En utmaning kommer lastad

Först reglerna:

Välj ut 6 personer som du vill ska svara och utmana dem i deras bloggar, be dem läsa din.
 Låt personen som utmanade dig veta när du svarat på utmaningen!


Jag blev utmanad av Malin förut så here it goes.



Fem saker som finns på din Att-göra-lista idag?

Har jag fem saker att göra på min lista blir jag stressad och vill lägga mig i sängen. Det kanske är för att mina saker är stora, typ tvätta (tre timmar), handla (ca 2 timmar, storhandling så klart), träna (minst 2 timmar inklusive ta sig till och från stället och duscha. Då blir det inte så mycket tid över för nödvändiga saker som att ligga i sängen eller soffan. Därför blir jag stressad. Idag ska jag tvätta. Och kanske köpa solglasögon. Och fixa present till mamma. Och försöka springa. Det är många saker.



Vad gjorde du för 10 år sedan?

Jag gick ut gymnasiet, började på biologprogrammet i Umeå och växte. I Umeå förundrades jag över att det fanns folk i klassen som kunde köpa en "vinare" själva och så grät jag. Vad jag inte gjorde: åt mat eller skrattade. Jag cyklade till Ålidhem för att ringa min pojkvän eftersom jag inte hade telefon i studentrummet. Sedan tittade jag på Ricki Lake, grät och åt mitt p-piller vid 20 "för alltid fyller det magen lite". Man kan säga att jag har haft bättre perioder i mitt liv.



Ställen du bott på?

Obviously Umeå, hemstaden, jobbstaden och barndomsstaden. Sånt där är ju lite svårt att prata om när man försöker vara småanonym. Baracken har ju de som läst bloggen länge hört om.


Fem saker du skulle göra om du var biljonär?

1. Resa och ta folk med mig.

2. Köpa en lägenhet.

3. Köpa en sommarstuga.
4. Köpa en grådvärg mini.

5. Skänka pengar till välgörande ändamål.


Jag utmanar AK, Nörden, Ulrika, Qylva och Sara.

Sista veckan på semestern

Vojnevojne. Det är en månad kvar till tjejmilen och jag är i dålig form. Jag äter dåligt, jag tränar dåligt (inte alls) och jag är omotiverad. Jag borde verkligen ta mig i kragen, rycka upp mig och provspringa milen imorgon som ett wake up call. Antagligen lufsar jag in på strax under timmen. Jag som närde vackra drömmar om att springa på en bit under 50.

En del av problemet är att jag är lat. Jag vet att jag kan springa en mil utan problem. Jag kommer inte att dö eller ens bli mycket besvärad. Då kickar min naturliga lathet in och jag får görsvårt att motivera mig till att träna för en så bra tid som möjligt. Speciellt över sommaren. All struktur i vardagen dunstar bort i sommarvärmen och formen som jag var i i våras när jag sprang Göteborgsvarvet på en bra tid, ja den är sedan länge borta.

Herre min je, hur ska det här gå?

Förresten är jag solbränd. Brun blir jag ju aldrig men jag är lite mer rosa än vanligt och fräknarna har blommat ut. Och jag kan meddela att solen tar även om man ligger i skuggan hela dagen.
Gud vad jag älskar värmen. Så här ska det vara under hela sommaren!

Vilken dag är det nu på semestern?

Efter örebro åkte vi till årjäng och campade. Det var horder med barn som drog omkring och världens roligaste uppblåsbara isberg att klättra på i sjön. Vi hann även med en löptur och lite boxträning. Skönt att få röra lite på sig. Ikväll har Batman premiär och den måste vi så klart se. Karlstad blir det som får förevisa oss den. Där kommer jag också att fördriva de närmsta timmarna. För några år sen åt jag en sjukt god lasagne där och den måste jag få återuppleva.

I gnällbältet

Mäh ni måste ju kommentera nu när jag anstränger mig och är high tech!

Idag bor jag på hotell i örebro, lyx! Funderar på vad som ska hittas på imorn.
Förslag?

Gusselby

Befinner mig på campingen Gusselby annorlunda mitt ute i intet. Rätt mysigt är det och jag gillar ju att tälta, men när jag tänker på de som är här hela sommaren får jag lite krypningar i huden. Blev dessutom tvungen att äta pizza inne i Lindesberg, urk!

Menskopp

Jag har precis beställt en menskopp. Spännande att se hur det funkar. Det är ju klart miljövänligare och även billigare om man tycker att det funkar. Och vad fasen, prova kan man alltid!

Just nu har jag dock separationsångest eftersom vi lämnat grå. Jag käner mig ensam och eländig :(
Han fattas mig!

