Lika Som Bär

Mr Burns?

Stig H Johansson?

Dagens bottennapp

Tant på jobbet säger att det så klart måste vara svartskallar som rånat en kvinna.
Kattis säger: -Men vafan! Och surar under resten av fikan.

Blå

Så här ser en HBT-katt ut.

Vad sjutton ska jag döpa den till om det är en hon? En kille får nog heta Eskil. Men Isis känns inte så spännande längre...

Boktips

Äntligen, äntligen har boktipset kommit. För att det ska bli rättvist har jag bestämt mig för att bara betygssätta böcker som jag läst det senaste året. Annars riskerar jag överbetyg och ett svajigt system. Men åh vad det här blir bra! Tänk om det revolutionerar mitt bokläsande lika mycket som filmtipset gjorde med filmtittandet.

Skärmflygning i tandemversion

I helgen har jag gjort något nytt. Jag har sprungit på en åker för att någon sekund senare vara över 200 meter upp i luften. Väl uppe i luften gled jag omkring, tjöt lite när jag föll neråt och var allmänt uppspelt. Några minuter senare landade jag och försökte springa dit instruktören sa. Jag rekommenderar det varmt. Foton kommer.

Just nu är jag mest äcklad. Bihålorna har efter ett antal månader med småtjaffs bestämt sig för att öka tempot. Nu går jag runt med en heläcklig lukt i näsan som jag vet kommer från slem som ligger och pyr och luktar däruppe. Fresch! Tur att jag redan har pojkvän. Ingen annan skulle vilja ha mig.

cykel häråt

Här på orten ska det vara ett provapå-triathlon som genomförs i lag. 5 personer i varje lag, minst två tjejer i varje lag. Gissa om jag blev glad när 3 killar på simningen frågade om jag ville vara med i deras. Så här glad blev jag *måttar upp*. Nu måste jag skaffa mig en cykel. Det bästa vore om jag kunde låna en (mountainbike) men annars köper jag en.
Åh vad kul!

Low carb high fat

Vad är det med LCHF som gör folk så rabiata. Jag råkade säga att LCHF är som en extrem variant på GI som förklaring åt en kollega. Det var det tydligen inte. När jag sedan sa att Annika (sektledaren) var lite läskig fick jag mig en lång föreläsning.
Jag vet att det inte är bra med tillsatser. Visst är jag medveten om att det lobbas inom olika områden och detta mycket väl kan förekomma inom matindustrin. Men att under en intervju stå och säga:
- Äter ni som jag säger lever ni. Annars dör ni. tycker jag är lite väl extremt. (Annika sa detta under en intervju på SVT). Jag tycker dessutom att det skapar en rädsla för kolhydrater som nästan är osund.
Låt mig få ha mina kolhydrater, jag behöver dem!

Dum är du

Hepp, inte ens ett svar kan jag få. Jag borde väl vara glad.

Stegtävling första månaden

Vi har ju stegtävling på jobbet. Jag ligger högt, men inte högst. Det är ju så att det lönar sig att gå, i stället för att till exempel springa. 45 minuter löpning i riktigt högt tempo ger 9000 steg. Det är säkert rättvist och motsvarar antalet steg, men när man löpt 8 km i högt tempo är man schleten och inte supersugen på att promenera omkring.
Det är det jag menar med att det lönar sig att gå. Att gå sliter inte alls lika mycket och man kan knalla på rätt bra.
Nåväl, jag muttrar lite över det hela men är egentligen ganska nöjd. Jag är glad att många hittar rörelseglädjen och kommer igång. I slutändan tävlar jag med mig själv. Tävlingen får mig att röra mig mer och det är bra. Det vore ju verkligen inte eländing om jag kunde gå ner ett kg eller två inför GV.

Hur bra kan man bli på en månad?

