Det är mycket på jobbet just nu. Förra veckan blev dessutom en person i mitt jätteprojekt sjuk. Så med vänsterhanden försöker jag sköta de arbetsuppgifterna också, utöver mina egna. För några timmar sedan ringde mamma och berättade att farfar har dött. Under hela hösten har jag väntat på det samtalet. Ändå känner jag hela ansiktet stelna och domna när jag får beskedet. Domningen sprider sig i hela kroppen och jag lägger märke till konstiga pirrningar och spänningar i axlarna som bildas på 3 sekunder.
Jag blir inte direkt mer effektiv nu.
Undrar om den här begravningen blir en lika stor gråtfest som när farmor begravdes?
240417 – Andras resor
1 day ago
5 comments:
Näää... :( en stor kram från mig... Du måste inte vara effektiv idag, du får göra så mycket du orkar och kan bara, ingen kan väl begära mer.
Tack Sassi!
Åh fy vad jobbigt :(
Massor med kramar!!!!
Nej, vad tråkigt.
Fast gråtfest är bra. Det gör gott att släppa ut alla de där känslorna som kommer fram.
Kram!
Tove: Tack fina.
Linda: Tack. Och det var skönt, efteråt. Det är nog bra för mig också. Jag fryser liksom ihop och kan inte släppa ut nåt innan.
Post a Comment