Thursday, January 31, 2008

:(

Dragkedjan på jeansen pajad, mensvärk när jag vaknade och tics i en muskel i ryggen.
Inte på topp idag nej.

Men det är i alla fall jävligt fint ute.

Wednesday, January 30, 2008

Vad man gör för kärlek

Det finaste idag är i alla fall berättelsen på Christer om den kastlösa PK som sålde allt han hade, köpte en cykel och cyklade till Sverige för att träffa sin kärlek. Först tog han fel och trodde att det var Schweiz. Han hade redan ont i rumpan när han upptäckte att Sverige låg mycket längre norr ut. Men han kämpade på. 4 månader 3 veckor tog det.
Han är så fin. Han tror på en religion: Kärlekens religion och en ras: den mänskliga rasen. Själv var jag tvungen att svälja ett andetag för att inte börja gråta när jag hör honom prata.

Lyssna här.

I'm blue la da di la da da

Jag blir ofta frusen efter träning. Jag ligger där i soffan med blött hår, nytränad, nyäten och nöjd men ack så frusen. Pojkvän var söt och hämtade täcke åt mig i förrgår. Vilket mys att ligga där med täcke och pysa! Igår låg jag inte så länge så jag tänkte att det inte var någon idé att hämta täcket. Det hade det varit kan jag säga. Konstigt nog blev jag inte kall om fötterna eller händerna. Nej det var underarmarna och rumpan som frostade ner sig. Sen kunde jag inte somna på mina sedvanliga 7 minuter eftersom rumpan var kall. Eller stussen som pojkvän precis har lärt sig att den även kallas.
Det var så bra. Han hade hört en läkare berätta om ett alternativt sätt att mäta kroppsfett i stället för BMI. Man skulle då dela midjemåttet med måttet på stussen. Detta hade han skrivit upp och för att han skulle förstå ”stussen” hade han ritat en rumpa.

Idag är jag blåslagen sen kiboxen. Jag har sår på knogen, skrapmärken på knät, blåmärken på vänster armbåge och höger axel. Jag bär dessa med stolthet och hoppas nästa vecka på att kunna dela ut några själv. (även om många av mina märken faktiskt är skapade av mig själv).Måste ta i och jobba mer! jag kanske kan hyra in en extra person som skriker det till mig när jag blir trött och tänker att jag inte orkar.

Tuesday, January 29, 2008

Mat i kötthålet

Jobbsnack: Kom upp en diskussion om korv på jobbet igår. Vi vet ju alla min inställning till korv (dödsläskigt!). S säger att det väl inte är värre att äta hjärna än muskler (appropå vad som finns i korv). Kudows. Jag håller med i teorin. Här börjar Kattis fundera på om det är läge än att säga att jag tycker det är slöseri med resurser att inte äta människokött. Kött som kött liksom. Chansen finns ju att S skulle hålla med. Men övervägandet blir egentligen inte svårt. Kattis kniper käft för att inte verka allt för märklig.

Någon i korridoren (i staden närmast hemmet för nyfikna kolleger) är allt bra risig i kistan. Jag gick nyss in på toaletten och höll på att svimma när jag möttes av stanken där inne. Hallå människa, vad äter du?! Vad du än äter, byt!

Monday, January 28, 2008

Fläckig

Jag dricker mycket vatten på jobbet. Då jag inte är tjejen som är direkt världskänd för sitt utomordentlige bordsskick händer det, faktiskt ganska ofta, att jag har blöta fläckar på mina kläder. Jag säcklar mycket helt enkelt. Därför tänkte jag idag när jag såg några små fläckar på min tröja att det var vatten. Men, de är ju torra? Förbryllat pillar jag på fläckarna och inser när de inte torkar bort och försvinner att det måste vara något annat. Åh vad tröttsamt. Nu ska jag gå omkring med en fläckig tröja hela dagen igen! Det gjorde jag nämligen i fredags också. Då lyckades jag slaska tandkräm på tröjan när jag stod och smådansade lite när jag borstade tänderna (ja jag erkänner att jag gör sånt, jag är sjukt konstig) men löste problemet genom att knipa fast headsetet precis på fläcken. Ingen sådan möjlighet finns att dölja dessa fläckar. Jag antar att jag i stället får koncentrera mig på mina nya jeans som jag lyckades köpa i helgen. Eller så kan jag kanske dansa omkring hela dagen? Då borde ingen märka dem.

