Tuesday, December 15, 2009

Stora luftiga flingor

Hej vad det snöar! I love it!

Tänk vad duktig jag har blivit på aerobic. Jag står längst fram och hänger med jättebra på passet. Jag lär mig fort och kan ta ut alla rörelser så det blir jobbigare. Jag kan hela passet utantill och kan lätt tänka på annat under tiden vi kör. Jag kan utnyttja speglarna för att bedöma var jag är i rummet och kika på andra. Efter passet berättar jag för ledaren att det var sista passet på ett tag. Hon suckar och ser besviken ut och säger att om hon hade vetat det hade hon hittat på ett nytt block. Tänk om jag hade vetat att jag skulle bli en aerobicauktoritet när jag snubblade omkring för dryga 10 år sedan.

Monday, December 14, 2009

Vilka får pepping

Jag undrar varför det är svårare för människor att peppa någon de inte tror behöver det? Jag märker det till exempel på boxen. När jag börjar frusta och gnälla peppar de. Om jag ser oberörd ut är de tystare i mycket större utsträckning. Men även om jag ser oberörd ut kanske jag blir glad av pepping. Kanske behöver pepping. Man vet ju faktiskt inte.

Vad tror ni? Varför är det så?

Kom igen då, sjung den!

Chokladkola, saffransskorpor, glöggbollar, glögg, munkar, tryfflar och diverse annat. Det känns skönt att gå tillbaka till vardag då jag inte smockar i mig efter den här helgen.

Här på jobbet har vi just firat lucia. Jag älskar lucia! Det är så vackert. Jag sitter och tindrar med ögonen och suckar andaktsfullt. Tyvärr sjöng de inte Gläns över sjö och strand. Jag kanska borde ha skrikit att de skulle sjunga den?

Sunday, December 13, 2009

Snart paus

Snart kommer bloggen att gå ner på viloläge. Intresserade kan lämna en kommentar (med er mail) eller maila direkt så kan ni få adressen till en annan blogg som inte går på viloläge under den tiden.

Friday, December 11, 2009

Slutresultat

Efter det sista på Biggest loser landar jag på 57,4 och gick alltså ner 0,7. Totalt 3 kg. Jag är jäkligt nöjd och gör high five med mig själv på kontoret.

Thursday, December 10, 2009

Sista dagen idag.

Idag är sista dagen av vår Biggest Loser-tävling. Sista invägningen är imorgon. Varför det blev en fredag? För att jag vill göra chokladkola, saffransskorpor och kanske knäck i helgen! Här ska ätas götta! Då ser man till att lägga invägningen så att det inte påverkar. Lite manipulation av statistik sitter aldrig fel. Lögn, lögn och förbannad statistik! som jag brukar säga.
Men nu får ni hålla tummarna att jag piskar pojkväns-ass.

Wednesday, December 9, 2009

Men klart alla är kära i mig?

Jag tror jag håller på att drabbas av storhetsvansinne. Imorse drömde jag återigen att en gammal klasskompis var kär i mig. Alltså en helt annan än sist! Han var så imponerad av att jag var smart, snygg, vältränad och mitt högskoleprovsresultat (mycket viktigt i en relation!). Jag var mest milt road och solade mig i glansen.
Sen gick jag och hängde mig i en helikopter. Alltså hängde i armarna från själva helikopterbenen som den landar på ni vet.

Vad är det mitt undermedvetna vill?! Kan vi lugna ner oss med den här hybrisen att Id tror att alla är kära i mig? Eller kanske snarare önskar att det vore så…

Monday, December 7, 2009

Kiss me baby

Mäh, gillar ni inte min kärleksförklaring till Biggest loser?!
Jag får försöka lugna mig på den fronten och skriva om nåt annat då.

Efter som min blogg mest får nya besökare som söker på något som har med kiss att göra (Hur kissar man Hur kan man inte veta det?, Hur kissar tjejer Ja som alla andra?, Kissa sittande It's good shit. Börja genast! osv) tänkte jag att vi skulle prata om kiss. Kissar ni i duschen? Jag kommer ut. Jag kissar i duschen. Och jag säger som George (i Seinfeld alltså): It's pipe!
Det är dessutom nyttigt. Matt Damonds karaktär i "I sanningens namn" säger att det är bra mot fotsvamp. Det är bra mot smärta om man bränt sig på en manet (händer mig ofta i duschen!) som vi lärde oss av Vänner och man får snabbt koll på om man druckit tillräckligt.
Jag är säker på att jag har berättat att man kan dricka sitt kiss 3 gånger utan att dö av urinförgiftning (men här är det på plats att vara kritisk!) och sen nåt överlevnadsprogram har jag lärt mig hur man gör för att destillera kiss till vatten. Mycket användbart tänker jag!

Biggest loser, en kärleksförklaring.

Jag har funderat lite på varför jag gillar Biggest loser så mycket. Dels är det ju för att de får lära sig att träna och äta bra. Några av mina största intressen. Jag tycker om att se vad de tränar och höra tränarna. Det blir så uppenbart vilka mentala spärrar de har och hur de bryter igenom dem. Det är både rörande och bra träning för mig. Jag får lära mig om vad som kan vara mina spärrar, hur jag ska hantera dem.
Jag gillar att se hur de hanterar träningen. Vad tränarna säger för att motivera dem.
Det är dessutom fantastiskt att se dem växa och klara av utmaningar. Så gott som varje avsnitt sitter jag med tårar i ögonen.
Det ger mig fantastisk motivation. Om de kan träna och köra på som de gör, då kan jag också.
Det är några anledningar till att jag älskar Biggest loser. Jillian är dessutom min idol!

Efter tredje veckan

58,1 ger en viktminskning på 0,3 kg. Totalt 2,3 kg. Först blev jag besviken, men det är ändå 0,3 kg och det är bra jobbat.

Friday, December 4, 2009

Reptilhjärnan kickar in

Telefonen ringer på lunchen. Jag plockar fram den och tuggar samtidigt ur thaimaten jag har i munnen. Slänger en blick på telefonen för att se vem som ringer: Dolt nummer. Käken stannar till en kort stund innan jag svarar. Jag vet att det inte är du som ringer men kroppen reagerar som den vill. Pulsen rusar och jag känner det hetta i ansiktet. Jag har inte tänkt på dig på ett tag och jag tycker jag är över det.
Kroppen verkar tycka något annat. Den ställer fortfarande in sig i fight or flight mode när den tror att du är i närheten.

Knädiagnos

Vilken kunglig fredag jag har framför mig. Först ska jag styra upp en upphandling, iklädd finfredagsklädsel så klart. Sen in till stan för sista vaccineringen innan resan. Då passar jag på att käka lite thai med pojkvän. Sen är det aerobic som följs upp med att äntligen se 2012 på bio.

Sjukgymnasten trodde förresten att jag har patellofemoralt smärtsyndrom. Efter att ha googlat känns det faktiskt tämligen klockrent. Jag voltarensmörjer, undviker det som framkallar smärta (gå nedför trappor och sitta) och ska sedan lägga på en styrketräningsövning. Schåpiga knä, det här ska vi allt styra upp.

Gissa om det känns konstigt att ta hissen. Speciellt nedför.

Thursday, December 3, 2009

Usch

Jag åt ett stort chokladhjärta efter lunchen. Det var ju jättedumt.

Wednesday, December 2, 2009

Det ilskna knät.

Jag är lite bekymrad. Mitt högra knä känns konstigt. Det känns lite svullet och ibland ömmar det lite lätt. Det gör liksom väsen av sig på ett helt annat sätt än det brukar. Jag vet inte riktigt vad det är som händer. Om det är början till någon skada eller om det bara är ett knä på vrången. Eftersom jag är livrädd att dra på mig något värre har jag ordinerat mig själv löpvila veckan ut och kör bara annan träning. Det känns lite hårt eftersom knät egentligen inte gör ont och jag vill köra på, men vad ska jag göra?
Så fort jag träffar min sjukgymnastkompis ska jag tvinga denne att undersöka mig och försöka komma med diagnos. Till dess, löpvila. Det är bara att gilla läget och försöka blidka knät.
Vad tror ni ett knä gillar?

Tuesday, December 1, 2009

Att reflektera

När jag ser chefen hålla sin presentation och bemöta frågeställningar tänker jag att jag har så långt kvar till hennes nivå. Visst, min presentation gick bra, men hon är så mycket mer slipad. När hon får frågeställningar är hon så bra på att veta om hon ska ta det, om hon ska vinkla tillbaka eller om hon ska köra ett tredje alternativ. Jag har en tendens att hålla med. Jag blir så mån om att visa att jag hör personen så att jag kanske inte står på mig som jag skulle. Så tänker jag: Är det typsikt en tjejigt att tänka som jag tänker nu?
Känner andra på samma sätt men kör ändå? Eller är det så att jag känner av att jag har kvar innan jag blir mogen nog att axla en chefsmantel.

Tidigt

Äntligen har man bestämt att killar som har sex med killar ska få donera blod. Det var väl på tiden!

Suzanne Collins

Har läst färdigt andra boken i Hungerspelstriologin nu och jag längtar som sjutton efter sista boken. Varför skulle jag ge mig på en trilogi som inte var färdig? Jag visste i och för sig inte att det var en trilogi när jag började läsa första boken, men ändå! Som det inte var nog att vänta på WoT.

Förresten måste jag ha massa böcker med mig på resan. Har ni förslag?

Monday, November 30, 2009

Julsug

Imorn är det första december. Jag låter det sjunka in lite och känner magen suga till. Det kommer att gå adventskalender på tv. Julpynt finns över hela stan och mörkret känns inte så kompakt längre.
Eftersom jag åker bort är jag helt inställd på att inte tänka på jul. Jag som är en av de största julälskarna. Men julkänslorna börjar sippra in. Jag bli sugen på saffransskorpor, jag tänker på julaftonsmorgon och den speciella julatmosfären. Jag tänker på farmor som jag förknippar så mycket med julen.
Men hon finns inte längre. Jag kommer aldrig mer att ha en jul med min fina farmor.
Jag tänker på när vi brukar klä granen. På mamma som hänger upp våra julstrumpor. Jag tänker att mina jular kommer aldrig bli detsamma.
Så tröstar jag mig att det alltid är på det sättet. Man kan inte kliva i samma flod två gånger.
Men nog kommer jag att sakna julen i år.

Efter andra veckan

58,4 ger en viktminskning på -0,8 kg. Totalt -2 kg vilket var mitt mål. Mitt hemliga mål (det finns alltid ett hemligt mål!) är dock lägre, så vi kör!

Friday, November 27, 2009

Kattis lilla chokladskola

Hej, vill ni lära er om choklad idag?
Mörk choklad är nyttig. Absolut. Men det spelar jättestor roll vad det är för choklad. Stirra er inte blinda på kakaohalten. En choklad med superhög kakaohalt är inte automatiskt bättre än en med lägre. Den behöver inte heller vara bittrare. Det som är viktigast med choklad är varifrån kakaobönorna kommer. Det gör hela smaken. Har kakaobönorna haft citrusträd som kompisar vid sin uppväxt kommer chokladen att få citruskaraktär osv. Behandlingen av bönan spelar också enormt stor roll, det är här kvalitén skapas. En choklad med högre kakaohalt kan alltså smaka både sötare och mildare än en med lägre kakaohalt.
Vill du ha choklad med hög kvalitet ska du kolla på innehållsförteckningen. Det du vill ha mest är kakaomassa, inte kakaosmör (som egentligen är en billig resprodukt). Sockret ska också vara lågt. Tänk på att varor i innehållsförteckningen alltid visas i fallande grad. Dvs det som står först finns det mest av. Choklad som innehåller mer socker än kakao? Inte bra i min värld.
Självklart gäller samma sak här som i andra varor. Ju fler konstiga saker i en innehållsförteckning, desto suspektare. Alltså, choklad med 86 % på framsidan kan vara sämre än en choklad som ”bara” har 64%.

Några av Mina favoriter:

  • Amedei La Tavoletta. Ljuvlig mjölkchoklad. Jämför gärna en bit med en bit Marabou.
  • Michel Cluizel Än har jag inte hittat en choklad av detta märke som jag inte gillar. Favoriten är Maralumi (den rosa).
  • Valrhona Guanaja. En berömd choklad som har smak av kaffe och torkade frukter.

Botanisera runt på chokladshoppen.

Så, nu kan ni allt om choklad!