Kanske hur bra som helst!

sitter på bishops och lyssnar på nördande just nu. Då är det härligt att ha en iPhone så man kan underhålla sig själv :D

Snart lämnar vi grå och sticker på bilsemester, kul!

Semesterdag 4

Igår paddlades det kajak. Eftersom det här var vanlig kajak och inte forskajak ramlade jag aldrig i vattnet. Det var riktigt roligt och jag lyckades faktiskt komma upp i lite fart ibland. Jag kommer definitivt att paddla kajak mer.

Jag passade även på att baka blåbärsbröd

och hamburgerbröd.
Efter kajakandet grillade vi nämligen egna hamburgare. Görgott!

Lyckan är total

Igår kom den äntligen. Jag har väntat sedan 2001 då jag först hörde rykten om att Apple reggat domännamnet. Idag håller jag den i handen. Kattis iPhone. Låt oss alla gemensamt dra efter andan för att skrika Hallelulja. Och nu slänger jag min Siemens MC 60 all världens väg.

Nästa inlägg kommer så klart från Kattis iPhone (som är namnet på den. Matchar Kattis Nano).

Semesterdag 1

Nu har officiellt semestern börjat och jag började min första semesterdag med att sova till ca 13. Perfekt! Eller ska jag vara ärlig är det faktiskt lite länge till och med för mig. Men skönt att sova länge! Nu när jag är ledig kan jag ju sluta leva pensionärsliv och följa den dygnsrytm Kattiskroppen vill ha. Det innebär sena kvällar och sena mornar (tänk lunchtid).

I min "aktiva semester"-anda har jag också bokat in en prova på att paddla kajakkurs. 3 timmar på torsdag, skoj! Just nu ska jag nog kika lite på Hells kitchen innan det blir dags att traska iväg på lite ki-box.

Mental note: tränar gör man för att må bra och inte vill du ta semester ifrån att må bra?!

Kattis

Your disco needs you!

Vem tar emot denna beställning?

Jag har så klart glömt att sätta i mitt nya simkort i telefonen. Oväntat. Det gör att det inte går att ringa och smsa mig just nu. Så om det är något som försökt och inte kommer fram så vet ni varför. Förhoppningsvis går det ikväll.

Ska det inte vara sommar nu? Hur kommer det sig då att mina händer är iskalla? Nyss stod jag och tryckte de nyutskrivna papprena mot kroppen för att suga värmen ur dem.

Härmed vill jag beställa 25 grader varmt och sol. Start fredag eftermiddag. Tack.
Med vänlig hälsning Kattis

Hurra!

Nyss hände det igen. Två kunder som lät bedrövade över att jag skulle sluta och tyckte att det var himla synd. Jag däremot blir glad när jag kan höra att de verkligen är besvikna och säger att det har funkat så bra med mig.
Jag är ju sannerligen inte bortskämd med beröm inom det jag jobbar med. Som färsk i yrket har jag helt enkelt inte hunnit jobba så länge och fått någon beröm. Och mina andra jobb har jag sällan eller aldrig fått det. Därför känns det så bra. Som en bekräftelse på att jag valde rätt yrke. Som jag kan bli riktigt bra på det, om jag bara får lite tid. Det känns allt jävligt bra!

När jag tänker nu på vad jag är bra på känns det som relationer och kundbehov är en styrka. Struktur och ordning verkar jag behöva träna på. Kul att se hur jag tänker om det om nåt år.

Kattis - (sambo1+sambo2) = ?

För tillfället är jag sambolös. Båda mina sambos är på vift. Själv passar jag på att leva pensionärsliv. Jag lägger mig innan 22, läser massa, tittar inte på tv. Däremot känner jag av socialnerven. Det är då fan vad social jag ska vara. Jag tycker att det är jätteskönt att vara själv men saknar ändå folk och hoppas i hemlighet på att någon ska ringa mig. Jag som inte ens tycker om att prata i telefon.
Idag ska jag slippa laga mat eftersom jag lagade mycket igår. Så jag ska hem, sedan ut och springa, duscha, äta och lääääsa. Framgår det verkligen att jag tycker om att läsa?

Just nu läser jag andra boken i Mistborn serien. Gillar du fantasy ska du läsa den!

Snart så

Tre dagar kvar att jobba innan semestern. Det känns overkligt.

Var är alla? Jag känner mig ensam och bortglömd...

Cykla mera

Lycka är att titta på Gattaca och äta hemmagjord glass med smält choklad och körsbär/biggaråer (vad är det för skillnad?).

