Jag har nog sett den. Den där blicken. Den där blicken som jag får ifrån människor när jag pratar om träning och bra mat.
När jag säger att jag faktiskt inte tycker om vit pasta, att jag tycker att ketchup är äckligt och att jag inte äter korv. Att jag gillar träning och mår bra av den. Jag blir glad och tycker det är skitkul.
"Oj vad duktig du är" säger de och ser skuldmedvetna ut. Sen ser man tankegången.
"Hon är lite konstig den där. Oj vad hon plågar sig. Är hon inte ätstörd?"
Men vet ni vad jag tycker är stört? Människor som inte vill veta vad de stoppar i sig. Som glatt äter Chicken Mc Nuggets och inte vill veta vad de består av.
Det slutar faktiskt inte att vara asäckliga beståndsdela bara för att man inte låtsas om dem. För mig är det mer stört. Så det så!
Nya jackan och lugn på ridbanan
1 day ago
6 comments:
Jag kan förstå dig till viss del. Fast i mitt fall känner jag snarare att blickarna säger "Fan vad du låtsas, du som är så tjock vräker säkert i dig en massa onyttigheter så fort ingen ser". Jag äter relativt lite (jag försöker hellre se till att det blir flera små måltider än ett par stora), eftersom jag blir fort mätt. Det betyder uppenbarligen att jag har ätstörningar... Och att jag undviker onyttigheter har absolut inget att göra med att jag inte gillar det särskilt mycket...
Korv fattar jag inte hur folk kan äta så mycket av! Alla mackor som man köper ute innehåller nästan alltid majonnäs eller nåt annat kladd jag inte gillar och hamburgare med dressing är inte särskilt spännande det heller. Men det är ju som sagt sådant som jag vräker i mig när ingen ser... :oP Iaf om man får tolka de där blickarna man får.
Jag har insett att GI passar mig ganska bra, med undantaget för allt flott man ska stoppa i sig (eftersom jag tycker det är lite äckligt och dessutom blir dålig i magen av för mycket fett). Jag gillar nämligen bönor, linser, quinoa och pasta, gryn och ris av fullkorn. Jag kan bara säga att det är konstigt att fullkornsvarianter av livsmedel har tagit så himla lång tid att slå igenom. Det är ju tusen gånger godare än allt det där andra som i pricip är färdigtuggat när man får det i munnen...!
Ta med en mumsmums till jobbet som du kan trycka i dig när du får för många blickar!
Kolla bl a ditt föregående inlägg, du skriver ofta om "tjock-ångest" så fort du ätit någon osunt eller inte har tränat på ett tag. Inte ens så du kan dricka lite glögg? Och ditt "förakt" för andras tanklösa ätande är tydligt. Du borde slappna av mer och inte vara så fixerad vid din (eller andras) kropp(ar) hela tiden, du är ju inte direkt tjock eller ens på gränsen till det. Eller tycker du?
Jag håller med Kattis:-)
"Jag har tjockångest deluxe"
"Jag tror att jag redan har tjockat på mig. Usch och fy!"
"Huvva, jag vill ju inte bli ett tjocko"
Det är ju som att sparka in öppna dörrar...
Åtminstonde halvätstört även om jag håller med om att det är lite ätstört att inte tänka på vad man stoppar i sig.
Post a Comment