May 4, 2011

Inte fel

Det skulle inte vara helt fel att ligga så här. Nej, jag skulle faktiskt kunna tänka mig att göra det nu.


Snuppschen vilar

Gissa hur jag borstar tänderna nu?

Japp. Jag kör med vänsterhanden. Här ska byggas viljestyrka. Kommer ihåg hur jobbigt jag tyckte att det var när jag skulle öva upp vänstern till att kunna använda som musarm. Men det gick ju bra. Dessutom är det ett bra sätt att förebygga alzheimers.

Monday, May 2, 2011

Om viljestyrka

Jag hittade precis en jätteintressant blogg om hjärnan och löpning. Där läste jag bland annat om viljestyrka. Och här läser du inlägget.

Vad är viljestyrka egentligen? Tankar och beteenden är mönster i hjärnan som vi kan stärka eller försvaga. Det är i hög grad upp till oss själva och den viktigaste faktorn kanske är hur mycket viljestyrka man besitter. Viljestyrka är till viss del medfött, men kan också tränas som en biceps.

Att ha självkontroll är kanske den viktigaste faktorn för framgång i livet. I en klassisk studie lät man barn sitta framför en godisbit och om de klarade det i en kvart utan att röra godbiten skulle de få ytterligare en godisbit. De flesta åt upp godbiten efter några minuter. När man sedan följde upp barnen visade det sig att de som avstod och fick två godbitar också hade lyckats med studier och arbete. Självkontroll/viljestyrka var t o m en bättre indikator på framgång än IQ.

Viljestyrkan är en begränsad resurs
I en av de mest kända studierna såg man att studenter som bara fick äta rädisor gav upp ett olösligt problem tidigare än studenter som fick äta kakor under tiden. Båda grupperna hade kakor och rädisor framför sig men en grupp fick alltså bara äta rädisor, vilket krävde viljestyrka. De som tvingades äta rädisor orkade bara halva tiden jämfört med sina kakätande kompisar. Att avstå från de goda kakorna krävde viljestyrka och det tärde på deras förmåga att lösa en omöjligt uppgift.

Detta test har sedan dess upprepats på olika sätt och alltid gett samma resultat.

Viljestyrkan är en resurs och den tar slut. Bland det som förbrukar viljestyrka finns:
- att banta
- att undertrycka känslor
- att undertrycka sexuella och aggressiva impulser
- att plugga
- att leva med stress och sömnbrist

Det var några exempel. Det varierar förstås från person till person. När man vet och förstår att viljestyrka är en resurs som kan sparas och förbrukas, sparar man och planerar både sin ekonomi och sin viljestyrka. Under tentainläsning bör man således avstå från tvätt och städning, eller annat som förbrukar viljestyrka. Det handlar om att prioritera och att inte ha för många mål. Efter en lång dag med resursförbrukande möten kanske man inte ska gå in på en affär. Då har man inte viljestyrka att avstå från en onödig chokladbit. Det är mycket lättare att göra ett impulsköp när man är uttömd på viljestyrka. Viljestyrka betyder ju att stå emot impulser. Samtidigt är det så att samma faktorer som förbrukar resursen också ökar den långsiktigt. Att fasta, kontrollera sina känslor och att plugga, ökar viljestyrkan på sikt.

Hur ökar man resurserna? Man kan se viljestyrkan som en muskel som stärks av träning. Träning av denna "muskel" gör oss viljestarkare. Man vet dock att vissa typer av övning ökar förmågan. Genom att ägna sig åt sport, musik, spela instrument, studera, så stärks också viljestyrkan.

I studier har man sett att något så enkelt som att använda den icke-dominanta handen för att borsta tänderna i två veckor kan öka viljestyrkan. Man har också sett att människor som håller fast vid ett träningsprogram under två månader minskar sina impulsiva utgifterna, skräpmat, alkoholmissbruk och rökning. De studerar också mer och titta mindre på TV och gör mer hushållsarbete. Andra former av träning av viljestyrka ger liknande effekter.

Att springa är ett sätt att träna upp viljestyrkan. Att genomföra intervaller, att plåga sig, att följa en långsiktig plan. Det handlar till viss del om att bygga upp viljestyrka. När det är dags att springa ett maraton har man säkert nytta av det. Man vill klara det. Man vill ha ödet i sina egna ben. Det handlar om makten över sig själv. Ger man upp, är det kanske lättare att ge upp nästa gång. Om man klarar det, då stärks viljan och styrkan och självförtroendet och sannolikheten att man klarar nästa utmaning ökar.