Jag gillar House

Snart är maj slut. Jag skulle gärna se att tiden fram till midsommar rinner iväg fort nu. Det verkar den i och för sig göra. Hemma kör vi marathontittning av House så fort vi hinner. Jag älskar att ha en lång bra serie framför mig som man bara kan sluka. Snart är vi tvungna att skaffa fram säsong två också. Idag måste jag dock masa mig ut och springa lite, så kan jag se House sen. Igår åt jag både phish food och dumlekola framför House. På en vanlig torsdag, utan att jag hade tränat! Jag måste ta mig tillbaka till hårdmånadstankarna; fruktsallad, smoothie och choklad. Och träning så klart. Mina minuter på piggelino sjunker som en sten.

Idag tänker jag ta tidiga tåget så jag kommer hem strax innan 17. Innan dess ska jag dock äntligen få en massage!

Nörderi och nördera

Oh 10 juni har Hellboy 2 biopremiär, 21 juni kommer Sex and the city och 25 juli kommer Batman. Hoppas de blir bra, riktigt bra!

Dessutom har jag hört att Bale har skrivit på för att spela John Connor i T4 och två ytterligare terminator filmer. Spännande!

Jag älskar sommaren

Imorse när jag gick till jobbet luktade det skolavslutning; nyklippt gräs, hägg och solsken. På väg till kontoret från ett möte luktade jag på en syrénbuske. En vit. Det är så otroligt att det faktiskt är sommar så jag nästan kissar på mig!

Hilfe bitte.

Jag har en sak jag vill klaga över. 2 gånger i månaden blommar mitt ansikte upp i finnarnas paradis. Eller inte riktigt så men jag får alltid en gigantisk. Jag skojar inte. Den är, oavsett placering, hur stor som helst. WTF?! Först är allt fine and dandy. Min hy är slät och jämn. Sen kan jag känna en liten början till en finne och BAM, tre timmar senare har den svällt till att bli (minst) 4 gånger större. Ska det liksom inte räcka med att man får mensvärk och blöder? Nej då. Man ska få finnar också och inte en gång i månaden utan två! Dessutom har jag märkt betydliga dippar i humöret. Jag blir inte ilsken eller sur. Nej jag blir ynklig.
Jag är inte van vid det här. Jag är inte van att märka av min mestruationscykel på annat sätt än att plötsligt behöva använda skydd. Jag har inte utvecklat någon strategi för att hantera det. Det enda jag längtar efter är att lägga mig i sängen och dra täcket över huvudet (och kvävas inom 2 minuter). Och då har inte ens mensvärken kommit än.

Äntligen

Äntligen kommer det något besked. Se till att spotta ur er själva telefonerna nu. Börja sälja dem snart för min telefon mår inte bra.

Men jag vill inte bestämma!

Nu när Göteborgsvarvet är avklarat vill jag lägga om min träning. Jag vill bli snabbare på milen! Dessutom har friskis ändrat till sommarschema nu och frågan är om jag kommer hinna att gå på några pass när de lagt alla så tidigt. Det här betyder att jag kommer lägga in ett till löppass i veckan. Jag har ju kört två tidigare. Ett intervall och ett distanspass. Men hur lägger jag upp det nu? Hjälp! Någon måste ju ha en idé för jag har det inte. Backträning? Lite lugn löpning? Fartlek? Vad ska jag köra?

I övrigt är jag inte nöjd alls. Det är så mycket jag måste bestämma med farmorspåhälsning, Örebroresa, en annan kompis som ska hälsas på och Kyliekonsert. Usch, känner mig helt passiv och vill bara stanna hemma och kolla House alternativt läsa. Om jag skolkar från besluten så kan pojkvän fixa?

Och skojar du att passionsfrukttryffeln var god! Mmm.

Klart du ska på chokladprovning

Woho! Jag sprang bättre än Morgan i Christer. Han berättade nyss att han sprang på strax över 1.46 och att han var jättenöjd över tiden. Åh jag är så mallig över min tid. Tänk att jag var nummer 798 av mer än 9240 stycken. Herregud :D (Hur kan det vara så svårt att kolla upp hur många kvinnor som gick i mål?!). Men nu ska jag sluta tjata. Jag lovar.