Thursday, November 26, 2009

No swine for me

Nu är jag vaccinerad mot svininfluensa. Vi fick vänta i kanske 40 minuter och höll låda hela tiden så det gjorde inte så mycket. Värst var snarare att man efteråt måsta sitta ner och vila en stund. Vad är det för trams? Jag behöver inte vila! Jämt när jag har donerat blod sätter jag mig upp så fort de har kopplat loss mig och så marscherar jag med bestämda steg iväg. Vila, tror ni Rambo vilar?!
Hur som har jag ju pendlat i den här frågan med vaccinering. Jag har tänkt på allt ifrån att det är en ursäkt för staten för att ta prover på oss eller spruta in något till att vaccinet kommer visa sig att ge långsiktiga skador (jag är ett sant barn av Arkiv X). Sen har jag slagit om och tänkt: Kattis, nu skärper du till dig! Hade de haft vaccin när spanska sjukan kom så hade inte så många dött. Den slog ju också mot unga, friska människor.
Det som fick mig att bestämma mig var att jag inte vill bli sjuk på resan. Annars hade jag inte brytt mig. Att bli sjuk i Sverige bekymrar jag mig inte om men att bli attacksjuk i Thailand i någon obskyr liten by känns inte så hett.

Wednesday, November 25, 2009

Promenad- och fikaonsdag

Idag är det onsdag. Promenadonsdag och fikaonsdag, tjoho!

Jag har efter mycket om och men bestämt mig för att i alla fall gå förbi hälsocentralen idag och kolla om jag kan vaccinera mig. Egentligen tror jag inte på det och jag har ju aldrig ens haft en vanlig influensa. Resan har dock fått mig att begrunda.
Men om det är värsta värstkön är det jag som marscherar hem!

Tuesday, November 24, 2009

Slutet gott...

Snuppan är hemma igen. Hon är trött och medtagen men mår bra och är strutlös. Osiris är läskigt intresserad av henne och ska hela tiden nosa. Nåt snuppschen inte uppskattar men är för trött för att göra nåt åt.

Själv skickade jag precis in ansökan till chefsjobbet. Håll tummarna.

Jag kan väl tillägga att jag är sjukt sugen på choklad. Både jag och pojkvän började yla när vi såg en reklam för Linds choklad nyss. Jag som inte ens gillar deras choklad.

Stirrig

Isa är hos veterinären för sin kastrering. Jag sitter på jobbet och kan inte koncentrera mig. Tänk om något skulle gå fel?

Monday, November 23, 2009

Efter första veckan

59,2 ger en viktminskning på 1,2. Woho!

Sunday, November 22, 2009

Soliga november

Det känns som jag knappt har sett solen i november. Jag såg den en sväng igår och om det var i torsdags? Den här bokningen av långresan känns med och mer som ett snilledrag.

Imorn är det invägning. Hur har det gått? Vad tror ni?

Friday, November 20, 2009

Motivation

För en vecka sedan tröt ju min träningsmotivation och jag listade lite möjligheter att öka den. Nu är den tillbaka kan jag meddela. Varför? Ingen aning. Men jag råkade genomföra allt som jag listade. Jag köpte nya träningsbyxor, jag startade en biggest loser-tävling, jag fick ett träningsprogram och jag satte upp i alla fall ett mål. Dessutom tog jag det lugnt (och järn!) över att jag inte hade lust att träna. Jag tog hele 5 dagar utan träning och latade mig med gott samvete, om än en viss fascination över det. Och nu har jag motivation igen!

Tänk vad mycket träning betyder för mig. Tänk att jag inte tränade förut. Det känns lika sjukt att tänka sig som att jag åt snuskmat.

Thursday, November 19, 2009

Saker som känns väldigt 1990

  • Papperstidningar
  • Bilar som går på Bensin
  • Att tjejer alltid får sämmre tider i idrottshallar

Uppdatering: Följande saker har lagts till listan

A-K:

  • Freestyle
  • Att kunna telefonnummer utantill
  • Fifty-fifty klubbor

Jag:

  • Fast telefon
  • Speciella telefonrum
  • Riktiga brev
  • Kevin Costner
  • Äta fettsnålt

Malin lägger till:

  • Bryan Adams.

Wednesday, November 18, 2009

Var ögonen springor igår är det ännu värre idag

Men Kattis Kattis Kattis. Du skulle ju lägga dig tidigt igår! Nej då sitter vi och tittar på Biggest loser till 23.45 och sen är jag uppe i varv och somnar inte innan 00.30. medan pojkvän klockar ut på 5 minuter. Idag är det både vilodag och slippa laga mat-dag så då SKA jag lägga mig tidigt.
Hemma sitter en bild på Jillian Michaels på kylskåpet. Då kan jag delvis tänka: Vad skulle Jillian säga om det här?! och Skulle Jillian äta det här?!
Pojkvän är i alla fall nöjd med bilden. Jag tror han funderar på att lägga henne på sin lista.


Jillian. Så snygg!

Tuesday, November 17, 2009

Jag är så trött att ögonen känns som springor.

Monday, November 16, 2009

Ja det är hemskt att få mens

Råmande katt var det. Isa var extremt skrikig i fredags. Jag fick skuldkänslor och trodde att hon var understimulerad och kastade omkring hennes lilla mus. Hon sprang efter den lite lojt men hämtade aldrig tillbaka den. Mystiskt!
Skrikandet pågick på lördagen och när jag upptäckte att nån av katterna kissat i sängen gick det upp ett ljus. Isa har blivit könsmogen. Det var bara att riva upp allt i sängen och lägga i blöt över natten för att kunna tvätta det sedan. Under tiden vankade mistluren omkring och råmade. Lite senare fick jag se något jag hade hoppats slippa. Mina katter bedrev otukt! Det är fel på så många plan att jag inte ens vet var jag ska börja. Vad sägs om att de är släkt (avlägset), att Osiris är en gubbe och dessutom kastrerad!
Nu är i alla fall en tid bokad hos veterinären.Men lite ångest får jag allt. Tänk om jag skulle vilja ha ungar?

Syster är röd, pojkvän blå och jag är svart

Idag börjar vår variant av Biggest loser. Jag, pojkvän och syster kör. 60.4 vägde jag in på. Jag skulle vilja tappa 4 kg men det kommer jag inte göra på en månad. Jag har ju inget dramatiskt att ändra och tänker inte göra mer än några mindre ändringar. Men två kg vore väl ändå kul och rimligt? Jag och pojkvän tänkte gå ut hårt och springa på morgonen idag men när väl klockorna ringde blev det på nåt sätt att vi stängde av dem och låtsades som ingenting. Hur mycket man nu kan låtsas som ingenting när man har en råmande katt utanför. Nåväl, vi satsar på kvällen i stället.

Saturday, November 14, 2009

Den finns i idévärlden

Jag tittar på Donnie Darko. Musiken och dialogen är underbar. Vilken fantastisk film. Donnies mamma är så cool. Jag älskar scenen i skolan när de pratar om att förbjuda litteratur och Rose frågar om Kitty ens vet vem Graham Greene är. Först bara sitter hon och iakttar och småler åt farsen som pågår. Hon är distanserad genom hela filmen och följer inte alls mallen om hur en klassisk mamma ska vara.
Under scenerna i skolan tänker jag på det jag fick höra nyss, om hur jag var i skolan. Jag fick höra att jag alltid hade de bästa tolkningarna på svenskan. Läraren höll tydligen alltid med om det jag sa. Jag kommer inte ihåg det så. Men vi kommer aldrig att få veta hur det faktiskt var. Den objektiva händelsen är egentligen ointressant. Den finns egentligen bara rent teoretiskt.

Friday, November 13, 2009

Jag vill vara med Jillian!

Det är fredag och snart helg. Jag ser fram emot en helg när jag själv bestämmer precis vad som händer. Jag funderar på att baka. Ikväll ska jag laga ett nytt recept men innan ska jag på fredagsaerobicen. Jag ska ha en så skön kväll!

Träning ja. Jag har inte tränat på 5 dagar nu och varit ruskigt otaggad. Vi har dock kollat på Biggest loser och blivit inspirerade så på måndag drar vi själva igång. Jag ska ha hårdveckor och träna massa. Skitroligt ska det bli!

In starlit nights I saw you
So cruelly you kissed me
Your lips a magic world
Your sky all hung with jewels
The killing moon
Will come too soon

Gissa vad jag ska se för film...

Oro

Jag är orolig och nervös över en grej som jag egentligen inte har att göra med. Inte vågar jag säga nåt heller för då kanske jag trampar på tår och förstör. Vad gör man då?

Thursday, November 12, 2009

Lärare är så viktiga

Jag gick på högstadiet. Jag smög efter väggarna och pratade inte mycket med folk som inte gick i samma klass. De flesta i klassen hatade jag dessutom, men det insåg jag inte då. Allt från killarna som bara pratade bröst och porrfilm till tjejerna som pratade om smink och sina pojkvänner. Det var här jag hade en av de bästa lärare jag någonsin har haft. En smal liten man som pratade med en fruktansvärd hastighet. Han gillade att ge oss uppgifter där vi själva skulle lista ut hur vi skulle lösa problemet. Som hur separerar man salt ifrån sand? Denna man fattade av någon outgrundlig anledning tycke för mig. Han peppade mig att välja det jag ville i stället för det mina vänner valde. Han accepterade rakt av att jag vägrade vara med på dissektioner och styckningar. Han tittade åt andra hållet när jag gav tillbaka på killen som hackade på mig under hela högstadiet och jag inbillar mig att han höll på mig av oss.

Ibland tänker jag på honom. Han måste ha sett något hos mig som ingen annan såg. Han hjälpte mig att ta fram det. Att kliva ut från väggarna en aning. Han fick mig att växa. Jag undrar vad han gör nu?

Tuesday, November 10, 2009

Jag vill mest bara slappa

Vet ni vad jag ska göra i helgen? Jag tänker sätta upp min ljusstake. Jag älskar min ljusstake och känner att den gör fantastiskt mycket för mig i vintermörkret. Eftersom jag är borta en stor del av tiden då den egentligen ska vara uppsatt har jag bestämt mig för att bryta mot regeln och sätta upp den innan första advent. Screw reglerna, jag ska glädjas åt mina vackra lysande lampor. Jag blir lite gladare när jag tänker på det.

Usch det här mörkret och grå töcknet suger energi ur mig. Eller rättare sagt: jag låter det suga energi ur mig. Just nu känns det jättejobbigt med träning. Jag leker lite med tanken på att hitta på nåt speciellt för att få inspirationen tillbaka: Köpa nya träningskläder, ha en avgränsad vikttävling med mig själv eller kanske nån till, pröva nåt helt nytt pass, be sjukgymnasten om ett styrketräningsprogram som lämpar sig för mig och mina mål, sätta upp supertydliga delmål (hjälp, hur gör man då?!)…
Kan ni komma på nåt annat? Vad tror ni?

Monday, November 9, 2009

Räknas det som en ledaregenskap att dra igång sången på två 30-årsfester?

Words, they cut like a knife

Ord. Ord som fastnar. Ord som fastnar som taggar eller ord som fastnar som en glittrig lyckostjärna. Jag försöker släppa taggarna. Försöker plocka bort dem och låta såren läka. Tänka att många gånger var det inte ens meningen. Klamrar mig fast vid de vackra. Försöker plåstra över de gamla såren. Gå vidare. Hoppas att det där med att jag lätt får ärr bara gäller kroppen. Inte sinnet. I stället vill jag titta på de vackra. Tänka på att de orden ofta var meningen. Så kommer det sig att jag ältar att M sa att han tror att jag kan bli riktigt bra på triathlon, folk som har sagt att jag inspirerar, att jag är rolig, när exkollegan sa att jag är smart.

Det gäller att suga åt sig när de känns bra. Det tänker jag om ord. Sätt upp dem som en ledstjärna i natten.

Sunday, November 8, 2009

Slapp söndag

Nu är de tre helgerna på språng slut och den kommande helgen som jag spenderar själv med katterna känns välbehövlig. Den här helgen fick katterna stanna hemma med pojkvän och vad annorlunda de känns. Det är nästan så jag funderar på om lillkatten är sjuk. Hon är så lugn? Pojkvän är också lugn, han är nämligen sjuk.

Långresan börjar komma iordning. Vi har bokat boende de första dagarna, över nyår och i aussieland. Det andra är öppet men vi har skissat en resplan på vad vi vill se och vad vi vill göra. Det känns ändå grymt overkligt. Det är som att planera nåt jag skulle vilja göra i stället för något jag faktiskt ska göra.

Friday, November 6, 2009

Bring it on!

Åh vad pepp jag är! Helgen ska inledas på bästa möjliga sätt med fredagsaerobic. Ni kommer se mig shakin’ that ass. Detta följer jag upp med mys, reseplanering och taccos. Allt för att ladda för lördagens långlöp. Jag har nämligen inte långlöpt på länge och har abstinens. Minst 1.5 timmar tänker jag springa på lördag. Sen, sen är det fest. Då kan jag tänka mig att det blir nån fördrink med alla medboende innan vi tar oss till riktiga festen. Det tänker i alla fall jag göra. Ta en fördrink.

Jag måste bara komma ihåg att gå på systemet idag. Och bestämma skor och kläder.

Men visst låter det bra?!

Thursday, November 5, 2009

Våga transa!

