Tur att det finns substitut

Tänk om jag inte hade haft min övriga träning: spinningen, styrketräningen, de olika jymporna. Jag hade varit en vidrig människa, nu när jag inte har löpningen menar jag.

I fredags var jag på jympa och började prata med en gubbe. Han berättade om sitt knä som han har nån skruv i. Tidigare hade han löpt marathon men nu kan han inte springa. Han berättade om sorgen över att inte kunna springa och jag nickade och berättade om mina fantasier om intervaller.

Det var så fint med gemenskapen som löpningen gav oss, trots att vi inte ens är löpare just nu.

Just nu har jag fått ett ryck och håller på och packar. Det blir visst bara böcker och DVD:er. Vem visste att de kunde ta så stor plats? Och alldeles nyss kom jag på att jag har ett aerobicpass inbokat imorgon. Det är vardagslycka!