Igår var jag och pojkvän på chokladprovning. Sen gick vi hem och åt hawaiikyckling. Den består av grillad kyckling, ananas och vispgrädde typ. Förr åt jag matlagningsgrädde. Det gör jag inte nu. När vi var nere i Göteborg blev en av pojkväns vänner fascinerad av detta. Han föreslog för sin tjej att de också skulle börja äta riktig grädde (eller tjockgrädde som jag kallar det).
-Men då blir man så tjock.
-Men ser de där två tjocka ut eller? Han pekar på oss.
-Men hallå, de springer ju typ en mil om dagen.
Men det vill jag påstå att jag inte gör! I helgen har jag tänkt att jag ska prova Katarinas spännande plättar. Jag behöver lite nyttigheter.

Men chokladprovningen ja. Det var min tredje, och bästa chokladprovning. Jag kan rekommendera det till alla och man får ut något av det även om man gått flera gånger förut. Jag rekommenderar det speciellt till dig som tror att Marabou och Lindt gör fin choklad. Eller om du tror att det som är avgörande för smaken eller kvalitén på chokladen är kakaohalten. Det som var extra roligt med gårdagens provning var att man dessutom fick tryfflar. Mmm! Jag har givetvis inhandlat några till helgen. Vad sägs om minttryffel och passionsfrukttryffel?

Kanske nästa helg?

Ända sedan jag skrev det där inlägget för rätt länge sedan, det som gällde att vissa tänker ätstörd om mig, har jag känt mig cencurerad. Visst är det bra att jag fick tänka efter! Man ska faktiskt sträva efter att inte såra andra. Men nu vågar jag inte skriva att jag har tjockat på mig. När jag skriver det menar jag i relation med mig själv. Jag menar inte att jag är sämre som människa eller att jag är överviktig. När jag säger det om mig själv menar jag det ju som ett lekfullt ord och att jag har tänkt på att jag fått mer daller på magen än vad jag brukar ha. Fast jag vågar inte riktigt skriva det. Men nu gjorde jag visst det än då. Oj!

Ringde nyss till farmor som ligger inlagd för sin cancer. Hon har nu legat inne i drygt två veckor. Jag pratade med henne och frågade bland annat om någon har hälsat på henne. Nope, ingen. Inte en jävel sedan pappa följde med och la in henne. Hon ligger i en annan stad än alla bor (och vi bor ganska utspritt lite här och var) men hallå? Med en så stor släkt borde väl i alla fall någon kunna åka dit. Men det är så himla typiskt oss. Vi ringer och hon säger att vi inte ska göra oss besvär. När jag frågade om hon ville bli påhälsad sa hon:

-Ja men det blir ju så besvärligt för dig.
-Ja att åka och hälsa på ett sådant skräp som du. säger jag och hon börjar skratta.
-Ja men skulle du göra det för mig du då?
-Ja så klart!

Nu jävlar ska jag hälsa på farmor. Så kan jag hälsa på lite annat löst folk också. Jag får trycka in det i planeringen. För tänk vad jag skulle ångra mig om det inte går bra…

Skördetröskan driver mig galen

Skön kväll igår. Kom hem ca 18.40, åt två avocadomackor och läste. Lagade mat och åt framför tvn. Läste igen och släckte 21. Såg bara på tv de 20 minuter jag åt. Pratade inte med någon och fick sova ut lite. Gud vad skönt!
I kväll däremot ska jag och pojkvän på chokladprovning. Jippi!

Luftkonditioneringen har gått sönder i serverrummet och då har man tagit till en tillfällig lösning. Denna tillfälliga lösning låter som en skördetröska, gör så att det är rysligt varmt (och att jag funderar på om jag hamnat i klimakteriet redan) och är dessutom ful! Usch!

Sömnbrist

Gud vad jag är trött. Det blev ju inte de vanliga sovmornarna i helgen. Lägg till massa nya intryck och dessutom senare kvällar än vanligt och du får en kattis som skulle kunna lägga sig och sova på kontorsgolvet. Som tur är jag ensam hemma ikväll då sammbo nummer 2 är på språng. Jag tänker gå och lägga mig så fort jag kan! Senast kl 21 och så ska jag sova. Vet ni vad jag ska göra i helgen? Sova. Jag gillar att sova.

Åh jag minns den än

Favorit i repris.
Tack vare de nya skorna känns det som fötterna varit på spa efter årets GV. Jämför med förra året då jag tappade 4 naglar.

