Som bly

Vilka kast! Från att ha varit lugn, lycklig och nöjd med mest allt känner jag mig helt plötsligt alldeles tömd på energi. Det känns inte alls något roligt att söka jobb. Jag ska försöka se möjligheter, snart. Men ett tag ska jag få vila i känslan att det är jobbigt just nu.
Jag har ju kikat på arbetsmarknaden hela hösten och det har varit tämligen dött i min bransch.

På en annan front fick jag höra att du skulle ha barn. Jag är inte förvånad. Det känns till och med väntat. Jag log lite snett och sa att jag förstod det. Att det förklarar lite mer. Samtidigt gjorde det ont. Jag trodde ju att jag skulle vara med.

På natten drömde jag om er. Först var det mycket ilska och sorg. Sedan tänkte jag i drömmen att det inte var värt det och släppte (symboliken här var underbar. Jag hade nämligen en grävskopa som släppte ett lass). Sen vände jag och gick. Jag hoppas att detta betyder att jag har släppt på riktigt också.

Snart är jag tillbaka. Snart tänker jag att jag hittar nåt nytt. Snart tänker jag att jag klarar att springa ett maraton. Men just nu är det tungt.