Jag var på en jättebra föreläsning igår. Claes/Sara heter han som hade den. Han är transvestit och föreläser bla om mångfald och jämställdhet. Det är ett område som kan ses lite PK och tråkigt (vilket upprör mig eftersom jag brinner för det). Därför är det så härligt när det står en kille i (skitsnygga) stövlar, kjol och peruk därframme. När han sedan frågar vilken minoritet vi tror att han tillhör och sedan själv följer upp med:
-Skåning!
förstår man att det kommer att bli bra. Om ni får möjlighet att se honom, gå! Han är skitrolig och jätteduktig!

Stress, Kattis

Det börjar dra ihop sig. Snart är det jul och dags för långresan, bara ca 40 dagar kvar. Jag börjar bli stressad. Mycket att göra på jobbet. Mycket att hinna med och mycket som jag inte ens kan påverka. Dessutom måste jag börja söka annat. Gissa om det känns jobbigt? Japp.
Samtidigt är jag väldigt stimulerad och glad just nu. Jag känner mig bättre och bättre på jobbet. Jag lär mig mer och mer. Ibland kan jag till och med briljera. Stressen har inte nått osunda nivåer än, tror jag. Men jag kan inte hävda att jag inte ser fram emot helgen. Både denna och kommande.

Tuesday, November 3, 2009

Vardagsironi

  • Kursen om tillgänglighet serverar bara mackor med skinka (screw muslimer och vegetarianer) till förmiddagsfikat och bara bullar (screw diabetiker och folk som vill ha ett jämt blodsocker) till eftermiddagsfikat. Det är alltid illa men speciellt på en sån här kurs.
  • Chefen, som skulle ut och informera om svininfluensan, ligger hemma sjuk...med influensa (om det är svinet återstår att se).
Själv tänker jag för mig själv, när jag halvspringer i höga klackar och andan i halsen efter mina 30 minuters lunch, att jag får se det som en fin promenad på arbetstid och det är ju trevligt! Sen försöker jag att ignorera hjärtat som envisas med att slå ett extra slag ibland. Det vill lite mycket bara.

Thursday, October 29, 2009

Det är som fredag

Jag är glad och pirrig. Trots att det är torsdag känns det som fredag. Antagligen eftersom jag är ledig imorn. Jag känner mig pigg och förväntansfull inför helgen. Dessutom har resan börjat sjunka in. Det är bara 1.5 månader kvar nu!

Ikväll fixar jag det sista på min utklädnad till festen. Antingen blir det succé eller fiasko. Men vad spelar det för roll? Det viktiga är att jag äntligen får träffa massa superbra människor!

Wednesday, October 28, 2009

Kattis hjärta det vackra löpspåret

Och där sökte jag ledigt för fredagen. Tänk vad lyxigt. En hel vardag ledigt! Jag ska mysa i pyjamas, läsa, spinna och sen sticka till pluggstaden. Jag måste nog ta med löpgrejer dit. Jag har ju tittat på baracken några gånger men aldrig mitt spår. Det var ju så fint! Jag hoppas att pojkvän vill följa med och springa en sväng i mitt gamla spår. Jag längtar faktiskt lite efter det.

Hur kan man sakna ett spår?

Tuesday, October 27, 2009

Dagen D

Idag händer det! Gah! Åh när kommer pocketen? Jag tror jag dör lite nu.

Monday, October 26, 2009

Är det en hybris-situation?

Mitt vikariat går ju snart ut. Det kommer att dyka upp en chefstjänst inom mitt område på företaget. Nu sitter jag här och funderar på hur jag ska göra. Ska jag söka? Kommer de hånskratta om de läser att jag sökt eller tycker de att jag har potential? Förväntar de sig att jag ska söka? Vill jag ens ha jobbet? Tror jag att jag klarar av det?

Torr är jag

Japp då var det månad igen. Trots att jag inte var bakis igår så kan jag märka att jag har druckit även två dagar efteråt. Jag känner att jag har lite vätskebrist. Läpparna är torra och jag är lite törstigare än vanligt. Det känns skönt att den här veckan är en kort vecka. Jag kommer troligtvis att vara ledig på fredag och det ser jag fram emot. Nu ska jag bara bestämma vad jag ska träna ikväll. Gå tidigare från jobbet för att gå på aerobic (Isa roade sig med att skrika och riva ner kläder så jag har sovit dåligt och en tidig kväll känns frestande) eller köra hårt på den vanliga intensivspinningen.

Friday, October 23, 2009

Tipsa om jobb

Mitt vikariat går ut om 4 månader så det börjar bli dags att hitta nåt annat. Hojta till om ni har några tips.

Thursday, October 22, 2009

Oldie

Men hur kan jag vara så trött när jag sovit i 9 timmar? Är det mörkret? Är det de ökade långpassen som gör att jag har mindre järn än vanligt? Är det för att jag är gammal?

Wednesday, October 21, 2009

Hoppas han är lika fast som jag

Snart är det 27 oktober. Åh! Själv har jag precis läst en faktabok om WoT och är dessutom lycklig över att pojkvän verkar ha fått en nytändning och ligger och läser Shadow Rising på kvällarna. Pojkvän frågar om jag har beställt boken och höjer på ögonbrynen när jag skakar på huvudet. Han förstår inte att det gör mig glad att veta att boken ens finns. Jag måste ju köpa den på pocket så jag får allt vänta en stund till. När den kommer pallar jag inte vänta längre. Då köper jag och hetsläser. Men innan dess glädjer det mig att den snart kommer ut, The Gathering storm.

And she jizz in her pants.

Tuesday, October 20, 2009

Ja jag är feminist

Ibland tänker jag på den där omröstningen på gymnasiet. Det var en hemsk och sexistisk omröstning där man skulle rösta på snyggast hylla, snyggast rumpa, smartast osv. Hur som helst tvingade en klasskompis ur en annan klasskompis vem han skulle rösta på i snyggast rumpa-kategori. Han rodnade och stammade fram mitt namn. Jag rodnade och vände mig om när jag fick höra det. Det tänker jag på nu och det gör mig glad. Han tyckte jag hade snyggast rumpa på hela skolan.

Fan, den går inte av för hackor den här! *daskar till*

Monday, October 19, 2009

Hur firar man en mara?

Igår sprang jag det längsta jag någonsin har gjort. Nästan tre mil. Nästan tre timmar höll jag på. Man hinner göra mycket på den tiden. Jag lyssnade på en podcast (Lantz), lyssnade 2 timmar på min ljudbok (Pattern recognition av Gibson) och lyssnade på musik på slutet. Jäklar vilken nytändning musiken gav. När man har sprungit så länge börjar det göra ont här och var. Nästan överallt. Jag tänker mycket på Gärderud som säger att marathonlöpare måste lära sig att älska den känslan. I alla fall är det en extremt cool känsla att känna ben som känns stumma och ömmande men ändå kraftfulla och svarar när jag trycker på. Jag sprang sista sträckan i ett rus och sjöng med till American boy.
Det ska nog gå vägen det här. Så måste jag så klart hitta på ett lämpligt sätt att fira när jag genomfört min första mara. Vad ska jag hitta på?

Sunday, October 18, 2009

Woho.

Varför tränar jag?
För att jag mår bra så klart. Men vill ni veta en sak till? För att jag älskar att äta. Jag tränar hellre i nån timme än dricker nutrilett. Lägg på träning så kan du äta bra. Idag slog vi rekord på långlöpet. Både distans och tiden vi höll på. Vet ni hur mycket kalorier man förbränner på en 170 minuters löptur? Många!

Nu ska jag äta tryfflar.

Friday, October 16, 2009

Pension nästa

Klockan är 21.20 på en fredag. Folk dricker fördrinkar hemma och ska ut på krogen. De dricker rödvin framför Idol. Själv håller jag på att somna. Så jag tänker lägga mig nu. Innan klockan 22. Förhoppningsvis håller jag mig vaken så jag kan läsa i alla fall lite. Vad har det blivit av mig?

Ska ni vaccinera er mot influensan?

Thursday, October 15, 2009

Vill ni inte bli frälsta?

Har ni köpt nån m-kopp än? Jag har använt min i ett år nu och jag är så himla nöjd!

  • Den läcker inte
  • Torkar inte ut slemhinnorna
  • Det är billigt (kostar 299 kr och kan användas upp till 10 år! )
  • Lätt att använda
  • Och den är miljövänlig!
Jag tycker tom att jag får mindre värk när jag har den.
Beställ genast!

Trött-Kattis

Igår la jag mig i sängen klockan 21. Läste 30 minuter innan jag släckte. Tror ni att jag är pigg nu? Icke. Hösttrötthet förbannad vare ditt namn! Jag tror jag ska stjäla lite järntabletter av pojkvän och hoppas att det blir bättre.

Jag köpte en smoothie igår. En blåbärssmoothie. Jag kan knappt tänka på blåbär utan att tänka på farmor. När jag plockade blåbär i somras såg jag henne framför mig hele tiden. Min fina farmor som inte finns mer.

Wednesday, October 14, 2009

Om man inte räkna min syster när vi var små

En tanke slog mig nyss. Jag har aldrig varit barnvakt. Det är ju nästan sjukt med tanke på att jag är över 30 år gammal.

Tuesday, October 13, 2009

Jag blev visst vuxen

Jag är projektledare. Jag har en person som jag ger arbetsuppgifter. Jag leder möten. Människor frågar mig saker. Jag tjänar bra. Vissa säger till och med att jag är riktigt bra på vissa saker, professionell. Visst är det sjukt!

Jag kommer ihåg när jag gick i gymnasiet och såg mig själv i framtiden. Allt var så otydligt då. Jag hade inte riktigt inblick i nästan något arbete alls. Jag bara såg mig själv i framtiden i en SUV och med dräkt. Jag skulle vara kunnig och professionell.
Sen kom städjobben och den vaga framtidsföreställningen blev så avlägsen. Som ett hån. Som om jag någonsin skulle vara intressant och ha en åsikt som spelade någon roll.

Och nu ser det ut så här. Tänk om jag hade vetat det då.

De senaste nätterna har jag drömt:

  • Att sommarjobbaren på min avdelning var kär i mig och försökte kyssa mig.
  • Att jag färgat håret mörkt och tyckte det var jättesnyggt.
  • Att jag kastade spjut. Det gick dåligt.
  • Att jag var gravid och upptäckte att det var en ödla jag hade i magen (det var väldigt V).
  • Att jag var gravid och fick panik för att jag inte ville ha barn.

Monday, October 12, 2009

Nej om man skulle ta och fettsuga sig lite?

In fact vill jag lyssna nu

Livet rusar förbi. Jag tittar på mitt liv och känner mig nöjd. Tidvis är jag riktigt lycklig.

Trots att jag har suttit massa på tåg i helgen (11 timmar) känns det som jag har gjort massor. Jag har läst ut min bok, sett film, gått på fest, sprungit (och fått abstinens) och lyssnat på podradio. Jag lyssnade bland annat på brunchrapporten och kvällspasset och skrattade högt så alla i tågvagnen sneglade på mig för att se vad det var för fel på mig. Ni måste bara lyssna. Jag älskar Henrik Torehammar! Hans förklaring att alla normala, riktiga människor vill ta en burk med socker och hälla i sig (appropå sin svårighet att hålla sig ifrån Anna Anka och att det behovet kan liknas vid sockerberoende) var så underbart att jag kiknade och på ett högst tantaktigt sätt fick badda mig i ögonvrån när kroppen tolkade mitt ihopknölade ansikte som gråt snarare än skratt och bytte till tårar.
Så, ladda hem lite podradio med er! Det är gratis och lagligt och alldeles alldeles underbart!

Thursday, October 8, 2009

Nörda mera

Såna här fina nördgrafer kan man få med Nördklockan (Gamin FR 305).

Titta vad fint. Man kan se bara genom att titta på den att jag sprang 3*2*400 meter. På slutet blev jag lite uppjagad när Jizz in my pants kom och sprang på lite mer för att softa på slutet. Det gäller att hålla sig till alla knep man kan för att tycka att träning är roligare. Det här är en del för mig.

Imorgon är det fredag. Åh vad skönt! Helgen blir hektisk med snabbvisit till Götet. Mycket tid på tåg alltså. Tur att jag är van.

Mer MMA åt mig

Idag är det intervaller som gäller. Jag är sugen på att springa på löpbana så jag ska nog lobba för det när jag pitchar för pojkvän. Känner att jag har mycket negativ energi som kan plockar ut i träningsadrenalin så egentligen skulle jag vilja boxas, som jag i vanliga fall gör på torsdagar. Men det funkar nog bra med intervaller också. Det är svårt att vara sur på besvärliga kunder, jobbiga upphandlingar och massiva arbetsuppgifter när man försöker springa allt man kan och inte dö.

Jag önskar att vi kunde träna lite på golvet på boxen. Jag har fantasier om att få dra armbågar på en liggande kudde. Lite MMA stuk typ. Arrgh vad hett det vore!

Sist var det en kvinna på boxen som var så lik Janice från Sopranos. Mycket surrealistiskt.

Wednesday, October 7, 2009

Positivt är det sa Bull.