Nu trillar de dit

Jag har inga vänner som har barn. I alla fall har jag inte haft det tills nyligen. Nu börjar folk att trilla dit. Pojkväns bror och hans fru har nyligen skaffat en bäbis och nyss ringde en vän och berättade att de ska få tillökning.
Det ska bli väldigt spännande att se om jag själv får något sug efter det. Än så länge har ju suget lyst med sin frånvaro. Den biologiska klockan verkar inte ha något batteri. Äggstockarna rasslar inte det minsta lilla.

Här på jobbet är chefen den som är mest nöjd med min insats i varvet. Tiden säger henne ingenting (jag skulle kunna säga att jag sprang på 1.10 så skulle hon bara titta tomt på mig) men att jag slog de manliga kollegorna i korridoren myser hon över. Som ni minns var det hon som gick in i någon slags ”min pappa är mycket starkare än din pappa”-diskussion fast det i stället gällde om jag skulle kunna klara av en triathlon. Så det var väl ganska väntat.

Bäst på jobbet

Muahaha jag upptäckte precis att jag slog två av cheferna som jag jobbar gentemot. Alltid gött att få slå karlar på fingrarna! På andra arbetsplatsen var det dock en man som sprang på 1.29 Ouch! Jäklar vad bra, men väldigt väntat.

Åh herregud

Haddaway och Dr Alban ska göra en låt ihop!

Skit i jante

Idag är det måndag. Jag sprang i lördags. Jag har träningsvärk än. Jag har inte haft träningsvärk av löpning på hur länge som helst. Fast kroppen har faktiskt rätt att vara lite småsur. Jag lyckades krama mycket ur den och är riktigt nöjd med min tid. Förra året sprang jag på 2 timmar och 3 minuter. I år sprang jag på 1 timme och 45 minuter så det är en sjukt stor förbättring. Dessutom gav mig den tiden en placering bland de första 800 (exakt plats 799). Det är faktiskt rätt bra. Jag är inte säker på exakt hur många kvinnor som fullföljde loppet men det var i alla fall fler än 8000 vilket betyder att jag är med i de bästa 10 procenten. Woho. Way to go Kattis. För en gångs skull var jag inte en medelmåtta. Jag som annars är en sådan medelmåtta att det inte ens är medelmåttigt.
Men som sagt, nu är jag jättestolt över min prestation och tid!

Götebooooorg!

Nu åker jag hem för att sedan åka ner till Gööööteboooorg. Behövs som jag har stressat runt i veckan och speciellt idag. Fan vad kul!

Ibland har man tur

Åh, valde jag rätt dag att sova i jobbstaden eller. Tydligen har en tågvagn börjat brinna så mitt vanliga tåg är sjukt mycket försenat. Men jag sitter här och kan kolla när mitt sena tåg verkar gå. Görbra!

Jag, en clownnäsa

Min näsa, som de senaste dagarna har känts som en clownnäsa (svullen, rund, jävligt ful och röd) är idag betydligt bättre. Jag låter inte längre som ett freak när jag pratar.
Det är samma sak varje gång jag får nåt som kan påminna om en förkylning.
-Hjälp! skriker bihålorna och stänger igen totalt.
Denna gång var det faktiskt bättre än vanligt. Jag har ju behållit smaken igenom hela processen. Nu ropar jag hej innan jag ser någon bäck
Det är faktiskt rätt skönt att gå och träna när näsan är så här för ofta kan det släppa lite under själva passet. Sedan svullnar det på igen.
I vilket fall som helst har folk runt omkring mig trott att jag är storsjuk. Det låter ju faktiskt ganska illa. Chefen sa åt mig att drick whiskey. Nej tack! Men ännu roligare är att en annan person jag jobbar med har tinat upp lite och tipsade mig om konjak. Han har även sagt till mig att jag inte kan bli bättre den här veckan (gäller löpningen så klart, han ska också springa GV). Han har tidigare varit väldigt ordfattig och bara pratat jobb. Nu kan jag alltså märka att han börjar skapa någon slags relation till mig och kanske till och med kan gilla mig.

Det går alltså framåt på jobbet och näsan håller på att lugna ner sig. All is well! Förutom en släng separationsångest. Men jag har överlevt förr och gör det nog nu med.

Return of Darko

Jaha, ska man jubla eller gråta?

Tack malin!

Det här skrev Malin nyss:
"Det är så roligt med din blogg Kattis, för man kan gå in titt som tätt och lita på att du skrivit nåt nytt kul. Lyckas som få det mesta intressant. Krya på dig!"
Det var så fint att jag nästan börjar grina. I övrigt mår jag lite illa och vill rymma. Kroppen är stenhårt inne i Fight o flight-mode.

