Den sitter där som ett ömmande blåmärke, smärtan. Oftast tänker jag inte på det. Precis som ett blåmärke bleknar den bort. Gör sig inte påmind konstant. Men vissa saker gör att jag upptäcker: ja just ja, den där fläcken ska jag inte trycka på för det gör faktiskt riktigt riktigt ont.
Då blir jag tyst, då drar jag mig tillbaka och framförallt så blir jag ledsen.
241116 – Nöjeslivet
1 day ago
1 comment:
Kramar på!
Post a Comment