Jag lägger mycket tid på träning. Det vet ni? Den fysiska that is. Nu ska jag även träna psyket. För att klara av en lång fysisk påfrestning handlar det mycket om att tänka positivt. Jag ska därför öva mig i att vända tankar till det positiva.
Man kan tänka:
Jag har sprungit 25 kilometer. Jävlar vad långt. Knappt ens hälften. Nu orkar jag inte mer.
I stället ska jag tänka:
Jag har sprungit 25 kilometer. Då är det bara 5 km kvar till 30.

Delmål, delmål delmål.

För att bli duktig på detta ska jag försöka tillämpa det i vardagen också. Inte tänka:
Åh vad ska de göra för roligt. Varför kan inte jag också vara med? Jag vill vara med.
Utan i stället:
Gud vad kul att de ska göra nåt så kul. Good for them!

Ni får gärna hjälpa mig om jag blir neggig. Fast irritationer, vissa spydigheter och liknande får ni nog räkna med. Jag tänker inte bli nån Stepford fru.

Om jag är så här besatt nu, tänk hur det blir sen.

Jag blev aldrig dragen för att få mitt namn med i sista WoT boken. Nu tjatar dock jag (och tusen andra fans) när vi ser att Brandon plockar fler namn lite då och då. Åh jag Vill vara med. Det vore så sjukt coolt! 27 oktober släpps första tredjedelen. Själv ska jag försöka hålla på mig. Dels vill jag läsa alla på rad och dels vill jag ha den i pocket så det matchar mina andra WoTar. Men gud vad svårt det är. Jag har ju väntat på den här boken i flera flera år.

Tuesday, October 6, 2009

Hybris?

Hybris är när människor är övermodiga och tror att de är gudarnas jämlikar (grekisk mytologi). Detta gillar inte gudarna och straffar den med hybris.

Själv har jag precis anmält mig till Stockholmmarathon.

4.2 mil. Jag har länge velat springa den distansen och har en fruktansvärd respekt för den. Vi får väl se om det är Hybris eller inte.

Monday, October 5, 2009

Mental note

Tänk positivt!

Sunday, October 4, 2009

Kärleken bara växer

Långlöpen har tagits till ytterligare en nivå. Idag upptäckte jag nämligen att det med fördel går att lyssna på både podcasts och ljudböcker. Därför tar jag nu glatt emot tips på bra dylika. Tänk vad bildad jag kan bli nu!

Mina tånaglar, däremot, börjar anta skumma former. Vänster stortånagel har under ena halvan odlat fram en ersättare. En märklig plan då andra halvan inte har det. Hur ska den lösa det hade den tänkt? Ska jag ha 0.5 naglar eller 1.5. Vad är det för fel på bara en?

Friday, October 2, 2009

Define irony

Att laga ett hål hos tandläkaren och sedan direkt gå och hämta ut ett paket med lyxchoklad.

Jag är i alla fall nöjd ty då jag var vråg och vägrade träffa en tandhygienist utan krävde en tandläkare (tandhygienist, världens menlösaste yrke. Jag VET redan att jag ska borsta tänderna, tandtråda och inte småäta) hann de laga tanden på min inbokade tid. Allt som allt tog det en halvtimme och min tandläkare måste vara den coolaste tandläkaren i stada. Hon sa att jag var tålig (you bet) och var duktig på att producera saliv.

-Ja du är ju inte en sån som det stänker om, men det kommer mycket.
-Jasså, kan man vara det alltså?
-Japp och det är bra det.

Nu känner jag mig märkligt stolt. Jag må ha världens sämsta bihålor men jag har en tydlig livmoder, jag är tålig och duktig på att producera saliv.

Thursday, October 1, 2009

Jobbet

Jag trivs jättebra på mitt jobb. Jag har en strålande chef, trevliga och roliga kollegor (även om jag inte har så många nära) och jag har skitroliga arbetsuppgifter. Ibland kan jag dock sakna folk. Idag är en sån dag. Jag saknar gamla kollegan, gamla superchefen som var så lätt att umgås med och så favoritkunden.

Jag saknar inte gamla chefen och henne kontrollbehov samt förmåga att lägga sig i sånt hon inte hade att göra med. Vad jag åt, mina kläder och hennes förmåga att alltid veta bäst.
igår fick jag en massiv dos av pendlande när jag åkte tåg. Vet ni vad? Det var rätt mysigt. Jag läste, och läste och läste.

Jag måste ha åkt så sjukt mycket mer tåg än medelsvensson.

Wednesday, September 30, 2009

Nu blir jag tjock.

Halva poängen med att gå på kurs verkar vara att svulla. Vi kan först och främst konstatera att jag äter mest av alla på lunchen. Garanterat. Jag ser ögon vidgas när jag går för omgång två av fisklasagnen.
Innan och efter lunchen är det diverse fikor. Utplacerat finns också godis, nötter och torkad frukt samt givetvis det obligatoriska kaffet. Nåde den som försöker skjuta på kaffetiden! (En logisk följd av detta är att de flesta får kaffeandedräkt. Isch vilken styggelse den är!). Fikat håller jag mig lugn på, en frukt och vatten så är jag nöjd. Men de andra...jag förstår inte hur de orkar?! OK att jag åt mer både till frukost och lunch men de åt ju inte väldigt mycket mindre. Ändå är det både en och två och tre göttabitar och däremellan nopper av nötter och godis.
Hur hinner de bli hungriga?

Själv är jag fortfarande mätt sen lunchen och nyss lite frukt. Tur det eftersom jag nu ska sitta 5 timmar på tåg.

Monday, September 28, 2009

Kom ihåg

Hämta ut den beställda lyxchokladen efter hemkomst från Göteborg.

Saturday, September 26, 2009

Lillkatt!

Har jag berättat att Isa gillar att apportera? Det gör hon i alla fall. Dessutom älskar hon att bära iväg saker. Idag hade vi förberett att åka och handla. Eftersom vi är miljövänliga har vi två ryggsäckar och tar dessutom med oss plastpåsar. Dessa har jag rullat ihop till små bollar för att de ska ta mindre plats. Isa tycker de där plastpåsebollarna är skitroliga att ta och bära iväg, så det gör hon. Vi springer efter och skäller och bär tillbaka dem.
Väl på ICA Maxi upptäcker vi att hon ändå hann bära iväg en till, katt! Längst nere i väskan upptäcker vi dock att hon har lagt dit sin leksaksmus. Hon gav oss något hon tycker verkligt mycket om i utbyte mot plastpåsarna

Det är kärlek det.

Friday, September 25, 2009

Finfredag

Idag har jag finfredag. Stor tröjklänning, tights och stövlar. Jag jobbar med det jag har: rumpan. Ansikter är nämligen inte mycket att hänga i julgranen idag. Det känns som jag dött och flutit i land. Men så länge ingen tittar på mitt ansikte borde det vara lugnt!

Nästa vecka blir intensiv. Smygstartar lite med att jobba på söndag. Åker till götet för kurs över två dagar och när jag kommer tillbaka hinner jag precis lugna ner mig innan jag ska leda möte.

Thursday, September 24, 2009

Halelulja!

Båda katterna dricker nu vatten ur sitt eget glas, inte mitt.
Båda katterna har vant sig vid systemet att de får mat för stunden. På så sätt minimerar vi maten de äter av varandra.
Isa är inte lika ofta en galen råtta (men det händer).
Isa kloade nyss riktigt på klösträdet.
Det funkar med pssssss-ljudet på Isa.
Osiris har börjat komma fram och gosa.
De går äntligen ut på rätt sida av toan så det inte kommer så mycket sand vid badkaret.

Tankar från en ateist

Det är bara ett avsnitt kvar av Six feet under nu och jag bävar för sista avsnittet. Jag har bara sett det en gång men oj vad sorgligt det var. Det har redan varit sorgligt men det kommer plenty mer. Jag tittar och tänker mig in i situationen att det är min mamma, min pojkvän, min syster, min pappa som dör. Då tar jag pojkvänshanden och håller i den. Torkar en tår som rinner på högra kinden. Jag tänker på farmors begravning. På hur jag fulgrät och snöt mig hela tiden. Jag tänker på hur släktingarna bakom måste ha sett min skakande rygg. Någon av dem klappade mig. Sedan tänker jag på att jag aldrig mer får se min farmor.
Döden är så orättvis. Ändå är det den som ger livet mening.

Gick det verkligen inte att designa på nåt annat sätt?

Tuesday, September 22, 2009

Please stop acting like you're not impressed

I'm on a shopping spree. Tre nya låtar på iTunes. Jag kan säga att en av dem är Jizz in my pants.

Boknojig

Bibblan igår och jag kom hem med en trave böcker: Gaimans American Gods, 4 olika böcker om Thailand (dags att förbereda resan) och [dramatisk paus] en bok om Jordans WoT värld! Jag visste inte riktigt vad jag skulle ta mig till så jag började läsa tre böcker samtidigt. Sen kom jag på att jag kanske ska avsluta Count Zero först. Nu vill jag bara läsa och inte göra något annat. Det var en prestation att ta sig till spinningen igår. Frågan är om jag ska vila idag och boxas på torsdag i stället?

Monday, September 21, 2009

Ge mig en fix.

Så var den helgen också slut. Jag uppfyllde min önskan om ett lopp som inte skulle kännas som döden. Jag klarade mig utan att gråta, bajsa på mig eller stanna. Det gjorde jag iofs inte sist, men jag ville vid ett flertal tillfällen. Visst var det några kortisar nu när jag inte var på topp men över lag kändes det bra. Jag känner mig dessutom belåten med min tredjeplacering i motionsklassen (77 som var med) och vädret var underbart. I övrig har jag roat mig att överdosera choklad (två chokladtårtebitar, en chokladboll och två biskvier), äta god mat, mysa och trivas.
Jag är grymt shoppingsugen just nu. Kläder tror ni (fast det gör ni inte om ni känner mig). Icke. Böcker. Åh dessa böcker! Igår var vi inne på en bokhandels som hade så mycket bra böcker att jag Jizzed in my pants. Jag fick tung andhämtning och glasartade ögon där jag pillade på böcker: Pahlaniuks senaste två, Neil Gaiman (som jag blivit tipsad om), reseböcker, DVDer, andra snygga fantasyböcker, en bok om 100 SF böcker du måste läsa. Jag var till och med och smög efter Hillgards introduction to psychology. Den är faktiskt så pass bra att man kan läsa den som skönlitteratur.

Prologen till WoT finns att köpa på nätet nu. I need a fix!
Idag är det jag som går till biblioteket.

Friday, September 18, 2009

Teckentolkare

Jag är osäker just nu och jag letar tecken. När X säger det, vad betyder det? Om sedan Y gör så kan jag tolka det på det sättet eller det andra. Jag vänder och vrider på fakta för att se dem från olika sätt och ibland driver jag mig själv galen med mina tolkningar. Hellst skulle jag vilja släppa det. Jag intalar mig att jag kan det.

Men det kan jag ju inte!

Thursday, September 17, 2009

I wanna do bad things with you!

Vi ser om Six feet under just nu. Vilken sjukt bra serie det är! Helt underbara karaktärer, humor och ändå djup när man avhandlar svåra saker (utan jobbiga moralkakor). Jag försöker se serien som ett sätt att bearbeta min dödsångest. (Tänkar man på den ofta men lite i taget kanske det inte blir lika jobbigt?) Dessutom får dessa dysfunktionella människor mig att känna mig som ett under av normalitet. Fast just nu roar jag mig med att tänka ut sjuka konversationer som jag kan använda mig av. Jag har en jättebra som jag tänkte använda på lördag. Fast jag tror jag tar den i ett annat sammanhang än det jag först spånade med pojkvän.

I övrigt rapporterar jag att tack vare långlöpen är jag riktigt fit. Går jag bara ner lite mer kan vi säga:
- Hello magrutor. och det vore väl kul?

Ge mig WoT!

Snart släpps första delen av tre i den sista WoT boken. Jag är uppjagad men tror jag ska hålla på mig och läsa den lite längre fram. Del två och del tre kommer antagligen tidigast om 1+1 år. Men åh vad jag hypar. Jag kollar på låtsascovers till del två, läser trådar där fans spekulerar titlar och kommer på frågor som jag bara måste få veta.
Jag är så avundsjuk på er som inte har läst serien, som har den kvar att läsa.
Man kanske skulle börja läsa om den igen? Jag kan hantera det, jag kommer inte bli besatt!

Bara lite.

Tuesday, September 15, 2009

Lättja

Kan ni definitionen av lättja?
Det är att köpa sushi trots att allt för att laga en jätteenkel maträtt finns framtaget. Vidare är det att beklaga det myckna duschandet som kommer av en intensiv träning och att stå i badkaren och säga åt sin pojkvän att det är för jobbigt att kliva ur badkaret.

Japp, det gjorde jag igår. Vad gjorde ni?

