Blå aka Larisa aka Isa har nu kommit till oss. Hon springer runt och är så liten så liten. Hon gillar att pipa på mornarna (funkar dåligt ihop med min hobby att sova länge på mornarna) och att leka. Hon gillar inte grå än så länge. Han är stor och läskig och när han kommer för nära fräser hon.
Igår fick jag besked att farmor har dött. 1000 tankar surar runt i huvudet: När blir begravningen, var, vad ska jag ha på mig, vilka kommer, ska jag försöka skriva en dikt åt henne.
Samtidigt känner jag mig avtrubbad. Det var bara när samtalet kom som ansiktet skrynklade ihop sig till en plötslig fulgråt. Farmor är (rättelse, var) ju en av de släktingar som betytt mest för mig.
Jag lägger ut lite bilder på Larisa sedan. Nu ska jag försöka överleva arbetsdagen på mina 4 timmars sömn. Någon skulle äta blomma, hoppa till sängen, pipa och ha sig i natt.
5 comments:
Kramar på bästa Kattis!
Jag beklagar sorgen! *kram*
Det är tråkigt med dödsfall, även icke oväntade sådana. Kram!
Vad tråkigt med din farmor :-(
Isa ser helt underbart söt ut... Så både sorg och glädje hos er nu förstår jag.
Tack vänner. Det är som ni säger jobbigt även om det var väntat.
Isa är verkligen underbart söt och jag skrattar flera gången om dagen åt henne.
Post a Comment