Friday, January 25, 2008

Kall Kattis

Usch vad frusen jag är idag. Händerna är iskalla och jag känner hur huden på magen knottrar sig med jämna mellanrum. Kanske ska jag göra ett fashionstatement och ta på mig den fantastiskt snygga fleeceväst som jag ärvde med kontoret. Det har hänt förr kan jag säga. Innan jag vande mig vid en betydligt lägre temperatur än den vi har i lägenheten eller för den delen under mitt täcke.

Ikväll ska vi försöka hinna trycka in ett kortare löppass mellan min hemankomst ca 18 och tvättiden som börjar 19 (fy satan vad tråkigt det är att tvätta). Tack gode gud för dexter som gör det hela möjligt att ens tänka på. Så får vi hålla tummarna för att tåget är i tid.

Nu vill jag ha helg!

Thursday, January 24, 2008

Ok, jag kan väl skriva en autograf då

Det kryper i kroppen och känns som det var sjukt länge sedan jag tränade. Det är det inte, det var i måndags. Men det känns så ändå. Igår gick vi nämligen ut och åt på en Italiensk restaurant och då hanns, så klart, ingen träning med. Men oj vad god maten var.
Vi tog lufttorkat vildsvin med rostade kastanjer och torkad frukt till förrätt. Kanske precis hur gott som helst! Sen följde vi upp med en Carbonara och avslutade med lite Phish food hemma i soffan. Ingen träning men plenty av götta således.
Jag lyckades i alla fall med konststycket att plocka ner juleljuset så nu har jag sällat mig till de ordningsamma svenskarnas skara.

Så måste jag skryta om hur duktig jag har blivit på att sova. Jag sover på tåget varje dag nu (hemvägen) och somnar på några minuter. Jag! På kvällarna somnar jag dessutom inom 15 minuter, kanske tom 10. Det är helt fantastiskt. Vilken jävla supersovare jag är!
Autografer kan skickas ut om ni skickar mig ett föradresserat och frankerat kuvert.

Tuesday, January 22, 2008

Mörka Januari

Januari är en mörk månad. I ett försök att ljusa upp den lite har jag fortfarande kvar elljusstaken och ljusslingan och vägrar plocka bort dem innan månaden är slut. Trots att man egentligen skulle ha gjort det 13 januari. Jag går mina egna vägar och skapar nya traditioner.
Men gud vad glad jag blev när jag igår gick från jobbet till tåget. Det var nämligen inte mörkt än! Det höll på att mörkna men det var inte mörkt! Likaså på morgonen när jag kom fram. Då kunde man ana sig till en gryning. Jag började drömma om ljusa vårkvällar och fick antagligen i ett slag både tindrande ögon och rosiga kinder. Det dröjer nog länge än tills jag kliver upp till ljus eller anländer hemmet medan det ännu är det. Men nu kan jag se att det snart är så! Och det känns väldigt, väldigt skönt. Jag kanske till och med kan plocka bort grejerna till helgen. Eller, fast det här är nog lite väl vågat, nån dag i veckan.

Nån som har ett förslag på ett roligt utflyktsmål i Uppsala?

Sunday, January 20, 2008

Dagens efterrätt


Hallon och chokladpannacotta.

Det är man värd när man har städat, handlat och sprungit!