Monday, September 14, 2009

Blöt blöt blöt

Jag känner mig inte på topp idag. Jag är inte nere men jag är definitivt inte på topp. Jag skulle vilja ha bekräftelse. Samtidigt så är bekräftelse som en sugar high. Det känns bra för stunden men snart kommer du vara sugen på mer. Det är viktigt att kunna bekräfta sig själv. Men det är svårt det där.

Om du läser här vill jag passa på att säga att jag älskar dig. Jag säger det sällan, men ta åt dig nu när jag skriver. Jag känner ju alla här (väl?) och kan med gott samvete säga det. Ni är så fina!

Sunday, September 13, 2009

Vardagslycka

Helgen har varit skön. After work i fredags och bubbel. Det var en perfekt tillställning. Jag hann träna innan, jag fick god mat, jag drack gott fick prata och kom hem i perfekt tid så att hela helgen ändå kändes kvar. Jag har gjort massa mer och jag ska inte tråka ut er med det, men jag känner mig nöjd.

På lördag ska jag springa ett lopp. Det kändes viktigt att boka in i alla fall ett till lopp den här säsongen eftersom både GV och milenloppet kändes som döden. Jag vill springa ett lopp som känns bra nu. Så jag kommer tillbaka med lite positiv energi. Idag sprang jag en mil för att få ett litet hum om hur jag står och det kändes bra. Tänk vilken otrolig kropp jag har ändå. Den står ut med allt jag pressar den till och klagar så gott som aldrig. Jag blir nästan aldrig sjuk. Det uppskattar jag.

-I'm dying.
-So am I.
-What do you have?
-A body.

Friday, September 11, 2009

Åh vad härligt.


Igår var en lugn jobbdag. Efter att ha planerat och kört en Kick-Off på onsdagen behövde jag det. Jag tog sovmorgon och promenderade sedan till första möte i sakta mat (så sakta jag nu går, det var snarare så att jag kom fram i god tid innan) och njöt av vädret. Jag åt lunch med pojkvän och avslutade eftermiddagen med ytterligare en promendad. Ljuvligt!



Idag ska jag och pojkvän after worka. Jag ska bara springa på ett aerobicpass först så ska jag sörpla cider eller kanske drinkar (eller kanske både och?). Intresserade får hemskt gärna följa med!

Tuesday, September 8, 2009

Ögonblicksbild

Vi skulle spela in en musikvideo till Trolls låt Jimmy Dean när vi gick i mellanstadiet. Vi hade korta kjolar, toppar och våfflat hår. Mitt hår tog som vanligt en mindre evighet att våffla eftersom det var tjockt och nådde ända ner till rumpan. Jag var bara fräknar och hår när jag var liten eftersom jag var smal som en sticka (annat än nu, den här rumpan blir jag aldrig av med, den är av redigt material). Jag var extremt obekväm framför kameran och gjorde alltid ”hakminen” då jag drog upp underläppen så hakan blev full av gropar.
Alla tjejer i klassen var engagerade och vi tränade på dansen. På slutet av låten skulle alla vända sig från kameran, ställa sig bredbent och böja fram överkroppen. Kameran rullade och slutet kom. Med perfekt timing vänder sig alla om och jag…Halkar! Högerbenet sticker iväg och i stället för den graciösa böjningen dimper jag nästan ner på golvet.

Monday, September 7, 2009

som firas bör

I helgen fick det vara slut på hårdmånaden. Jag har druckit dooleys, ätit chokladtårta, kladdkaka och köpt kläder åt mig själv för att fira ett bra jobb. Tyvärr drabbade mig höstångesten med full kraft på lördagen så jag var inte så munter. Men ett redigt långpass (då det slogs både distans och tidsrekord, tjoho) höll den stången på söndag. Visst är hösten fin. Jag uppskattar den också. Men hösten är också den årstid när saker vissnar och dör. Den får min dödsångest att gå igång. När jag ligger i sovrummet och stirrar i taket och tänker att alla jag känner ska dö och får panik, då hjälper det inte så mycket att tänka på att löven i alla fall är snygga när de dör.
Visst är det hysteriskt? Jag önskar att jag kunde tona ner det. Jag har fortfarande lite svårt att förstå varför jag ska bli sån. Om jag blir så när ni är med nån gång, sparka ut mig på en löprunda eller ett träningspass. Eller ligg bredvid mig i sängen och klappa på mig.

Friday, September 4, 2009

Nu får det vara slut

Jag tror jag ska låta hårdmånaden vara slut i helgen och funderar på hur jag ska fira. Köpa tryfflar? Kolla efter nya kläder? Dricka en drink? Vad tycker ni? Jag vill inte spendera för mycket pengar (måste spara för resan) och vill inte helle frossa ohämmat. Jag vill ju inte att hårdmånaden ska ha varit förgäves.

Wednesday, September 2, 2009

Som en citron

Jag är så sur. Här har jag gått och glatt mig åt att höstterminens pass börjar. Jag har studerat och planerat och myst när jag tänkt på vilka pass jag ska gå på. Så vad är problemet Kattis? Varför så sur?

För att de har ställt in massa pass! Den här veckan har de ställt in 3 pass som jag tänkt gå på. Va?! Tre! Vad är det för sätt! Och boxen som jag har längtat nästan sjukligt mycket efter. Förbannade skit!

Lite bättre kände jag mig efter att jag var ute och sprang en sväng samt yogade lite. Men jag är ändå sur. Nu kan jag inte boxas förns tidigast nästa vecka. Stackars pojkvän. Då får han ta att jag småboxar på honom. Det är faktiskt inte mitt fel. Jag vägrar ta ansvar.

Näe

Det regnar ute. Det var fortfarande lite mörkt när jag vaknade vid 5.50. Jag ska leda ett möte som jag inte har lust med. Gråten lurar någonstans i bakhuvudet och jag tänker på att jag vill ligga i sängen och bli klappad på huvudet. Ha Isa som ett spinnande knyte på bröstet. Jag vill inte vara med nu.

Tuesday, September 1, 2009

En vanlig tisdag

Jag inleder dagen med att hjälpa en av gubbarna i korridoren. Han frågar om jag är bra på Word. Jag följer tveksamt med in på kontoret och får ordning på hans rapport genom att trycka på enter. Följer upp med att hjälpa min chef att låsa upp ett skrivskyddat dokument.
Kattis, datahackern.

Idag började en ny kille på jobbet. Jag upptäcker snabbt att han är poppis hos den kvinnliga delen av de anställda. Det fnissas och sneglas och stämningen är ganska uppsluppen. Jag blir lite förvånad och tittar efter. Jo han ser väl rätt bra ut. Jag har inte lagt märke till det trots att jag har varit med i hela rekryteringsprocessen. Det var tom jag som plockade ut hans ansökan. Jag dras dock med i stämningen och börjar snabbt fnissa med de andra. Hoppas det fortsätter på eftermiddagsfikat. Jag gillar när det skrattas mycket.

Spindel eller katt?

Hur många ben har hon egentligen?

Sunday, August 30, 2009

Att våga misslyckas

Det var slutet på augusti och jag satt på en buss upp mot norrland. Månen var lika stor som ångestklumpen i min mage och mörkter utanför var kompakt. Kanske hade jag fel inställning när jag åkte upp. Kanske visste jag på något sätt att det här inte var rätt. Jag grät mycket den tiden uppe i norrland. Jag sov minst 12 timmar per natt och grinade när jag tittade på Ricki Lake. Jag grinade mest hela tiden. I duschen, på cykeln och när jag skulle sova. Det var så jag lärde mig att man ser förjävlig ut när man gråter sig till sömns. Att det inte hjälper att förtvivlat försöka pudra över ringarna.

Efter en hemresa låg jag i ett kök och grät när jag skulle åka upp igen. När Kristina sa att jag inte skulle åka tillbaka upp om jag tyckte att det var så hemskt var det som något pingade till. Regnet upphörde. Får man verkligen göra så? Får man hoppa av? Är det inte att misslyckas?

Jag lärde mig då att det inte är fel att ge upp. Ibland är ett misslyckande det bästa. Det är att lyckas.
Aldrig har jag ångrat mig.

Saturday, August 29, 2009

Jag fortsätter älta löpning

Löpning. Mitt liv kan härmed delas upp i innan jag höll på med löpning och efter jag upptäckte den. Löpning får mig att leva precis i nuet. Inget planerande framåt och inget ältande över det som hänt. Ena benet framför det andra och kroppen jobbar. Vinden mot ansiktet, svett som pärlar i pannan och musik i öronen. När Kents Mannen i den vita hatten kommer börjar jag nästan gråta för att det blir så mycket. Endorfiner rusar i kroppen och jag tänker att om jag dör nu, då dör jag lycklig.

Vi ska alla en gång dö.

Herregud, det är nästan så man blir religiös.

Thursday, August 27, 2009

Kattis, sådan är du

Jag gjorde ett personlighetstest för ett tag sedan. Ett riktigt, som blir analyserat av en person och som sedan återknyter det till mig för att låta mig vara med att tolka.

Nyss slängde jag några saker i ansiktet på pojkvän som:
-Jag är flexibel och tolererar oordning (snarare än att vara organiserad och styrd av perfektionism).
-Jag är öppen för förändringar (snarare än att vara bunden av det traditionella).

Detta fick honom att skrika att det var fel på testet.

Jag själv höjde lite på ögonbrynen när jag fick höra att:
-Jag är extremt grupporienterad (snarare än självsäker och individualistisk).
-Jag är känslig och sentimental (snarare än objektiv och krass).

Dessutom fick jag riktigt högt på min slutledningsförmåga. Bhoya!

Tuesday, August 25, 2009

Vem är du i Bolland?

Du är Kattis.

Du dricker Villa Franca som det vore vatten och älskar att prata med Dan Bäckman-dialekt. Du spenderar hela utekvällen på dansgolvet och flyr när det blir lugna låtar. Du lämnar alltid in dina skoluppgifter i tid och får läraren att installera mer minne i din dator. Det dröjer dock en stund innan du hittar din plats i livet. Men oroa dig inte. Den kommer.

Vuxet

Jag kan inte komma över den där känslan att det är så vuxet att åka på kurs och bo på hotell. Att jobba på tåget och diskutera system och arbetsmetoder. Tänka att jag gör det. Jag som städade toaletter på IKEA. (Gode gud måtte jag slippa det igen).

Vad jag samtidigt tänker på när jag ska åka på kurs: hinner jag träna på kvällen? Ska jag försöka hitta en runda att springa eller ska jag springa på löpband? Tänker "vuxna" på sådant också eller ät det bara middagar, gardiner och huslån de tänker på?

Ge mig massage

Jag har märkt att man blir lite sne i ryggen när man registrerar flera hundra ansökningar. Jag behöver massage.

Man blir också lätt allergisk mot klyschor som "har jobbat som spindeln i nätet", "är van vid många bollar i luften" och "det här jobbet är perfekt för mig" (som sedan inte följs av någon förklaring om varför det skulle vara så).

Monday, August 24, 2009

En kärleksförklaring

Långlöp är marvelous! Jag har tidigare haft lite svårt att komma in i en rutin med dem men nu är jag helt kär. Tack vare nördklockan har jag koll så jag inte springer för fort och därmed gör det till en plåga. När jag i stället lallar på i 6 minuterstempo är de inga problem att springa 2 mil. Igår var det dags att öka till 2.4. Riktigt kul!

Det där marathonet kanske blir av tillslut.

Sunday, August 23, 2009

Jag vill inte!

Friidrotten snart slut, björkfnösen duggar tätt och snart slut med sommartid på jobbet. Höstångesten ligger som ett täcke över mig idag.

Friday, August 21, 2009

Om fotboll

Jag är idrottsintresserad. Det har nog inte undgått någon här. Men varför är det så provocerande när jag säger att jag inte gillar fotboll?
Jag tänkte en massa på det där. Det måste vara för att det hör så till normen att gilla fotboll. Gillar du sport då gillar du fotboll. Gör man inte det så är man avvikande.
Vi vet ju allihop hur samhäller behandlar avvikande. Man ses som konstig, speciell och ska gärna omvändas. Är du gay? Är du säker? Du kanske bara inte har träffat den rätta än?
Nej jag gillar inte fotboll. Jag är trött på att vid varje sportsändning matas med fotboll. Jag är trött på att det jämt är fotboll och att den tar tid från andra sporter. Usch!

Wednesday, August 19, 2009

Lika som bär 3

Daniel Alfredsson?


Daniel Almgren?

Censurera mindre

Det pratas mycket om censur på nätet. Att det är så hemskt att Kina och andra länder censurerar vissa sidor. Själv blir jag helt galen på att det händer här också. Vissa saker på youtube kan vi inte se eftersom vi inte bor i rätt land. Facistfasoner!