En kille på jobbet har lovat att hjälpa mig att kolla på cyklar. Jag vill ju leva ett aktivt liv och gärna prova på triathlon. Det funkar ju inte på en rostig gammal damcykel med trasiga växlar. Cykelinköp är alltså nödvändigt. Jag som är en jävel på att delegera har upptäckt en kille på jobbet som är cykelnörd och han lovade att kika förbi för att hjälpa mig. Jag är ju en cykelbimbo så det skulle gå illa om jag försökte själv. Men vad sjutton, det kan bara bli bättre mot cykeln jag har nu (som jag dock älskar högt och har gett mig mycket glädje och motion).

Gattaca

I en inte alltför avlägsen framtid lever Vincent och drömmer om att åka ut i rymden. Han är ett kärleksbarn. Hans mamma valde att lägga utformningen av Vincents genuppsättning hos Gud i stället för hos sin lokala gendesigner. Förut brukade man säga att ett kärleksbarn hade större chans att bli lyckligt. Det gör man inte längre.
Vincent tillhör nu en ny underklass som inte bestäms av hudfärg eller social status. Det är förbjudet att diskriminera med genetisk grund, men ingen tar lagen på allvar. Vincent har, med sin förväntade livslängd på strax över 30 år och sitt till 99 % sannolika hjärtfel, inte en chans att få komma in i ett rymdskepp. Vincent tar därför chansen och satsar allt på att ta över Jeromes, en människa som har alla dörrar i samhället öppna på grund av sin perfekta genuppsättning, identitet.

Gattaca är en av mina absoluta favoritfilmer. Inte för att den är extremt spännande, eller fotot extraordinärt. Skådespelarna är bra men inte outstanding. Nej det som är så bra med Gattaca är tron. Tron på att människan är mer än sina gener. Tron att man kan göra allt om man bara satsar. Gattaca berättar också om bördan med att leva med perfektion. Att fel och brister kan vara tillgångar. Det är det som får mig att återvända till filmen och sitta och gråta de sista 25 minuterna varje gång.

Har jag någonsin sagt att jag älskar er? Annars kan ni gott och väl slå mig nästa gång vi ses.

Kattishår

Mitt hår är ganska galet. Det är stort och lockigt. Sedan jag senast klippte mig har jag dessutom hittat ett hårmedel som håller ihop lockarna lite så att det inte bara ser ut som en ljus afro. Hårtillvaron kan nu delas upp i före hårmedlet och efter hårmedlet. Innan= fluffigt och stort, vilt jämt uppsatt. Efter stort och lockigt, oftast uppsatt men inte alltid.
Nu verkar det som att jag tydligen ser väldigt olika med varierande frisyrer. Idag frågade en kille om jag ”krusat” håret (utsläppt idag). Öh nej, krusning ser inte ut så här. Dessutom är jag för lat för att hålla på med sånt. En annan kvinna (som inte träffat mig mer än 2-3 ggr och då i stora folksamlingar) kände inte alls igen mig. Hon lade huvudet på sned och kisade samt frågade om jag hade det lockiga håret då också. Öh jag vet inte? Jag kanske hade uppsatt?
Nu till det intressanta. Är jag så olik mig? Hästsvans eller lockburr, ser jag så olika ut?

Mer glass

Jag tror att det är dags att göra en ny glassmak. I kväll, efter tvätten och städningen, ska jag göra vaniljglass (bra att ha som bas om man vill hitta på någon ny glassmak) och eventuellt experimenterar jag med saffran också. Götta!

Läste nyss en bra krönika på expressen. Han avslutar den med
”De flesta våldtäkter begås inte av skräckfigurer med horn och mentala störningar utan av vanliga män som har vanliga jobb och vanliga mustascher och har fått för sig att de har rätt att våldföra sig på kvinnor. Det är ett samhällsproblem som vi enkelt kan slippa prata om bara genom att kalla dem monster.”

Det är ju så. Vekligheten blir begripligare om vi förenklar och skjuter ifrån oss att de är vanliga människor. Vi vill leva svart och vitt. Därför blir de monster. Det är enklare när livet ter sig som ett schackbräde än i en enda massa av olika nyanser.