Jag hamnar i startgrupp 3 på GV i år. Därmed hamnar jag framför Volvogruppen och andra sega grupper. Första impulsen är lycka, jag slipper trängas. Andra tanken är shit, jag kommer inte springa förbi någon! Jag är för dåligt tränad!
Jag tror det får bli löpning idag. Simningen får stryka på foten när Kattis drabbas av prestationsångest deluxe.

Vår i luften

På gårdagens promenad kunde man beskåda tussilago, blåsippa och även vitsippa. Då är det vår!

Jag såg även en humla men den var lite blyg.

Bara jag får sova lite.

Löpning i kvällssolen. Tunnbrödmacka, dusch och festnudlar. Spritsorbetdrink och läsa i sängen.

Churchstreet och frozen marguerita.

Jo, det blir nog en bra helg.

That's me

Dead At 82

From Heart Attack

View my profile:

Find out when and why you'll die, take The Death Test!

Idag gillar ni mig inte

Jag är inte på så lysande humör. Jag sov dåligt inatt och känner mig ganska avig. Man kan säga att jag är på vrången. Jag har inte lust att jobba med det jag borde, jag är inte ett dugg sugen på min matlåda, jag vill inte alls städa senare idag(hemma, däremot på mitt kontor), jag är småirriterad på en, två ja till och med tre personer.
Sån är jag idag. Inte charmig alls.

Kontraster

Jag höll på att skratta ihjäl mig när jag läste detta. Göteborgsvarvet är hetast!

Jag träffade henne i påskas

Farmor. Hon vet att hon kommer att dö, men hon har inte kommit till ro med insikten.
- Jag brukar trösta mig med att alla en gång ska dö.
Hon orkar inte ens sätta sig upp i sängen. Efter att hon sagt det plockar hon fram ett snorpapper från under kudden och torkar sig i ögonvrån.
Min egen dödsångest fladdrar till i magtrakten. Syster sitter bredvid mig och gråter. Jag tar sats och håller tillbaka mina egna tårar när jag säger till farmor att några av mina finaste minnen kommer ifrån somrarna med henne. Hon lyfter på huvudet för att snyta sig. Håret ligger slickat mot skallen. Jag tänker på hur hon alltid höll på med att rulla det på spolar för att "lägga" det. När slutade hon med det? Är det 2 år sedan? Mer?
Vi pratar lite mer och syster slutar att gråta. Vi minns tillsammans hur det var för några år sedan, när vi plockade blåbär och spelade kort. Sedan börjar hon prata om sin mamma. Jag tänker på psykologen som sa att det som brukar vara kvar längst är minnena av mamma. När allt annat försvinner finns mamma alltid kvar.
- Jag trodde då aldrig att Arne skulle överleva mig. så plockar hon fram snorpappret igen. Hon väger 44 kg. Tafatt stryker jag henne över armen, kinden. Jag tänker på att jag läst att känseln är bland det sista att lämna en. Döende människor får ofta tröst av att bli klappade på, strukna över ansiktet. Syster börjar gråta igen och jag känner mig som en klump. Vi pratar lite till och säger sedan hejdå. Vi ses igen.
Men det vet vi inte. Döden ligger i skuggorna och när vi åker hem har jag slutat prata. Jag tänker på när begravningen blir, på om jag kommer att gråta, på att jag får ledigt. Jag tänker på att alla jag känner ska dö. Jag funderar på vad det är för mening med det. Sedan sticker jag ut och springer. Jag springer med ilska. Jag löper på som jag inte gjort på länge och efteråt känner jag mig urlakad.
Hon kommer att dö.

Tillbaka

Och jag lever, thank god!
Till min förvåning måste jag säga att det gick bra. Jag hade förväntat mig att det skulle gå ok. Men det gick faktiskt bra. Jag gillar ju inte att prata inför folk, men jag kom igång riktigt. En vacker dag kanske jag inte är lika stirrig inför sådanahär tillfällen.

Nu känner jag mig dock urladdad och har ingen ork längre. Lycka, hemgång är ditt andra namn!

