Sista veckan på semestern

Vojnevojne. Det är en månad kvar till tjejmilen och jag är i dålig form. Jag äter dåligt, jag tränar dåligt (inte alls) och jag är omotiverad. Jag borde verkligen ta mig i kragen, rycka upp mig och provspringa milen imorgon som ett wake up call. Antagligen lufsar jag in på strax under timmen. Jag som närde vackra drömmar om att springa på en bit under 50.

En del av problemet är att jag är lat. Jag vet att jag kan springa en mil utan problem. Jag kommer inte att dö eller ens bli mycket besvärad. Då kickar min naturliga lathet in och jag får görsvårt att motivera mig till att träna för en så bra tid som möjligt. Speciellt över sommaren. All struktur i vardagen dunstar bort i sommarvärmen och formen som jag var i i våras när jag sprang Göteborgsvarvet på en bra tid, ja den är sedan länge borta.

Herre min je, hur ska det här gå?

Förresten är jag solbränd. Brun blir jag ju aldrig men jag är lite mer rosa än vanligt och fräknarna har blommat ut. Och jag kan meddela att solen tar även om man ligger i skuggan hela dagen.
Gud vad jag älskar värmen. Så här ska det vara under hela sommaren!