Schleten måndag.

Ibland har man vissa dagar. Håret glänser, rumpan vickar snyggt och ser välformad ut i jeansen. Man tittar sig i spegeln och ler belåtet. Kläderna man har på sig är snygga och hyn är perfekt. De kommer inte ofta, men ibland har man en sådan dag.

Idag är inte en sån dag. Min högsta önskan är att få åka hem och lägga mig i sängen.

Jag och pojkvän var ute och sprang igår. Efter det misslyckade försöket på alla hjärtans dag (våga vägra valentines day!) hade vi nu inhandlat dubbar.

Det var med darriga och försiktiga steg vi gav oss ut i milspåret (hurra för pojkvän som sprang det längsta han någonsin har gjort) som såg ut som isrinken vid skolan i barndomsstaden. Halkskydden fäste dock hur bra som helst! Så länge de satt kvar på skon that is. Pojkvän hade himla problem och tappade ett ungefär varje kilometer. Men ser man det positivt så höll det ju nere tempot. Jag kikade försiktigt på pojkvän med jämna mellanrum för att se eventuella åskmålnstendenser i ansiktet, men han var vid relativt gott mod hela tiden. När vi kom hem firade vi hans längsta löptur, både tids- och längdmässigt, med en varsin semla.