Saturday, January 19, 2008

Recept på en lyckad lördag:

1. Sov länge. Riktigt länge.
2. Ät lyxfrukost.
3. Ta på dig snygga trosor. Snygga trosor är klat underskattat för att göra dagen bättre.
4. Ut och promenera.
5. Låna en bok som du är så uppsykad över att hälften vore nog.
6. Fika. Gärna en god brownie.
7. Ta din nya bil på en tur till IKEA. Där köper du en ny kudde och cocktailglas.
8. Drick vin ut cocktailglaset och känn dig lyxig.
9. Ät smörgåstårta hos några goda vänner.
10. Avsluta med att sova på din nya, härliga kudde.

Friday, January 18, 2008

Älsklingsdexter!

Idag körde vi hem bilen. Dexter, som jag har döpt honom till. Vi är helt lyriska och tjuter med jämna mellanrum: -Vi har en biiiiiil nu!

Vilka supersteg jag har tagit senaste tiden. I november skaffade jag mig mitt första riktiga jobb, ett jobb som har med min utbildning att göra och där jag tjänar rätt bra. Jag har börjat pensionsspara, bytt a-kassa och köpt en bil.
Härmed lovar jag att inte klaga på mitt liv på en hel månad! Det är perfekt just nu.

Rykten

Det här var riktigt kul att höra. Rykten säger att Lakritspuck kommer tillbaka till en glassdisk nära dig vecka 10. Det är ju stort och måste firas!

Thursday, January 17, 2008

Nostalgikattis?

Jag funderar ibland på hur ofta andra tänker på mig. Ni vet, folk som man inte träffar så ofta. Just nu tänker jag till exempel på exets familj. Jag tyckte jättebra om dem och nu när vi inte träffas mer än typ en gång vart fjärde år saknar jag dem. Det händer även att jag pratar om dem. Det är alltså vid sådana här tillfällen jag funderar på om de gör samma sak. Tänker de på mig? Pratar de om mig? Eller var jag bara en tillfällig person i deras liv som de nu har gått förbi och aldrig mer tänker på?

Tro nu inte att jag ligger hemma och lider för att jag saknar dem för så är det inte. Men jag kan komma att tänka på dem nån gång ibland. Nu är då en sådan.

Men gör andra än jag det? Eller är jag en supernostalgisk person jämfört med andra?

Wednesday, January 16, 2008

Karma förbättring

Jag hittade ett busskort på stan igår. Det visade sig ägas av en 18-årig kille i gymnasiet och var värt massa pengar. När jag ringde honom och berättade att jag hade hittat hans busskort lät han förvånad och visste inte ens att det var borta. Allt eftersom samtalet gick fick han mer panik och berättade att han inte hittade plånboken heller. När han kom och hämtade busskortet såg han i alla fall glad ut och tackade.
Själv bättrade jag alltså på min karma.
Dock tänkte jag på den stackars killen hela kvällen och ojjade mig över den eventuellt borttappade plånboken. Jag vet ju hur jobbigt det är, allt fixande med kort som måste låsas och skaffas nya. Jag blev dessutom tvungen att googla honom.
Jag kommer ju aldrig få veta om han tappat bort plånboken eller ej. Men jag vet i alla fall att han fick tillbaka busskortet, och att han blev glad över det. Det blir jag glad när jag tänker på.

Tuesday, January 15, 2008

Läsfronten

Det ser bra ut på läsfronten. Jag är inne på sista boken av Jordan men jag har förtröstan. Jag har beställt Dexter (alltså boken och dessutom filmen 300 från Play som har rea. Skynda fynda!), väntar på att Elantris ska dyka upp på bibblan. Jag har två spännande böcker att låna av en vän: Bitterfittan och en till som jag inte kommer ihåg. Jag ska även låna en annorlunda fantasybok som de pratade om på radion. Efter det har jag en (så gott som omöjlig) förhoppning att de har hunnit släppa sista WoT boken. Eller i alla fall en ynklig liten prolog. Fast så blev det inte. Jag gick nyss ut på dragonmount och de tror på publicering hösten 2009. Hur ska jag överleva?! Sliter mitt hår, gråter och skakar händerna mot skyn
En av de bästa sakerna med att jobba är lätt att man inte alltid har uppgifter hängande över sig när man slutat, vilket innebär att man med gott samvete kan sluka böcker. Jag längtar tills jag kan sätta mig på tåget och läsa i eftermiddag! Och så ska jag sova lite.