Stirrig

Argh! Jag är nervös! Om drygt 3 timmar ska jag hålla en stor presentation inför massa folk. Inklusive storchefen. Hoppas det går bra!

Götta eller inte, det är frågan.

Jag kan inte bestämma mig för vad jag vill. Jag vill äta götta, jag vill baka toscakaka och jag vill dricka drinkar.

Snart är det Göteborgsvarvet. Jag börjar noja och tänka att jag är i mycket sämre form än förra året. Jag tänker att jag måste hårdköra med träning och bli noggran med vad jag äter.

Uppenbarligen kan jag inte göra båda sakerna samtidigt.

Stackars mig!

PS. Förra inlägget var nummer 747. To all you Kentfans out there.

Ge mig dans!

Jag är festsugen. Jag är otroligt festsugen. Jag vill mingla,sitta i en soffa och prata med nya människor och gamla vänner och så vill jag dansa. Dansadansadansa!

Förresten går det rykten om en Buffyfilm, jei!

Finns ytterligare WoT-nördar?

Nu är sista veckan för WoT fundraisern. Jag donerade själv 50 dollar nyss så håll tummarna att jag blir dragen och att mina pengar ger en familj en trevlig get eller liknande.
Om det kan tänkas finnas nån mer WoT nörd där ute...har ni hört att AMoL blir uppdelad på 3? Detta är ju både bra och dåligt. Bra för att vi får en bok snart och bra för att alla lösa trådar (förhoppningsvis) knyts upp. Dåligt för att det fakstiskt bara är en bok egentligen. Hur tänker ni?

Snart är det påsk och då kan man ligga och mysa lite mer än vanligt.

En så här mysig katt har faktiskt jag. Det är lycka.

Snyggo

Jag känner mig omotiverad att jobba just nu så jag tänkte lägga upp en bild på mitt senaste span. Schhh säg inget till pojkvän.

Den här läckra killen var inne på mitt kontor i 2 dagar. Vi kom så himla bra överrens. Och tänk vilka vackra barn vi skulle få.

Stackars flickan

Jag blev precis kallad flickan, på mitt jobb. Skulle lämna ett paket på lagret och en av gubbarna där sa till sin chef att flickan behövde hjälp med ett paket.

Det ligger en kort vecka framför oss. Efter att ha tittat i almanackan har jag insett att jag inte har en hel arbetsvecka under april. Skönt! Samtidigt måste jag jobba häcken av mig när jag väl jobbar. Det är det lätt värt. Tänkte att jag skulle åka hem till mamma och pappa i påsk. Farmor är tydligen dålig igen. Riktigt dålig och jag vill hinna vara med henne innan hon dör.

Middag

Snart ska pojkvän bjuda mig på middag. Vi ska gå på italienska.
Just nu dricker jag vin. Vitt, kallt vin och så tänker jag på mina vänner. Ni är bäst.
Skål och tack för allt!

Det kom ett SMS.

Så var det det där SMSet. Varför, varför kan jag inte bara släppa? Varför börjar jag fundera på hur jag ska svara för att öka chanserna att lösa problemet? Varför kan jag inte bara kapa? Ett rent och fint snitt som kan läka. Nu blir det i stället en obekväm sårskorpa som ska pillas på och undersökas. Och då hjälper inte lite desivon

Vad vill du?

Har ni sett Office-avsnittet när chefen måste säga upp någon och drar ut på det för att han vill göra det så att den anställde och han ska fortsätta att vara vänner. I slutändan blir det ju bara värre, men det fattar inte han. Jag gillar the Office.

Mmm desertbord

För ett tag sedan var jag och pojkvän på middag där det ingick ett deserbord. Det gick vi verkligen lös på. Vi smakade allt. Det såg ut så här:

Efteråt såg det ut så här:

Givetvis tog vi om också.

Inte med på bilden: tryfflar 3 olika sorter varav en föll oss på läppen och det inmundigades minst 4 stycken vardera av.