Den finns i idévärlden

Jag tittar på Donnie Darko. Musiken och dialogen är underbar. Vilken fantastisk film. Donnies mamma är så cool. Jag älskar scenen i skolan när de pratar om att förbjuda litteratur och Rose frågar om Kitty ens vet vem Graham Greene är. Först bara sitter hon och iakttar och småler åt farsen som pågår. Hon är distanserad genom hela filmen och följer inte alls mallen om hur en klassisk mamma ska vara.

Under scenerna i skolan tänker jag på det jag fick höra nyss, om hur jag var i skolan. Jag fick höra att jag alltid hade de bästa tolkningarna på svenskan. Läraren höll tydligen alltid med om det jag sa. Jag kommer inte ihåg det så. Men vi kommer aldrig att få veta hur det faktiskt var. Den objektiva händelsen är egentligen ointressant. Den finns egentligen bara rent teoretiskt.