Men sjutton vad eländigt det känns med sista WoT-boken. Varför måste det ta så lång tid. Det är ju mer än ett år! Och jag som har världens sämsta tålamod! Jag känner för att gåra något dramatiskt. Typ försöka snitta papercuts i handlederna (kom ihåg kids, along the river, not across).

I'm confident

Enligt en viss ansiktsbok är jag väldigt confident jämfört med andra människor. Först när jag ser det skrattar jag och slår mig på benet samtidigt som jag stampar lätt med det andra benet. Nej inte riktigt men ni förstår vad jag menar. Sen tänker jag efter. Kan det vara så?
Det känns chockartat. Det kan väl inte stämma?

Idag är jag het. Hur kommer det sig? Jag har sjukt snygga trosor. Nya, röda spetstrosor. Det är så man kan hoppa upp och åmar sig på skrivbordet för mindre.

Jag måste skärpa mig och hålla mig till mina regler angående mat och godis. Igår åt jag glass och kola och även förra veckan trillade jag dit. Illa illa.

Monday, January 14, 2008

Bli med bil?

Ja det var ju inte direkt svårt att göra panna cotta. Gårdagens variant var ett lager vanilj, ett lager choklad och toppat med hela hallon. Vaniljlagret givetvis gjort med en riktig vaniljstång. Götta! Nu har jag andra idéer på recept. Vad tror ni om hallonlager och mörkchokladlager med färska hallon på? Eller ett som jag provade på favoritfiket: passionsfrukt och choklad.
Kan det inte bli helg snart så jag får pyssla med det!

Vi började se Californication igår. Jag som ett gammalt Arkiv X fan är ju ruskigt förtjust i David Duchovny. Det har inte släppt kan jag meddela. Serien var bra och rekommenderas. Men jag saknar Dexter. Denna superserie.

Det blir mer och mer klart med bilen. Som det ser ut nu ska de bara fixa lite grejer på den först, skriva papper och betala och sen blir Kattis och pojkvän med bil!

Sunday, January 13, 2008

Pannacotta shalalalala

Igår var vi och tittade igen. Den är så söt och fin. Bara lite dealande kvar och sen är ett köp mycket möjligt. Jag tycker det känns overkligt. Overkligt och läskigt, men även kul så klart. Fast min vana trogen tar jag ju aldrig ut något i förskott.

Just nu gör jag pannacotta för första gången. Och när den stelnar kan man springa en sväng. Så kan man lägga på ett till lager efteråt. Lyxsöndag.

Wednesday, January 9, 2008

Helglängtan

Åh jag vill att det ska bli helg nu, nu! Vi ska nämligen kolla på bilen igen i helgen och känns det ok då kanske det blir ett köp. Pirrigt!
Jag och pojkvän kom på att det är första gången vi köper något tillsammans. Är inte det sjukt? Efter drygt 6 år köper vi för första gången någonting ihop. Då drar vi verkligen på stort. Pojkvän verkar lite stirrig och vill fixa kontrakt. Fine by me.
Jag tror ju inte att det skulle hända något men om jag nu trodde det men ändå inte skrev kontrakt vore jag väl bra dum i huvudet. Ibland är det bra att göra saker i förebyggande syfte.
Bilkunniga får även komma med diverse tips. För gud ska veta att jag inte är det.
Jag längtar bara till helgen. Som besatt!

Tuesday, January 8, 2008

Tungt nu

Det är mulet ute. Helt disigt. Det troppar lite emot plåttaket utanför. Min ljusstake är bortplockad. När jag om 3 timmar går till tåget kommer det vara helt mörkt.

Våren känns långt borta.

