Men alltså mörkret. Jag och det försöker bli sams. Igår kämpade jag verkligen för att komma ut och springa medans det ännu var ljust, men pojkvän måsta ladda telefonen så då hann det ju ändå bli mörkt innan vi kom iväg. Visst är det fint, men jag behöver ju ljus! Inte konstigt att folk i norden får SAD. Jag börjar själv se genomskinlig ut.
Jag har i alla fall fullföljt första veckan med armhävningar. Hang in there Kattis.
241116 – Nöjeslivet
1 day ago
No comments:
Post a Comment