I helgen fick jag höra att jag verkade gladare än jag varit på länge (och då pratar vi år). I vanlig ordning blev jag först trumpen för hey vem vill vara surig/ledsen/bedrövad och tråkig. Men sen insåg jag att så är det nog. Jag har först haft ett skitjobb i nästan två år. Sedan slutade jag med det för att plugga och flytta ifrån pojkvän tillfälligt i två år ytterligare. Vem skulle skratta av glädje över det? Nu däremot känner jag mig väldigt nöjd med livet. Visst, jag är arbetslös, men jag har i alla fall hopp om att jag kommer hitta ett jobb så småning om. Och jag vet att jag kommer klara mig i alla fall ett tag till ekonomiskt. Det känns som jag kan se ljuset i tunneln. Och det är väl det som lyser igenom.
Och det verkar onekligen som att en glad och positiv Kattis är populärare än en depressiv och cynisk Kattis. Speciellt hos Kattis.
Men hur kan man vara annat än glad när man ligger och läser WoT dagarna i ända. Jag är ju färdigpluggad nu så nu kan jag alltid ha minst en bok bredvid mig på nattduksbordet.
Welcome to wehorse!
18 hours ago
4 comments:
Superbra att vara sådär allmänt glad utan att ha konkreta anledningar till varför. Det är nog en av de svåraste (och viktigaste) livsuppgifterna man kan ta an sig.
Ja, fast jag har ju många anledningar att vara glad. Det trixiga är väl att se sina anledningar. Man har ju klara tendenser att ta dem förgivna.
Vad är WoT för nåt? *nyfikle*
Wheel of Time. En (fantastisk) fantasyserie av Robert Jordan som jag rekomenderar till alla. WoT är nördnamnet på den precis som LoTR. Läs, läs läs :)
Post a Comment