Monday, January 7, 2008

Även Kattis har begränsningar

Är det inte alltid en besvikelse att behöva inse en begränsning? Jag har, efter noggrant övervägande, bestämt att det inte är tid för mig att gå simkursen just nu och det gör mig väldigt besviken. Naturligtvis lite lättad eftersom det hade blivit väldigt fullt upp med ytterligare en grej, men det skulle ju vara så roligt om jag kunde ha gjort det.
Nej jag får nöja mig med jympa (kibox, step, aerobic), spinning och löpträning. Det blir nog fullt upp med det i mitt liv.

Men det hade ju varit så roligt!

Tänk om dygnet hade haft fler timmar.

Ingen ljusstake mer

Idag var min ljusstake nedplockad på kontoret. Andra jag pratar med känner sig lättade och rena av att få plocka undan julgrejerna. Jag känner tomhet och får postjulstress. Jag vet inte riktigt varför. Det verkar vara en av mina grejer att få tomhetskänslor och ångest när något jag tycker mycket om är slut (OS, VM, jul, semester). Det känns inte som andra människor får det i samma utsträckning som jag. Det är bara jag som är ångestladdad och inte kan se framåt. Precis så är det.

Längtar så sjukt mycket till helgen när vi ska kolla bilen igen. Jag vill att det ska hända nu!

Ni som blev stressade över att vi tänker säga upp telefonen (det är nog ofattbart många som blev det!) kan lugna ner er. Det visade sig, så klart, att vi har 3 månaders uppsägningstid hos Felia Telia så till början på april kan ni ringa hem till oss.

Jag och pojkvän har jämfört anteckningar. Alltid när jag pratar om honom och berätta saker vi gör säger alla: stackars pojkvän! Och utgår ifrån att jag tvingar honom till diverse hemskheter. Nu har han till exempel anmält sig till Göteborgsvarvet. Då antar alla att det är jag som piskar honom till det. Stackars lilla offer.

Han å andra sidan får tydligen ofta höra att han är dåligt inflytande över människor. Inte mig så vitt jag vet utan andra.

Sunday, January 6, 2008

Beslutsångest.

Ojoj nu har jag beslutsångest i stora mått. Jag har ju sagt förut att jag vill prova på triathlon. Ett steg för att göra det (bra) vore därför att börja simträna. Dvs lära Kattis att crawla. För det kan jag inte trots att jag älskar vatten. Nu är ju frågan om jag har tid med det? I pendlande, jobbande, boxtränande och löpträning kan jag då klämma in simträning? Eller ja visst kan jag det. Men orkar jag/vill jag det?
Iofs behöver jag väl inte ta det på så blodigt allvar. Det är väl bara att pröva och se om det hinns med eller om det blir övermäktigt. Eller?

I övrigt kan jag berätta att vi har tittat på en bil vi är jättesugna på och den ska undersökas ytterligare på lördag. Jag villvillvill ha en bil nu. Och då skulle jag ju kunna åka bil till badhuset också!

Så kan jag berätta för er att vi tänker säga upp vår telefon (i alla fall ett tag) så vill ni nå mig finns jag här (på internet) och på min mobil som jag tänker uppgradera till en i-phone så fort jag får chansen.

Jag har i alla fall haft en superhelg med god mat, vila, böcker och scene it. Lycka.

Thursday, January 3, 2008

Matlådor

Nu är tummen inte blå eller ens gul längre. Den gör inte heller rysligt ont. Bara lite i vissa lägen. Så det blir spännande att se hur den funkar på boxen idag. Jag är så glad att jag äntligen ska få träna.

Jag är grymt fascinerad av andras matlådor. Folk som känner mig vet att jag alltid ska smaka vad andra har för mat och äts det inte upp blir jag nästan sur om jag inte blir tillfrågad om jag får resterna. Därför hänger jag med näsan över dem som har en god matlåda, fast jag försöker hålla mig i skinnet. Fast en sak som är konstig är att folk oftast inte har det. De har rent utav äckliga matlådor. Det är korv, pyttipanna, köttbullar eller färdigrättes som är de dominerande varianterna. Jag framstår som värsta gastronomen med min kikärtssallad med rostbiff eller egengjorda köttbullar i tomatsås.
Men varför är det så? Det är klart att man inte orkar laga mat varje dag men nästan? Och när man lagar mat passar man väl på att laga så att det räcker?
Eller tror ni att det finns de som gör sina matlådor på morgonen? För i sånna fall förstår jag absolut att det blir skabblådor.