Tuesday, August 18, 2009

Känslor

Idrott är hårt. Idrott är känslor på huden. Det är oförställd glädje men också förtvivlan, frustration och ilska. Jag lider med Gay som sprang näst snabbast i världen, men ändå var utklassad. Jag gråter en skvätt med Isinbajeva när hon river ut sig utan att ha fått en höjd.
Jag har sagt det förre och jag säger det igen, jag gråter aldrig mer än när det är OS och VM. Alla dessa känslor på huden.

Kanske är det därför jag älskar det?

Det är en aning pinsamt att stå på jobbet med blöta fläckar på brösten. Nej jag ammar inte och läcker. Det råkade bara regna sjukt mycket så regnet läckte genom jackan. Så, snart har det torkat.

Monday, August 17, 2009

Bolland

Dagen D i nya staden på nya utbildningen var jag nervös. 20 minuter innan jag skulle cykla till skolan ringde det plötsligt på min dörr. Stirrig öppnade jag och fann där en granne som också skulle börja utbildningen. Vi cyklade till skolan tillsammans och jag såg framför mig hur vi skulle cykla till skolan varje dag.
Jag minns första rasten utanför föreläsningssalarna. Hur alla i klassen samlades. Det var coola surfkillen med solglasögon. Han kommer aldrig prata med mig, tänkte jag. Han är alldeles för cool.
Det var den svala mediatjejen med trendig lugg och glasögon. Jag kikade på henne på avstånd och funderade på hur hon kunde tänkas vara. Det var dramatjejen som tittade på mig med rynkad näsa. Hon visste att jag läst natur på gymnasiet och Naturare och dramatjejer umgås ju inte med varandra.
Det var killen med den hårda humorn som ingen förstod. Alla andra tittade på varandra när han sa något men jag skrattade högt.

Vår nollning blev en fest. Klassen ovanför var som alltid lat och orkade inget annat.
Tillsammans med den duktige tecknaren cyklade jag ner till systemet och köpte vad som skulle bli mitt signaturvin.
Jag pratade mycket i soffan med en kille i klassen ovanför och tyckte han var rolig och intressant. Det var en helt ny värld och alla tidigare sociala hierarkier var bortsopade.

Det är fascinerande med nystarter. De flesta hugger bara tag i någon som ska hjälpa dem igenom första tiden. Så gjorde även vi. Dessa grupperingar brukar luckras upp när man märker att det finns andra som passar bättre. Granntjejen visade sig vara seg och höll inte riktigt mitt tempo och killen jag cyklade till systemet med var inga som jag hängde mycket med sedan. I stället blev det surfkillen, dramatjejen och många andra. Så här i efterhand är det skitkul att tänka tillbaka på. Surfkillen älskade ju mig och dramatjejen kom på att naturare inte är onda. Killen med konstig humor växte in i klassen, kanske mycket tack vare mig.
Är inte det helt otroligt?

Sunday, August 16, 2009

Länge sen nu

Jag är så sjukt sugen på att använda mina snyggstövlar. Snyggstövlarna och rumpkjolen. Jag antar att det är något positivt med hösten. Det är ju svårt att komma undan med höga stövlar i sommarvärme.

Vet ni vad jag tycker att vi gör? Eller ni gör? Ni kommer hit så tar vi en fest och går ut och dansar hela natten lång. Så får jag rasta stövlarna och rumpkjolen.

Dansadansadansa.

Till dess njuter vi av lite annat: VM, träning och hårdmånad, Coldplay osv.

Saturday, August 15, 2009

Lika som bär 2.

Jennifer Barringer?


En Culkin?

Friday, August 14, 2009

Kul

Vad kul att ni gillade de senaste inläggen. 5 som gillart. Sassis önskemål uppfylles snart. Just nu har jag Six feet under race men jag återkommer. Ni andra får också gärna önska, eller fråga.

Första pojkvännen

Jag är på gång och följer upp Malins önskan om att skriva om mitt första förhållande och hur det kom sig att vi blev ihop.

Första gången vi pratade var nog på en gymnasiefest. Min mormor hade dött men jag bestämde mig för att gå ändå. Jag stod och tryckte i något hörn och tittade på par som dansade. Ballader har aldrig varit min grej och är det fortfarande inte. Plötsligt kom han och bjöd upp. En kompis till en kompis. Efteråt har han berättat att det var för att inte tänka på sitt ex så mycket som han gjorde det. Han behövde distraktion. Vi dansade och jag var i chocktillstånd, vi hade ju aldrig pratat för och jag kände honom inte. Min självkänsla var inte på topp den tiden och behövde definitivt en knuff i rätt rikting. När jag och mina vänner gick hem från festen kunde man se Halebop-kometen på himlen och vi surrade uppjagat om vad som hänt.
Efter några dagar ringde han för att fråga om jag ville fika. Vi träffades på fiket och satt där i timmar. Jag var fascinerad och irriterad. Jag har aldrig träffat en kille som retades så med mig. Det var små pikar och jag fick för första gången bita tillbaka. Han Såg mig. Vi hängde som vänner i några månader innan han tog första steget och kysste mig. Samma låt på repeat på cd-skivan och vi låg båda spända på sängen i hans lilla rum innan det hände. Tonårsångest. Efteråt ville han följa med hem till mig och sova över för att veta att det kändes rätt. Han skrev en lapp åt sina föräldrar om var han var på en servett (som de sparade). Jag sov ingenting under natten när han rullade runt i min säng och var rädd att tvätta bort sminket.

Er önskan, min lag

Malin ville höra om lite gamla saker. Kul idé tycker jag och berättar här en sak. Det kommer nog mer så småning om.

Jag gick i högstadiet och ansågs vara en tönt. Jag stod långt ner i den sociala hierarkin men hade börjat ta plats i klassrummet. Läraren i samhällskunskap ställde en fråga och en av killarna som var inne och alltid hade storbystade flickvänner svarade. Svaret var idiotiskt och jag bröt alla regler när jag öppnade munnen och sa emot. Han vände sig förvånat om och stirrade på mig när han käftade emot, fortfarande idiotiskt. Jag snäste något tillbaka och han tog till den, kommentaren. Den alla tjejer hatar.

-Mäh vad är det med dig. Har du mens eller?

Jag blev knallröd i ansiktet och började skaka. Förringad till en varelse som inte kan bli arg utan att vara i hormonell obalans. Han vände sig belåtet om och trodde att jag var satt på plats. Jag var dock inte röd av skam utan av ilska. Högt fräste jag ifrån:

-Nä! Ska du kolla eller?!

Han öppnade och stängde munnen. Tuggade luft ett tag innan han osäkert och högt sa:

-Näe tack. innan han sjönk ner lite i bänken.Jag stirrade ilsket efter honom och sedan på läraren. Hon log.
Och jag hade tagit mitt första steg upp från botten.

Thursday, August 13, 2009

Men vad tråkiga ni är. Nån måste väl kunna klämma ur sig en gissning. Som straff skriver jag inte fler inlägg innan nån gissat rätt!

Wednesday, August 12, 2009

Under ca 2 timmar

Jag väntar på att pojkvän ska komma hem så vi kan ge oss ut på ett långdistanspass. Gissa vad jag ska lyssna på. Gissa vad jag lyssnar på nu. Två timmar ser jag fram emot att lyssna på...

Vad är det för fel?

Jag känner mig så patetisk. Vad är det för fel på mig? Varför kan jag inte låta bli att känna ett hugg när jag hör om dig. Jag stålsätter mig. Tänker att jag inte bryr mig. Försöker nämna ditt namn i förbifarten när jag måste. Försöker verka oberörd. I själva verket önskar jag att jag kunde sudda ut dig. Skära bort dig ur varje del av mitt liv som du berör. Som jag blev bortskuren. Samtidigt kan jag inte låta bli att undra om jag är konstig. Om du släppt allt helt. Eller tänker du på mig ibland?

Tuesday, August 11, 2009

Madonna

Vilken grej. Jag har velat mellan om jag ska verbalisera upplevelsen eller om jag bara ska låta den få leva i minnet som den är, men jag måste skriva lite om det.

Vi började köa 17 för att få en bra ståplats och blev belönad genom att släppas in bland de 300 första och fick en riktigt bra plats. Jag stod nästan ända framme vid staketet och såg scenen samt bägge skärmarna väl.
Tyvärr dök the bitch from hell upp strax innan och trängde sig så småningom förbi mig och halvslogs med mig hela konserten. Det var med nöd och näppe jag hindrade mig själv från att bita henne hårt i axeln (tur för henne att jag inte hade druckit för då hade det fattats ett köttstycke på henne nu). Våra grannar kallade henne för konsertförstörare sa efteråt att jag skulle ha armbågat henne. Tydligen var det bara hon och hennes vänner som tryckte på.

Det regnade innan konserten, men inget under den, och vi tackade Gud att vi köpte ponchos. Det var riktig festivalstämning. Folk satt på golvet, stämningen var hög och man pratade med alla. När regnet kom kändes det rätt mysigt att krypa in i ponchon och jag blev inte alls blöt.

Oakenfold spelade tyvärr bara remixer. De var väldigt bra men jag gillar ju hans egna musik också och hade velat höra den. Ca 22 gick hon på. Candy shop gillar jag sådär men när hon spelade nästa låt, Beat goes on grät jag. Nerd-killen Pharell var dessutom med på skärmarna och var riktigt cool.

Mittenpartiet var sådär. Folkmusikdelarna var inte alls roliga och Don't cry for me Argentina hade hon gärna fått byta ut.

Remixen på Like a praier var däremot sjukt sjukt bra, bäst på hela konserten. Att avsluta med Give it to me är ju givet och symboliskt så bra. Dessutom min favoritlåt på skivan.

I allmänhet håller jag med de flesta recensioner jag sett. Men vilken grej att ha sett (tänk att ha fått sett Confessions live. Jag hade dött i en gigantisk orgasm redan när hon kom ut ur discobollen)! På måndagen drabbades jag av en post-madonna-depression och livet kändes tomt och tråkigt och snudd på meningslöst. Pojkvän var tvungen att påminna mig om friidrotts-vm som börjar snart.

Friday, August 7, 2009

Bra eller?

Jag vet inte om det är ett bra eller dåligt tecken att jag blir lite tårögd och känner både puls och andhämtning öka när jag läser låtlistan. Vårdare häråt tack!

Thursday, August 6, 2009

Sometimes there's so much beauty in the world I feel like I can't take it, like my heart's going to cave in.

Ibland är saker så vackra att de gör ont.

På söndag!

De senaste dagarna har jag pratat så mycket i telefon att jag snart får träningsvärk i munnen. Jag läser ansökningar och suckar över dem. Det har inte sjunkit in att det snart händer. På söndag är det dags. Madonna. Jag kommer antagligen tappa kontrollen helt. Minst kissa på mig. Jag behöver nog en vårdare med mig. En vårdare som får kontrollera mig under några timmar. Tänk vad hemskt om jag skulle svimma. Bli utburen efter 2 minuter. Eller om hon blir sjuk och ställer in. Men Madonna är väl i så bra form att hon inte kan bli sjuk? Vi säger så.

Åh det kommer verkligen ske!

Wednesday, August 5, 2009

Om björkfnös

Björkfnös. Ni vet de där fröna från björkarna? Jag hatar dem! De får mig att tänka på hösten. När jag börjar tänka på hösten suger det till i magen och jag vill klamra mig fast vid sommaren. Jag vill trycka in naglarna i den och trycka den hårt emot bröstet och aldrig släppa taget. Så känns det nu och det är de där jävla björkfnösen som utlöser det hela. Jag vill ha sommar och värme. Jag vill ha 27 grader varmt och färska jordgubbar. Jag vill definitivt inte ha björkfnös liggandes på backen. Björkfnös som påminner mig om att det snart är höst.

Tuesday, August 4, 2009

Så nära

Det fanns lite chokladtårta kvar igår. Jag åt den. Jag åt två bitar och sedan åt jag lite snickerskaka. Det var så gott så gott och jag älskade det. Efteråt la jag mig och läste i sängen och njöt. Efter en stund började göttat i magen att bli en tjock klump. Jag började må lite illa. Jag kom att tänka på när jag är bakis, att det ibland kan bli bättre när jag kräks. Tänk om jag skulle må mindre illa om jag kräktes?
Det tog en stund innan det sjönk in. Jag hade en lätt tanke på att kräkas. En flört med en ätstörning.
Jag tog en djup klunk vatten och tänkte: Nej!

Tänk vad nära, tänk vad lätt att falla dit.

Monday, August 3, 2009

Latsöndag

Måndag morgon. Det spänner i huvudet och jag har inte stor lust att jobba. Veckan kan börja bättre.

Igår tog jag igen mig och åt chokladtårta. Jag lyckades också släpa med mig pojkvän för att plocka hallon. Till dem som tänker att jag är den negativa och skeptiska i vårt förhållande och att pojkvän mest är glad och nöjd hela tiden kan jag berätta att han under denna utflykt hann klaga på:

Att vi gick för fort
Att det var långt att gå
Att jag (!) fick myggbett
Att jag blev tyst och trumpen när han råkade slå mig med hinken
Att hallonen var små

Men jag ska inte vara orättvis. Han klämde faktiskt ur sig att hallonen luktade gott. När han läser det här kommer jag väl aldrig mer få med mig honom. Jag får helt enkelt vissla och titta åt sidan om han säger något. Då är man ju oskyldig.