En döende vänskap

Jag når inte fram till dig. Jag ser dig långt borta, som genom buckligt glas, men når dig inte. Jag försöker intala mig att jag inte bryr mig. Självbevarelsedriften försöker kicka in och ta över. Allt för att jag inte ska stånga pannan blodig. Jag försöker vara arg men vet att jag egentligen bara är ledsen. Så väldigt ledsen. Jag vet inte vad jag ska göra. Kräver jag för mycket? Är jag hysterisk? Jag vill att det ska vara som det var förut, men tror inte att det någonsin blir det. Ändå vet jag att om du kom tillbaka skulle jag bli så glad och glömma allt. Men som det är nu vet jag helt enkelt inte vad jag ska göra. Jag kan inte släppa och ändå blir jag mest bara ledsen. Tänker varje gång jag öppnar mig och ger, att den här gången, det kanske är gången du vänder och kommer tillbaka. Men det är aldrig det.

Jag vill ju ha en!

Nojan inför i-phone har börjat. Jag håller på att portera mitt nummer från Tele2 till Telia. Så att jag kan behålla samma nummer när jag köpt den. Var in på Teliabutiken och la huvudet på sned när jag frågade om man kan få förhandsboka en telefon. Det gick givetvis inte. Frågade om de vet hur många telefoner de får in. Ingen aning. Jag frågar om hon förstår att det kommer att bli hysteriskt. Tjejen ler och säger att folk har pratat om att tälta utanför och att butiken har tankar om att hyra i vakter. Själv känner jag lätt oro över att inte veta om jag får en telefon. Jag tycker att jag borde få förtur. Jag har ju vetat om det så länge, låtit bli att köpa någon ny mobil och nu är min gamla mobil inne på sin sista tid. Ändå kan jag inte vara säker på att jag får en. Telefonen släpps en fredag. Pojkvän skämtar och säger att jag ska sjukanmäla mig för att stå i kö. Jag tittar olyckligt på honom. Lite drygt en vecka kvar. Hur ska det gå?

Götta

Gode gud, jag är så sugen så jag dör!

ibland undrar jag

När jag kommer hem till människor undrar jag ofta över två saker:
1. Var är alla böcker? Inte kan det väl vara så att de inte ens fyller upp en smal Billy?
2. Var är all mat? Har de verkligen inte mer kryddor än de som står där? Och torrvarorna, var förvarar de alla frön, mjölsorter osv.
Jag blir på något sätt alltid förvånad när jag inser att jag oftast har mer böcker och olika matvaror än de flesta andra. Hur klarar de sig?

och jag lyckes...inte.

Idag var första gången (på en arbetsdag, annars sover jag lääänge) sedan jag började jobba här i november som jag hade sovmorgon. Detta innebar att jag skulle kliva upp 6.35. Woho! Tågen har nämligen börjat med sommartidtabell så jag blir tvingad att ta ett senare tåg. Så klart vaknar jag klockan 5. Suckar och vältrar mig runt och försöker somna om. Jag halvsover sedan fram tills klockan ringer, drömmandes om vampyrer (läser Låt den rätte komma in), soltorkade tomarer och nojar över att sova över tåget. Det var ju jättedumt! Jag utnyttjade inte alls min sovmorgon.

Nummer 500

Hur gör man när man har fått ett nytt jobb? Vilka säger man till? Min chef är på semester, men vet att jag ska sluta, hur går man vidare då? Jag behöver prata om en massa saker. Veta hur vissa saker ska lösas. Det verkar som mun mot mun metoden har börjat verka i alla fall. Vissa har hört att jag ska sluta. Känns skönt. Jag har alltid haft svårt för att berätta vissa saker; att jag fått en pojkvän, att jag gjort slut, att jag mår dåligt och tydligen att jag inte kommer att jobba kvar.
Eftersom jag kommer ifrån en familj där man inte pratar så värst mycket har strategin ofta varit att ”folk märker ändå”. Så är det ju, men det är också så att vissa kan bli ledsna, besvikna eller arga för att man inte berättar. Det är verkligen inte en ofelbar strategi att låtsas som det regnar och vänta tills andra också upptäcker det. Sedan att det här händer under semestern försvårar ju informationsflödet en hel del.

Kibox igår och det var skitkul. Jag älskar ledaren som vi hade igår. Hennes pass är så himla kul. På passet var också två unga, biffiga killar. De var inte med på uppvärmningen. En (fördomsfull) kvalificerad gissning säger att de tycker F&S-uppvärmning är för töntigt. I stället hoppade de direkt in i styrkan. Halvvägs in i passet ser jag i ögonvrån hur ena killen lägger sig på golvet. Sista låten ser han döende ut och kan inte slutföra. Jag har alltid tyckt att det är fånigt med människor som gymmar bara för att få stora muskler och inte kör minsta lilla kondition. Han såg verkligen vältränad ut men hade uppenbarligen inte kondition att matcha. Prova vara med på uppvärmningen så kanske det känns bättre nästa gång skulle mitt råd vara. Och kör lite kondition också.