Själv har jag ingen aning om vad jag har för matlåda imorn ty pojkvän är den som ska tänka ut mat idag (läser du det här så se fan till att göra det nu!). Men ni kan räkna med att jag har en. En som jag lagat själv och tycker är god!

Wednesday, January 2, 2008

It's my life

Jag tänker ganska mycket på mitt liv just nu. Det är väl därför jag får panik. Det är så lätt att bli överväldigad. Tricket är att inte tänka på alla dagar som ligger framför och att du aldrig mer kommer att vara ledig. Det är ganska basalt att veta att man bör dela upp saker i delmål. Det blir mer greppbart och lättare att nå dem. Sen måste jag inse att det är en omställning att plugga, då du kan lägga upp dagarna helt själv, jämfört med att jobba heltid och måsta inrätta livet därefter. Det finns fördelar med båda men det är så väldigt lätt att plötsligt ta ett gigantiskt tankeskutt och bli hysterisk över hur lite lediga dagar man får. Det är väl det jag måste inse. Lighten up på katastroftänket så att säga.

Oj nu blev jag jättetrött. Typ ”nu lägger jag mig och sover en stund på golvet”-trött.

Det känns som min kropp är förgiftad. Förgiftad av socker och alkohol. Det pyser verkligen över. På så sätt är det rätt skönt att börja jobba igen och komma in i rutiner. Jag äter alltid bättre när jag har fasta rutiner och dagar. Dessutom sover jag bättre. Jag hörde förresten att sömnsvårigheter ökar risken för fetma mycket mer än man tidigare har trott. Bara tre dagar med lite sömn började rajraja med insulinkänsligheten. Jag kan ju bara tänka mig hur det såg ut för mig den månaden då jag inte kunde somna.

Och varför slutade jag med smoothies? Smoothies är ju superbra.

Dagen efter dagen efter.

Det är ju så standard så man kan smälla av. Samma sak varje gång. Jag har druckit kvällen innan och pang så är allt dagen efter jobbigt. Jag gråter till försäkringsreklam och får ångest av att ligga själv i sängen. När pojkvän ska säga god natt gnylar jag när han ska gå ut till vardagsrummet igen och försöker hålla kvar honom. Jag förstår verkligen uttrycket sömn är lilla döden. Fast det gäller ju liksom barn. Jag är 28 år gammal. Sen kan jag så klart inte sova utan tassar ut igen och så spelar vi lite mer scene it innan jag gör ett nytt försök. Jag lyckas kanske sova 2-3 timmar innan jag ska kliva upp. It’s so old.

Men ändå är allt så mycket bättre idag. Även om jag fortfarande har sällskapsnoja och känner mig ensam(ast). Jag började prata som besatt med nya killen när han blir presenterad för mig. Det var som jag hade bälgat i mig vin innan. Herre min je vad jag babblade på.

Men det där med alkohol , man kanske skulle bli nykterist? I alla fall en månad.

Tuesday, January 1, 2008

Jobbigt

Det känns sjukt jobbigt att strax ställa klockan på 5.50 och kliva upp och sätta mig på tåget imorn.
Det känns tomt att julen är över och det dröjer länge länge till nästa helgdag.
Jag är SÅ glad att ha ett jobb men just nu ser jag bara en oändlig mängd arbetsdagar sträcka ut sig framför mig.
Just nu är det mesta jobbigt. Jag vill bara titta på Dexter och sova länge.

Ni som inte har sett Dexter, gör det. Själv har jag inget mer att se då jag har sett båda säsongerna nu.

Skönt att det bara är tre arbetsdagar den här veckan.