Jag gjorde ett personlighetstest för ett tag sedan. Ett riktigt, som blir analyserat av en person och som sedan återknyter det till mig för att låta mig vara med att tolka.
Nyss slängde jag några saker i ansiktet på pojkvän som:
-Jag är flexibel och tolererar oordning (snarare än att vara organiserad och styrd av perfektionism).
-Jag är öppen för förändringar (snarare än att vara bunden av det traditionella).
Detta fick honom att skrika att det var fel på testet.
Jag själv höjde lite på ögonbrynen när jag fick höra att:
-Jag är extremt grupporienterad (snarare än självsäker och individualistisk).
-Jag är känslig och sentimental (snarare än objektiv och krass).
Dessutom fick jag riktigt högt på min slutledningsförmåga. Bhoya!
Hästen, jobbet, livet!
8 hours ago
3 comments:
Ah, ah, ah! Man ska inte misstro forskning! Säger testet att du är smart, så säger testet att du är smart. Bara att konstatera fakta och rama in! På hallväggen till exempel, så folk fattar vart de har kommit så fort de anländer. "Åhå, här bor en smart person", kan de säga då.
Det man kan fundera över är hur man ska tolka att testet säger att en person är extremt grupporienterad och denne kanske inte känner igen sig i det. En psykolog kan säkert ge bra exempel utifrån resultatet i övrigt om hur grupporienteringen kan visa sig för dig. Men i det här fallet var det ju ingen psykolog som redovisade testet... Sånt kan man ifrågasätta. Men smarthet, nehejdå. Antingen är man smart eller så är man det inte. :)
Åhh jag vill också göra ett sånt test!!
Jag tror också på det där med smarthet!
Men känner igen mig gör jag. Jag trodde nog att det inte var så mycket som testet säger.
Men smart, definitivt ;)
Post a Comment