Herregud kvinna, ta dig samman! Vad är det värsta som kan hända?
De tycker att utbildningen är skit, att jag är oproffsig och oprofessionell och undrar vad jag håller på med.

Vojvoj

Hej och hå. Som ni ser lever jag än. Jag mår inte sämre än igår, trots spinning. Jag skulle i och för sig inte ha haft något emot att försvinna lite i eftermiddag då jag ska ha en läskig utbildning. Scheisse! Håll tummarna för mig!

Fortsätter det så här så

Inget halsont idag men däremot en täppt näsa. Jag tänker nog gå på spinning i kväll och köra lite lugnare. Det borde väl funka? Samtidigt fortsätter jag med saltvatten, bakteriehämmande halstabletter (funkar de på virus?) och mycket vätska.

Söndagssorg

Ute har solen lyst. Jag gömmer mig inne i lägenheten och saknar. Jag oroar mig över att bli sjukt och ligger i sängen och läser. Eftersom jag så sällan ligger och läser nu för tiden har jag tappat uthålligheten. Med jämna mellanrum är jag tvungen att tassa upp och gå till datorn. Pojkvän är på jobbet och jag känner mig ensam.
Jag tänker tillbaka. På människor som har betytt så mycket för mig och som jag nästan aldrig träffar nu. Jag återkommer alltid till en undran om de någonsin tänker på mig. Minns mig som jag minns dem. Jag får så ofta en känsla av att jag betyder mindre för andra än vad de gör för mig. Känner andra människor så?
Jag går igenom alla skåp hemma för att hitta något att äta. Något som jag kan stoppa i munnen och tugga på. Hittar ingenting och söker rastlöst vidare.

I The weatherman har pappan en "begravningsceremoni" innan han har dött. Alla hans vänner och släktingar kommer till den och håller sina minnestal så han får höra. Det tycker jag var fint. Får jag en möjlighet att planera något sånt kanske jag gör det.

Varför nu?!

Jävulars avföda. Gissa vad som händer här? Jo jag har ont i halsen. Inte jätteont, men ont och jag har haft det sen fredags. Jag gurglar saltvatten, dricker te, dricker mängder av vatten, äter sinova, massa kiwi (c-vitamin) och har mig. I normala fall skulle jag inte bry mig ett endaste skit och ens nämna det för någon. Men nu...
Jag tänker springa GV, jag dör om jag inte får det.
Pojkvän ska jobba idag så jag tar mig en riktig slappardag för att påminna kroppen att återhämta sig fort som FAN. Åh, varför just nu!

Och jag som ville springa idag.

Jag åker hellre tåg

Idag tog jag bilen till jobbet för första gången. Skönt på ett sätt för det ger ju mer kontroll och gick en aning snabbare. Samtidigt fick jag äta en banan till frukost (och sedan den ”vanliga” med youghurt och müsli) på jobbet. Inte heller har jag borstat tänderna utan fick nöja mig med en flourtablett. Och så klart kunde jag inte sminka mig samtidigt som jag körde utan fick i stället sminka mig hemma, nyuppstigen.
Slutsats: det är bra mycket softare och enklare att åka tåg.
Jag känner mig snart lika hemma på tåget som i sängen. Eller nä, nu ljög jag. Jag känner mig inte lika hemma någonstans som i sängen.

Den här veckan bara rusade förbi och nästa vecka är jag ledig 1.5 dagar och har dessutom sjukt mycket att göra så jag gissar att den med kommer att gå fort. Göteborgsvarvet here I come!

Gör om, gör rätt

5 saker jag skulle ändra på i mitt liv om jag fick göra om, göra rätt:
(utan inbördes ordning)

1. Jag skulle läsa samhälle i stället för natur.
2. Jag skulle stå upp lite mer för mig själv från ålder 5 fram till 18 typ.
3. Jag skulle ha spelat gitarr i stället för tvärflöjt.
4. Jag skulle ha börjat med friidrott.
5. Jag skulle inte ha frågat så mycket om min fasters finnar när jag var yngre.

Skulle ni ändra på något?

Så chockerar man

Hur man chockerar en ung arbetssökande kille: Man fnissar hysteriskt och kommer glatt med tälttips när han berättar att han ska till Roskilde.

Resultat: Uppspärrade ögon och en halvöppnad mun när han inser att kontorstanten som sitter framför honom också har varit på Roskilde.

