En till om Bolland

Det var kräftskiva i Bolland. Själv åt jag inte kräftor utan hade köpt rostbiff och potatissallad. Bredvid mig till höger satt Stockholmskillens kompis. Mitt emot satt den andra kompisen till Stockholmskillen. Han bredvid mig pratade högt och tog mycket plats. Jag tyckte han var dryg. Han kallade mig för något vagt nedvärderande (lilla gumman?) och försökte vara wingman åt sin kompis som tydligen hade spanat in mig som ett möjligt ragg (trots att det var allmänt känt att jag var upptagen). Så kom det obligatoriska drick-momentet. Alla hällde lite av det de hade att dricka två glas och sedan lottades de två glasen ut. I glasen hamnade alltså: cider (olika smaker), öl, snaps och vin (vitt och rött). Mångfald for the win! Killen bredvid mig vann. Nästan alla rynkade på näsan när han hävde kräftspad i glaset och sedan halsade i sig hela. Jag antar att det var ett sätt att hävda sig, även om jag har svårt att förstå vad kräftspadet skulle ge honom för machopoäng.
Åsa vann det andra glaset men vägrade dricka upp. Då tog han hennes också. Samma procedur. Sen var han inte högljudd längre. Han somnade i Stockholmskillens dusch 5 minuter senare. Enligt rykten kunde man slå på duschen utan att han vaknade.

Vi dukade undan borden och började dansa och jag hade andra killen efter mig som en igel. Jag struntade i det och dansade på och skrattade med mina vänner under hela kvällen. På slutet satt vi i en trappa och pratade lite lugnt när kompisen dök upp igen. Han satte sig bredvid mig och såg svår ut och frågade om jag hade en soffa eller nåt som han kunde få sova på. Jag vände mig mot honom:
-Du, jag har bara en 120 säng och där ska en person sova, Jag. Så vände jag på klacken och marcherade i sedvanlig Kattisstil iväg. Tyvärr var klacken lite för tärande på slutet så jag tog av mig skorna och gick. Eller det gjorde jag inte alls. Jag var alldeles för otålig för att gå så jag halvjoggade hem. Också det typiskt mig.

Till Sassi

Första gången jag smakade Brysselkål var i Bolland. Det var på tiden alla hade icq och använde den. Eftersom jag hade Mac hade jag Gerrys icq och det var mycket märkligt i de flestas ögon. Ljuden var inte samma och jag hade gubbar i stället för blommor. En dag pratade jag med Fred på icqn och han berättade att han skulle göra köttfärssås. Jag suckade avundsjukt eftersom jag själv inte alls hade lust att laga mat. Vi pratade en stund och efter ett tag lyckades jag bjuda in mig själv på middag till honom. Det här var på en tid då rykten växte exponentiellt och när jag promenerade in i pojkkorridoren på hemmet började killarna att surra som humlor. De fnissade och frågade om något var på gång. Jag svarade att en middag var på gång. Detta förnekande gjorde dem bara ännu ivrigare och när jag gick in till Fred som hade dukat för oss båda stod de nästan som Knatte, Fnatte och Tjatte på varandra utanför dörren. Jag fick spagetti och köttfärssås och för första gången smakade jag brysselkål.

Det var inget på gång mellan oss och därför hände det hellar inget, men det tror jag inte killarna förstod. De var för upptagna med att fantisera över vad som hände för att förstå att det bara var en middag två vänner emellan, en för lat för att laga mat.

5, 10, 15 och 20 år sedan, vad gjorde du?

2005
Jag städade på IKEA, trivdes inte och var olycklig. På hösten började jag plugga. Ett snilledrag skulle det visa sig. Bodde med pojkvän och grådvärg på samma ställe som nu. Tränade betydligt mindre! Billös och diskmaskinlös. Skönt att se att det har gått frammåt på många plan sedan dess.

2000
Städade i hemstaden. Bodde med exet. Hoppade på en utbildning i Bolland där jag trivdes som fisken i vattnet. Mest med vännerna (som jag fick och tänker behålla livet ut) men lärde mig en hel det. Trots detta kan jag inte så mycket? Träffade pojkvän (men blev inte tillsammans på direkten). Träningen bestod av cykling till skolan och sporadiskt motionssim.

1995
Natur på Gymnasiet var det som gällde. Bodde hemma hos mamma och pappa med syster och katten. Hon var inte lika anorektisk och sur då (katten alltså). Visste inte alls vad jag ville men när jag såg mig själv i framtiden hade jag snyggt sittande dräkter och en SUV. Vad tänkte jag egentligen?

