Monday, August 1, 2011

Hösten

Undrar om hösten och jag någonsin kommer att bli kompisar. Ja jag har börjat få höstångest. Igen. Ja det är jobbigt för er att höra mig gnyla om det. Det är jobbigt att ha det också kan jag säga.

5 comments:

Vicevärden said...

Vad är det du inte gillar med hösten mer specifikt?

elisabeth said...

Jag förstår precis hur du känner! Jag har samma ångest, ååh sen detta mörker.. :( Men det är bara o härda ut snart är det mars igen..

Kattis said...

Humlan: att sommaren tar slut. Sommaren är min ölsklingsårstid. När den sen tar slut börjar jag tänka på att det är jätte länge tills den kommer tillbaka och att allt måste ta slut. Det finns massor jag gillar med hösten men första känslan när hösten är på väg är panik.
elisabeth :/

exkollegan said...

Håller med dig, att lämna sommaren bakom sig är hemsk. Hösten är hemsk! Eller nej, hösten är fin men den leder snabbt till oktober-november och DET är skitmånader när allt man vill är att hänga fast i de där soliga dagarna i juli.

Sen två år tillbaka testar vi att åka utomlands 2 veckor i början av november. Kan rekommenderas! Hösten blir då aug-sep (som ju faktiskt är helt ok om man släpper juli-tankarna) och sen ägnar man oktober åt att försöka tänka på resan och efteråt är det alldeles strax jul och man går runt och är hög på semesterminnena. Och efter jul kommer ju januari och solen åter. 2 skitmånader försvinner med andra ord och blir med nöd och näppe en enda trist oktobermånad.

Så just nu försöker jag dämpa höstångesten med att intala mig att det egentligen bara är 1 månad som är trist, och 1 månad kan man stå ut med. Speciellt om man ser till att skämma bort sig rejält med lyx-träning, hotell och hälsa på vänner.

Inte för att jag har skämt bort mig själv tidigare år i oktober, nej då brukar jag dra täcket över huvudet och vräka i mig godis istället. Och vara sur. Men inte i år! I år är det Ms Sunshine som gäller!

Hoppas jag iallafall. Ska redan nu, medan energi finns, försöka boka in de där extra skämma-bort-mig grejerna. En personlig tränare som kör några pass extra i veckan med en just då, vore inte helt fel. "Gör det ont? Det är skööööönt när det gör ont - ta i då!!"

Mhm, rätt som det är skulle hösten och oktober-november bli månader att se fram emot. Eller så blir det iallafall lite mindre ångestframkallande att lämna sommaren bakom mig...

Kattis said...

Det låter som en utmärkt strategi. Mitt problem är att pojkvän har mycket mindre semester än mig. Sen har jag supersvårt med januari. Tycker det är värsta skitmånaden även om årets januari gick bättre än någonsin.

Men det gäller definitivt att boka in lite roliga grejer under hösten som man kan se fram emot. Och fortsätta träna. Slutar jag träna är det kört!