Nu har jag förresten bokat biljetter till mig och pojkvän. Och ja det är synd om mig för nej, jag kommer aldrig få se Madonna. För helvete också! Men Kylie är inte fy skam.

Varför gör du så här mot mig.

När jag läste det här (whyyyyyy god whyyyyy) bestämde jag mig för att gå på Kylie i stället, för att trösta mig. Är det någon som vill följa med?

Jag bokar biljetter och fixar om ni ska med men hör av er snarast!

Stolt Kattis

Jag har nött på med träningen i år. Jag har tidigare sagt att jag känner mig bättre förberedd inför det här varvet än inför något varv. Jag har ju bara sprungit två men jaja ni förstår. Nu börjar det dessutom visa sig på tider också. Idag sprang jag 5 km på 22 minuter och 20 sekunder. Nästan 3 minuter snabbare än jag sprungit förut. Milen klarade jag nästan på 50 minuter. Något som har varit lång borta förr i tiden. Det känns skönt att jag har tagit ett kliv framåt. Att de gånger när jag trott att jag skulle bajsa på mig under intervallträningen har gett resultat. Samtidigt är jag fascinerad för det är alltid lite lyxigt när vi ska köra intervallpasset. Det är 40 minuter och då är bara uppvarvningen och nedvarvningen 20 av dem. Alltså känns det extremt lyxigt. Egentligen är passet 4+3+2+1 minuter eftersom det är återhämtningsfaser emellan de intensiva faserna som alltså är totalt 10 minuter. Jag är totalt och komplett övertygad om att min ökade snabbhet beror på detta späda pass. Att 10 minuter kan göra så stor skillnad. För jag springer faktiskt bara 2 gånger i veckan.

Men det här bådar gott inför göteborgsvarvet!

Idag var det ren och skär lycka att springa. De nya kläderna satt som en smäck. Det var soligt och lagom varmt. Det fanns lamm och får att titta på. Dessutom såg vi en ekorre och en huggorm. Och blåsippor och vitsippor. Och löparmagen syntes inte till någon stans alls. Nej allt var bara mysigt och härligt.

Herr Ekorre blev livrädd när han fick se oss komma dundrande och klängde i bästa Grådvärgsanda sig upp för första bästa trädstam som han snabbt övergav när han fick syn på en som verkade bättre. Allt under tiden som jag förtjust pep efter honom.

En vanlig lördag

Efter att ha städat Knubbeluring på insidan och suttit i honom när biltvätten körde utsidan samt ränt runt på stan efter kläder som man kan springa i när det är varmt (shit fråga inte vad som hände förra söndagen när vi sprang), känns det helt rätt att gå på Italienska restauranten. Gud vad gott.
I övrigt kan jag sorgset rapportera att jag har fått hybris och äter götta totalt utan urskiljning så det sprutar ur öronen på mig. Jag måste sätta upp nya regler som inte är som hårdmånaden men någon stans däråt. Vad kan jag säga? I respond well to boundaries.
Det här får mig att återknyta till föregående stycke. Hur kommer jag att äta på italienska? Behärska dig själv Kattis!

Ingen som har ett bra recept på lamstek med tillbehör? Tänkte ge mig på det imorgon för första gången.

Men då!

Nähepp, det blev ingen massage. Den var inställd. Elände!

Ansiktsbok säger att jag är mest generös. Oj säger jag. Jag tänker inte på mig själv som speciellt generös. Tvärt om ser jag mig själv som lite småsnål. Jag har dock blivit bättre. Ex-pojkvän och pojkvän har varit mycket bra influenser på mig gällande detta.

Än finns det energi i den här gamla kroppen

Fredag andra maj och flitens lampa lyser inne på mitt kontor. Eller? Jag har bokat in en massage idag eftersom jag tänkte att jag kommer att tycka synd om mig själv när så många andra är lediga. Tack och lov jobbar pojkvän också och klev dessutom upp tidigt med mig. Då känns det inte så farligt att kliva upp.
Jag har lite sömnbrist eftersom jag gick och la mig först 4 på morgonen på onsdag. Jag som lägger mig ca 22-22.30 annars. Avdrag på pensionärspoängen för festande till tidigt på morgonen!

Kommer ni ihåg aktierna som jag köpte? De kostade 119 dollar/st. Nu är de värda 179. Woha. Synd att jag bara har tre stycken.