1990
Gick på mellanstadiet i hemstaden. Bestod av fräknar och hår. Läste tonvis med böcker och hade få vänner. Klättrade gärna men ville egentligen mest läsa och titta på tv.

2009

Det är dax att göra en återblick för 2009. Ni kanske kommer ihåg att jag håller mig till träningsvarianten? Well, here it is.
2009 var året jag äntligen provade på Triathlon även om det var ett litet. Jag körde en Vasaloppsspinning och sprang det längsta jag någonsin gjort iom ett långlöp på 29 km. Tyvärr var det efter Göteborgsvarvet som blev tungt pga fusk med långpassen. Det blev inget pers, men jag försämrade inte tiden mycket. Det var en kämparinsats!
2009 var också året jag köpte en pulsklocka. Numer kommer jag knappt ihåg hur det var utan den. Det var också året då jag började se mig själv som en löpare. Jag sprang i Grekland och i Thailand såväl som olika städer i Sverige.

Men för att kunna jämföra är vi tvungna att gå tillbaka.

2008 såg det ut på följande vis:

De vanligaste aktiviteterna var
Löpning, 3853 min, 77 tillfällen och 661,3 km
Ki Box, 3253 min, 42 st
Simning, 1400 min, 19 st
Spinning, 915 min, 15 st
Aerobics, 480 min, 8 st

Summan av all träning blev 10878 min fördelat på 184 st tillfällen. Jag tränade alltså sammanlagt i 181,3 timmar.

2009 såg det ut så här:

Mina vanligaste aktiviteter
Löpning, 5234 min, 87 st och 888 km
Ki Box, 2205 min, 28 st
Aerobics, 1740 min, 28 st
Simning, 905 min, 15 st
Spinning (intensiv), 660 min, 11 st

Summan totalt är 11722 minuter fördelat på 216 tillfällen. Det blir alltså 195,4 timmar sammanlagt. Jag har dessutom ökat min träningsmängd 3 år i rad (så länge jag fört statistik).

Jag har alltså tränat mer, jag har löpt vid fler tillfällen och har dessutom sprungit längre. Jag har spridit den övriga träningen lite mer och simningen håller på att fasas bort. Jag har ju inte kört simning sen i våras.

När jag tittar på vad jag ville med 2009 ser vi att det var (fet=gjort): köpa en ny cykel, prova på ett triathlon, träna ytterligare mer än 2008, resa utanför Europa, ha en skitrolig fest, reda ut hela pensionsgrejen, kolla på en ögonoperation, fira för att jag rott hem viktiga projektet (varför firade jag inte mer?), tända mer värmeljus, sätta ett pers i löpning, baka mer.

Det tycker jag är ett bra facit! Bra jobbat Kattis.

2010 blir året då jag utmanar mig själv och äntligen provar en mara.

Jag vill 2010: Springa en mara, köpa ett läppstift, sätta ett pers, hitta ett nytt och bra jobb, boka en kul resa (jag har ju redan varit på en), köpa en cykel (jag ger mig inte), springa fler än 3 lopp, köpa lite nya trosor och slänga lite gamla, äta mycket tryfflar, fira mer, handla mer lushprodukter, tala om för folk att jag älskar dem.

Som bly

Vilka kast! Från att ha varit lugn, lycklig och nöjd med mest allt känner jag mig helt plötsligt alldeles tömd på energi. Det känns inte alls något roligt att söka jobb. Jag ska försöka se möjligheter, snart. Men ett tag ska jag få vila i känslan att det är jobbigt just nu.
Jag har ju kikat på arbetsmarknaden hela hösten och det har varit tämligen dött i min bransch.

På en annan front fick jag höra att du skulle ha barn. Jag är inte förvånad. Det känns till och med väntat. Jag log lite snett och sa att jag förstod det. Att det förklarar lite mer. Samtidigt gjorde det ont. Jag trodde ju att jag skulle vara med.

På natten drömde jag om er. Först var det mycket ilska och sorg. Sedan tänkte jag i drömmen att det inte var värt det och släppte (symboliken här var underbar. Jag hade nämligen en grävskopa som släppte ett lass). Sen vände jag och gick. Jag hoppas att detta betyder att jag har släppt på riktigt också.

Snart är jag tillbaka. Snart tänker jag att jag hittar nåt nytt. Snart tänker jag att jag klarar att springa ett maraton. Men just nu är det tungt.