Saturday, August 1, 2009

Kära blogg, idag trodde jag att jag skulle dö

Idag var det dags. Det minsta lopp jag har deltagit, räknat antalet deltagare. 10,7 km långt med en avslutande svinbrant slalombacke att springa uppför. Jag var ganska peppad men lite bekymrad över att jag känns mig så slut när jag tränat och sprungit under veckan. Efter två vilodagar och duktig knaprande av mina järntabletter tänkte jag att det borde kännas ganska bra. Det gjorde det inte. Nån hade garanterat hällt bly i mina ben. Pojkvän blåste förbi mig efter kanske 3 km. Jag kämpade på i mitt eget tempo och fattade inte varför det kändes så sjukt jobbigt. När jag sneglade på klockan såg jag att pulsen låg på 180, i vanliga fall brukar den ligga på ca 170. Jag lyckades tappa ena skon (den sögs fast i träskdelen, jävla sko) och snubblade en gång. Kort sagt var det svinjobbigt att springa idag.

Tecken på att jag tyckte det var jobbigt:

  • Jag ville gråta.
  • Jag funderade på att stanna.
  • Jag mådde periodvis lite illa.
  • Uppför sista backen tänkte jag: Jag skiter i det, det går inte. Jag vill påpeka att jag gick.

På nåt sätt gjorde gick det i alla fall. Jag tog mig i mål på 58.44. En tid som jag i vanliga fall inte skulle vara nöjd med men som under omständigheterna får duga. Det här var den tyngsta tävling jag genomfört, både fysiskt och mentalt. Men då lär man sig mest.

Lärdom till nästa gång: Donera inte blod samtidigt som du har mens 5 dagar innan en tävling.

Grattis till pojkvän som tog mig och sprang på en bra tid!

Friday, July 31, 2009

Jag är fattig, blodfattig

Jag donerade blod i måndags. Jag brukar alltid träna ändå. Kan hända att jag känner mig lite segare än vanligt men jag har inte märkt någon större skillnad ändå. Den här gången hade jag dock mens också. Jag vill ju ge blod, det är viktigt. Och det är ju inte som att det bara rinner litervis med blod ur mig, så jag gav ändå.Imorn är det dags för ett lopp på drygt en mil i terräng. Efter att i förrgår joggat runt med blytunga ben på en usel tid har jag kommit på att det kanske inte var så bra att donera blod samtidigt som jag hade mens. Det kanske gör lite skillnad ändå. Det känns som jag kommer lufsa runt på 75 minuter. Blodfattig, flåsandes och seg som sirap.

Thursday, July 30, 2009

Nu ska han ner i vikt

Nu har vi köpt specialmat till Farbror Grå. Farbror Grå gillar att äta lillkattens energirika kattungemat och har därför blivit tjock. Eftersom jag älskar Grå och vill att han ska leva så länge som möjligt har jag därför köpt kalorisnål mat. Jag hoppas han gillar den och dessutom går ner i vikt. Will it funka? Jag rapporterar givetvis!

Själv är jag så hungrig att jag dör. 15 minuter till lunch och min mage övertygar resten av kroppen att jag är döende.

Wednesday, July 29, 2009

Jag gillar UF

Jag har just nu ett nytt intresse: Ultimate fighting. Jag och pojkvän råkade titta på ett avsnitt av the Ultimate fighter på 4:an en kväll och blev helt fast.

The Ultimate fighter påminner extremt mycket om The Contender. En dokysåpa som handlade om boxare.
Det här är alltså en dokysåpa om 16 killar som får chansen på ett kontrakt i UFC. De lever ihop i ett hus under 6 veckor och tränar tillsammans och varje avsnitt avslutas med en fight. Alla människor borde se dessa. Inte bara för att de är bra, utan för att de också tar död på den fåniga myten att män alltid har en rak och öppen kommunikation, att det bara är kvinnor som intrigerar och dylikt. För herregud vad de tjaffsar, smyger, pratar skit och har sig. Så håller helt enkelt människor på. Hur som helst, igår såg vi slutmatchen i Middleweight som verkligen var sjukt spännande. Vändningar hela tiden och båda fighters hade vid flera tillfällen chans att avgöra matchen.

Mycket machopoäng på det intresset va? Som plus blir jag grymt motiverad att träna.

Tuesday, July 28, 2009

Sa jag att den blev skitbra?

Jag längtar tillbaka till Samos. Nog för att den ospecade resan gav oss ett enkelt hotell. Men till detta hotellrum längtar jag ändå. Det enda som var dåligt där var sängarna och att det var extremt varmt när man skulle sova. Men det är ju värmen jag saknar. Ute regnar det och ät betonggrått. Jag tänker på filmen klasskamraten gjorde.

Jag vill inte bo i Krakov. Dyster och gnisslig musik samtidigt som bilder på betong, höghus och allmänt elände visas. In klipps Curtis Mayfield och bilder på stränder, solbrända klasskamraten och hur han surfar.

Så känns det.

Mest spännande med Grekland var nästan språket. På hela tiden där lärde jag mig bara ett ord. Jamas som betyder skål. Tro nu inte att jag bara drack. Nej jag höll mig bra i skinnet. Anledningen till att det bara blev ett ord var att jag hade så svårt att ens höra syntaxen. Grekiska får man ju inte i sig så mycket till vardags. Därmed blir det svårt att höra var ett ord börjar och ett annat slutar. Skål, är som...enkelt.


Vi åkte på en båttur


Som gick från hamnen.


I Grekland måste man äta fetaost. Gratinerad feta är götta kan jag säga.


Bilden fångar känslan så bra.


Vårt hotell.


Givetvis fick jag kattabstinens, men den kunde lindras av bland annat dena trevliga killen.


Utsikten på löprundan.


Här gömde sig Pythagoras från nån snubbe.


Jag hatar egentligen tomfisk. Tonfisk på burk that is. Det här var da shit!


Ja vad säger man? Bada mera!

Monday, July 27, 2009

Jag blir så frustrerad

Just nu är det mycket rekrytering på jobbet. Jag rekryterar dessutom en tjänst som kommer att jobba mycket med mig. Det är en tjänst som många söker. I annonsen står det klart och tydligt att man ska märka ansökan med en sak. Ändå får jag in ansökningar som inte har någon märkning. I beskrivningen av tjänsten står också att man ska vara noggrann.
Låt oss begrunda detta ett tag. Märk ansökan, var noggrann.
Är du intresserad av tjänsten, LÄS ANNONSEN! Och var noggrann som fan med din ansökan! Annars slösar du antagligen med både min och din tid

Sunday, July 26, 2009

Och så har jag ju katterna

Det är sista skälvande timmarna på semestern. Pojkvän lagar lasagne och jag packar upp. Semestern har kommit med många utgifter och kontot ekar just nu. I vinter har vi en långresa att se fram emot och därför ska vi börja spara. För att spexa till det lite ska vi göra det till en grej. En sport. Handla billig och nyttig mat. Inte köpa sådant vi inte verkligen behöver. Det känns faktiskt kul. Jag är rätt duktig på att leva snålt och nu ska jag försöka smitta av mig på pojkvän, som inte är lika duktig.

Det känns faktiskt helt ok att börja jobba i morgon. Jag tänker ta det lugnt första dagen och strukturen med att arbeta är bra för mig. Trots att jag lyckats hålla igång bättre än någon annan semester har jag gått upp. Min kropp älskar att suga åt sig kalorierna, samla på dem och lagra dem. Jag ser fram emot att göra att schema som ska skala bort dem igen. Det känns bra. Livet känns bra. Och även och jag har fått lite höstpanik är det tid kvar av sommaren än och jag har mycket roligt framför mig: Madonna, Coldplay löpning i shorts och linne...

Livet känns bra.

Tuesday, July 21, 2009

Snart är den slut

Ja är inne på sista semesterveckan. Vädret är ju inte direkt strålande och jag tackar min lyckliga stjärna för att vi stack iväg på den där sista-minutenresan så vi fick lite sol och bad (mycket sol och bad). Nu passar jag på att njuta av det sista. I söndags drack jag till exempel drinkar och kom på mitt i natten att vi skulle baka pizza. Sånt kan man göra på semestern. Igår läste jag till tre och käkade frukost klockan 13. Det gör jag iofs på vanliga helger också. Nu passar jag på att baka bröd, klockan 23. Det är sånt man kan göra på semestern. Det är väl vad jag saknar mest med att jobba. De sena nätterna som följs av lååånga sovmornar. Därför passar jag på nu.

Hoppas brödet blir gott. Det är helt improviserat.

Sunday, July 19, 2009

Herr Kantarell

Igår på långlöpet såg vi några kantareller. Glada i hågen begav vi oss därför ut idag för att skörda. Herr Kantarell visade sig dock vara rätt tillbakadragen idag. Vi plockade i alla fall någon deciliter och fick reda på att milenspåret tar väääldigt mycket längre tid att gå än att springa. Utöver dessa kantareller hittade jag en Karl-Johansvamp som pojkvän är extremt skeptisk till. Jag tror han hatar den.
Lite bär skördades också. Därför står nu en smultron/blåbärssmulpaj i ugnen.

Vad gav vi skogen i utbyte? Antagligen har jag själv gött 100 myggor.

Saturday, July 18, 2009

Litterär

För tillfället är alla i familjen litterära på något sätt utom grå.
Jag läser som vanligt. Just nu läser jag Svärmen av Frank Schätzing. Den är lite halvfånig och skulle behövas korta av. Jag föll så klart för det feta yttret (som jag så ofta gör med böcker) då den är nästan 900 sidor lång. Pojkvän har äntligen börjat läsa WoT igen och jag står i bakgrunden och hejar på samtidigt som jag är avundsjuk. Jag kommer aldrig mer kunna läsa serien för första gången.
Då är det bara den lilla katten kvar. Hon klämmer sig in i bokhyllan, bakom mina böcker om Egypten och lägger sig där för att sova. Hon skiter i att hon egentligen inte är tillräckligt liten för att klara av detta utan att riva ut en massa böcker och förstår inte alls varför jag ylar åt henne.

Men hon gillar i alla fall böcker. Det är alltid nåt.

Wednesday, July 15, 2009

Nu är jag en riktig löpare

Jag kan nu äntligen titulera mig en fullblodslöpare då jag nu uppfyller dessa (av mig påhittade) kriterier:
Jag pratar gärna om löpning
Jag försöker, vid tillfälle, frälsa andra att börja med löpning
Jag är intresserad av tekniker och träningsformer
Jag har nördig löparutrustning
Jag släpar med mig grejer så jag kan springa när jag far omkring
Jag släpar mig upp tidigt på morgonen för att kunna springa
Jag springer oavsett vad det är för årstid

Detta för mig smidigt in på vad jag gjorde på semestern. Löputrutning med till Samos och sedan upp vid 7 för att springa. Tre gånger. High five Kattis! Vem skulle kunna tro det? Visst maskerar jag stoltheten bra?!

Tuesday, July 7, 2009

Min pojkvän ska ta med sig hygienartiklar

Man kan undra hur gammal någon är som har Hygienartiklar på sin lista. Och då menar jag inte Listan utan jag menar lista på grejer att ta med sig. Jag menar Hygienartiklar. Människor som säger det måste ju vara minst 50. Necessär säger man. Hygienartiklar kan dessutom omfatta så många saker. Bindor, bomullsrondeller, deo, tandkräm osv. Kanske ska han ta med allt detta? Han är ju väldigt trygg i sin manlighet så man vet aldrig. Men hygienartiklar ska han ha i alla fall.

Sunday, July 5, 2009

Resa

En sista minuten till Samos bokad. Tips? Råd? Idéer?
Vi bor ospecificerat. Det känns spännande, som att ha en trisslott. Fast jag vinner ju aldrig på lotter. Inte ens 25 spänn. Tur att jag har tur i kärlek i stället.

Jag har Tur som har Pojkvän!

Friday, July 3, 2009

Semester!

Nu går jag och nu är jag INTE ledsen eller nedstämd. Jag är i det närmaste lyrisk!

Är det en siren jag hör?

Nu är bootcampen slut. Kalla mig galen men jag är lite ledsen. Det har varit jättebra med en personligtränare. Jag har fått pepping och sluppit bestämma själv vad jag ska köra. Det har dessutom blivit mycket träning och andra alternativ än jag själv brukar köra. Nya och fräscha vinklingar. Att jag dessutom älskar tränaren gör det bara eländigare nu när h*n åker.

Alltså, jag sitter här och nästangråter för att mitt bootcamp är slut sista dagen innan min semester. Exakt hur mycket fel på mig tror ni att det är?

Thursday, July 2, 2009

Resa bort

1.5 dagar kvar till semestern. Min arbetsmoral sjunker och sjunker. Jag har arbetsuppgifter men har mest lust att leta sista-minuten resa. Det är bara att hänga i det sista nu. Vad har ni för erfarenheter av att resa med ospecificerat boende? Är det något ni kan rekommendera?

Wednesday, July 1, 2009

I regnet

Nyss kom åskan. Jag hoppas att det inte regnar ikväll. Då är det nämligen dags för 70-20 intervaller eller cirkelträning. Får jag bestämma blir det intervallerna. Jag är alldeles för dålig på att träna på hög puls, vilket krävs för att flytta min mjölksyratröskel. Dessa jobbiga intervaller håller mig på hög pulsnivå igenom. Dem tar jag till mitt hjärta och älskar i nöd och lust.

Men det vore ju väldigt skönt att inte älska dem i regn.

Egentligen är det jobbiga att värma upp i regnet. Lite regn när man har kommit igång är faktiskt ganska skönt.

Bless me father for I have sinned. It’s been quite a while since my last confession.
Igår åt jag några bitar blockchoklad. Skabbigt värre.

Må hon vila i frid

Igår hände något sorgligt. Min följeslagare sedan i alla fall 9 år dog. I stället för att bara dra en sista suck och inte vilja vakna, som man kanske skulle ha trott att det skulle gå till, tog hon ett sista krafttag och vägrade stänga av sig trots vädjan och intensivt knapptryckande. Jag kunde inte se något annat sätt än lite dödshjälp och sänkte ner henne i vatten för att slutet skulle komma snabbare. En snabb obduktion visade att knappen var trasig. Nu sörjer jag ett lämpligt tag och sedan är det dags att skaffa en ny. Vad kostar en eltandborste?

Tuesday, June 30, 2009

Orkeslös

Jag tror jag ska lägga mig och sova lite när jag kommer hem. Box 18 så jag hinner ju vila en del.

Ska bli kul att åka bort i helgen. Åker norröver på fredag och sover en natt på hotell.

Inte så glad idag

För att jag med gott samvete ska kunna använda tofflor har jag nu målat mina tånaglar.

Jag känner mig lite nedslagen idag. Farmors död verkar ha rört upp en del. Farfar har blivit sämre och är inte alls trevlig mot omgivningen. Han tror att folk försöker ta hans pengar och verkar inte vilja veta av någon. Inte heller sina barn. Pappa har berättat att farfar slog dem när de var små. Jag är inte förvånad, men ledsen. Det var en bekräftelse jag inte ville ha.

Monday, June 29, 2009

Solen lyser. Det är 25 grader. Folk är lediga. Man skulle kunna säga att min arbetsmoral inte är på topp. Det skulle man kunna säga.

Den älskade pulsklockan

Berättade jag att jag köpt en pulsklocka? En Garmin Forerunner 305, kärleksfullt kallat nördklockan, för det är en nördklocka. Eftersom den har inbyggd GPS kan jag se hur långt jag springer, exakt var jag springer, hur fort jag springer and the list goes on. Jag älskar den! Det går att få fram så mycket statistik och nörda. Det, tillsammans men den tillfälliga personliga tränaren gör att jag nu känner mig på gång med träningen igen. Nu sitter jag här på jobbet med träningsvärk i rumpan efter gårdagens backintervaller. Take that you fucker!
För övrigt bryter jag mot Camilla Thulins no no. Jag har nämligen linne på jobbet. Som grädde på moset har jag kort kjol (fast med leggings under) och tofflor utan att ha välmanikyrerade fötter. Vilken skam!

5 dagar kvar till semestern.

Friday, June 26, 2009

På fredag ska man vila

Idag är det vilodag, tjoho. Efter träning fem dagar i rad känns det skönt att bara ha lite promenad inbokat idag. Jag har världens träningsvärk i mina biceps sedan onsdagens cirkelträning och benen känns lite möra även om jag inte direkt har träningsvärk i dem. Stolt är jag också över att jag lyckades stå emot att köpa glass när jag väntade på tåget igår. Tåget ja. Jag åkte samma tåg som jag pendlade med i nästan ett år. Vilken märklig känsla. Men jag sjönk snabbt ner i stolen och njöt av min lästid. Just den där egentiden var faktiskt riktigt skön och den kan jag sakna. Den och enbart den. Jag saknar inte förseningarna, de tolv timmar i veckan jag spenderade på tåget, högljudda ungar som skriker eller stressen att maximera tiden så mycket det någonsin går.

Michael Jackson har gått och dött också. Det känns konstigt. Även om jag inte var något superfan gillade jag mycket av hans musik och kommer på mig själv idag att nynna på många olika låtar.

Dagens insikt: Hur fan kunde jag vara så dum att jag bokade in ett möte idag 13-16? Jag får köra på så vi blir färdiga snabbare. Jag vill ju inte sitta inne och sura! Jag vill plocka ut flex och sluta tidigare.

Wednesday, June 24, 2009

Visst är de snygga?

Idag har jag mina snyggaste flippflopptofflor på mig. Jag älskar dem! Uppklädd i tofflor!


Notera klössåret på stortån och de färska på benen. Japp det är lillkatten som tycker om att klättra.


Men vad ser vi? Är det en comeback?

Ursäkta att min kamera inte vill zooma. Iphonen är utmärkt, men inte som kamera.


Nej det är bara en halv nagel. Den andra halvan flaggade igår så jag klippte bort den. Eftersom jag älskar er, mina fina läsare, slapp ni se det. Det såg nämligen ganska läskigt ut.

Om vi fortsätter i fåfängans tecken kan jag berätta att jag är vackert rosaröd på bröstet. Jag satt nämligen ute sammanlagt en timme igår. Min hy har inte riktigt hunnit vänja sig vid sommaren än så den blev djupt upprörd. Idag smörjde jag in mig med solskydd och har en blus som täcker hela området. Samtidigt försöker jag låta bli att tänka på cancer. Som tur är kan jag pilla på den resterande delen av nageln som distraktion.

Tuesday, June 23, 2009

Boot camp

Familjen (jag, pojkvän och katterna) är på boot camp. Alla utom lilla blå. Hon är smal och smärt eftersom hon springer omkring som en galen liten råtta mest hela tiden. Men vi andra, vi ska köra hårt. Grådvärg har gått upp i vikt eftersom han frossar i kaloririk kattungemat (fast han inte får) och ligger i buren och surar. Men no more. Nu är det noggrant uppmätt mat som gäller tre gånger om dagen. Dagliga promenader (till hans stora glädje. Kommer vi upp i 10 meter får vi vara glada.) och så klart försöka leka mer med honom.
Jag, pojkvän och den personliga tränaren som jag hyrt in har kollat på träningsschema åt oss. Idag kör vi lugn jogg, intervaller och lite styrka. Dessutom har vi gjort en matlista.
Boot camp! Det är inte försent för beach 2009! Fan vad kul!

Monday, June 22, 2009

Bra möte

Jag satt nyss på ett möte med min chef. Ett bra möte och jag kände mig nöjd när jag kunde lägga fram sak efter sak som jag gjort för avstämning. Det var bra för hon verkade nöjd och en aning imponerad över vad jag hunnit med.

I övrigt gäspar jag som besatt idag. Jag sov så mycket i helgen att det tog jättelång tid innan jag somnade.

Thursday, June 18, 2009

En annorlunda lista

Listor är det ju gott om men den här var lite rolig. Nu har ni chans att själva fylla i om mig. Vad tycker ni? vad tror ni?

1. Vad innehåller den perfekta utekvällen för Kattis?

2. Två drömresmål som hon vill besöka/återvända till?

3. Vad blir hon irriterad och stressad av?

4. Vad ångrar hon?

5. Hur ser mannen i hennes drömmar ut?

6. Vad tycker hon är roligt? - vad får henne att skratta?

7. Musik hon avskyr?

8. Färg på hennes kläder?

9. Hennes klädstil?

10. Dricker hon?

11. Röker hon?

12. Hennes favoritmat?

13. Hur skulle hon spendera en miljon?

14. Vad gör hon efter jobbet?

15. På helgerna?

16. Hur blev ni vänner?

17. Hur gamla var ni då?

18. Vad står i era sms?

19. Är hon beroende av något?

20. Vad har ni gemensamt?

21. Vilken är hennes sämsta egenskap?

22. Och hennes bästa?

23. Beskriv henne med tre ord?

Wednesday, June 17, 2009

Inte bra

Jag har drömt oroligt senaste tiden. Mardrömmar kan man kalla det om man är lite mer negativ. Jag har drömt om sommarstugan och farmor. Eller kanske avsaknaden av farmor kan man säga. Då vaknade jag av att jag grät. I drömmarna har jag också bråkat med vänner. Eller de har bråkat med mig. De har kastat hemska saker i ansiktet på mig och jag har svalt skuld som sedan jäser i magen.
Sedan dök du upp igen, som en bonus. Det har varit lugnt på den fronten ett tag. Du har inte funnits inom medvetandet men nu dök du upp igen. Vad gör du där? Kan du inte bara försvinna? Jag vill radera dig. Ditt namn bränner på tungan när jag är tvungen att nämna det. Jag håller ansiktet stilla och neutralt men det stinger. Det gör faktiskt det.
Inte heller vill jag bli utställd av vänner. Det är inte en bra start på dagen att vakna till.
Snälla medvetande, lugna ner dig. Jag fattar inte varför denna aktivitet har dragit igång.

Tuesday, June 16, 2009

Göteborgsvarvet

Om du är sugen på att springa Göteborgsvarvet 2010, anmäl dig snart. Det är redan över 16 000 anmälda och taket kommer att nås rekordtidigt i år. Ett litet tips bara.

Monday, June 15, 2009

Så många användningsområden!

Isa är en bråkig skit. Att stänka vatten på henne när hon gör nåt dumt funkar inte alls. Hon bara tittar nyfiket på vattendroppar och tvättar sig sedan med ro. Hur skäller man då på en katt och uppfostrar den? Va? Att putta på henne funkar hjälpligt men ofta är hon framme lika fort.
Igår kom vi på det. Dammsugaren. När hon drygar sig plockar vi fram handdammsugaren och kör igång den. Hon spärrar upp ögonen och rusar iväg. Det låter elakt men försök själv att äta när du har en nyfiken katt som ska smaka allt från din äggmacka och smoothie till taccosköttfärsen. Nu har vi botemedlet. Här ska uppfostras!

Sunday, June 14, 2009

Hur man behandlar yrsel

Jag har känns mig lite yrslig den senaste tiden. Typ känner mig snurrig ibland och lite på gränsen till illamående. Vännen som är sjukgymnast mumlade något om att jag kanske har en kristall lös i örat. Dessa kan man få på plats genom att skaka dem rätt.
Så igår kväll satte jag mig på sängen och började kasta mig från sida till sida, framåt och bakåt.
Det såg nog inte så smart ut.

Fantastiskt väder här idag. Det fullkomligt pissar ner och jag känner mig på ett matchande humör.

Saturday, June 13, 2009

Förresten

Lactatestet säger att jag i dagsläget kan springa
5 km på 21.26
10 km på 43.10
Halvmaran på 1.37.10
Och teoretiskt maran på 3.24.10

Det är alltså bara att kötta på!

Friday, June 12, 2009

Lactatestet

Just det. Jag gjorde ju ett lactatest också. Testet gick till så att man fick springa i fyra minuter på ett löpband. Sedan hoppade man upp på sidorna så de fick ta blodprov (tog ca 10 s) innan man hoppade på löpbandet som fortfarande gick och sprang 4 minuter. Samtidigt hade de en pulsklocka som de avläste.

På så sätt kan de se min mjölksyranivå på ett visst pulsslag.

Jag började med att springa 8 km/h följt av 9.5 11.0 12.5 14.0 och sista var på 15.5. Det var tur att 15.5 km/h var den sista för då var det jobbigt! Efteråt fick man sitta still och kolla hur fort man återhämtar sig.

Det man kan se är att min puls fort sticker iväg. Redan på 8 hade jag en puls på 135. Det är iofs inte så farligt för jag tyckte inte alls att det var jobbigt och pratade glatt på. Högsta pulsen som jag nådde under testet var dessutom 192 och det var garanterat inte min maxpuls. Jag ligger alltså lite förskjuten från normalkurvan, med högre maxpuls men också högre puls innan än vad som brukar gälla.

De kunde också se att jag var vältränad för jag fick en dipp i mjölksyran efter början. Kroppen har lärt sig att bryta ner den. Jag har också fått pulszoner som jag ska befinna mig inom för att bli bättre. Och det ska jag så klart!

Jag återhämtar mig bra. Gick från 192 till 158 på en minut.

Vad jag däremot surade över var vikt och kroppsfett. De tänker jag inte nämna här utan i stället träna ner. Slut på lättandet. Hej hård...eh...vecka!

Summa summarun. Jag är nöjd med mitt pulstest. Det var skitkul! Stoltast är jag nästan över att jag hittade och tog mig dit och hem helt själv.