Supertjejskorna

Ni vet tjejskorna jag berättade att jag hade köpt. Eller det här funkar ju inte. Jag har ju redan ett par stövletter som jag kallar för tjejskorna. Härmed döper jag mina nya skor till supertjejskorna. Men supertjejskorna då, jag ska ju använda dem på lördag så jag tänkte att det var hög tid för mig att rasta dem (läs: träna på att gå i dem).
Så jag tog av mig mysbyxorna, klädde på mig jeans för att dölja skorna så jag inte skulle känna mig så fjompig. Sen traskade jag ut.
Frustrerande med supertjejskorna:
Man kan inte gå fort
Djävulskt svårt att gå på kullersten då man kan fastna i gliporna
"Trampdynan" blir plötsligt massa belastad = hårdchock för den.

När jag kom hem efter en 35 minuters promenad (som brukar ta 25) svor jag och tog av mig skorna. Därför var det ytterst chockerande att upptäcka att jag saknade att ha skorna på mig efter några timmar. Det är lite roligt att gå i dem ändå. (notera även att jag sa till pojkvän att jag hade fått in värsta flytet under en sträcka. Som om det handlade om löpning.)

För att fortsätta på samma ytliga tema kan jag även, mycket stolt, meddela att jag nu har köpt klänning! Det är helt sjukt. Jag trodde aldrig att jag skulle lyckas men banne mig! Jag förväntade mig nästan att höra fanfarer och jubel och kände mig lite lätt gråtfärdig.

Nerladdning

Igår redovisade Svenska dagbladet en undersökning som säger att:
"Skälet till att unga människor laddar ner film och tv-program illegalt via fildelningsnätverk är inte främst att det är gratis, visar undersökningen vidare. De viktigaste anledningarna är istället att det ger dem möjligheten att titta när de vill, och att det är enkelt och smidigt."
Ja hej och grattis och hoppas att ni tar tillvara på den här kunskapen. Själv har jag mac så de siterna där man ska kunna köpa filmer legalt funkar inte ens för mig. Och hur många gånger har inte jag och pojkvän traskat iväg gör att hyra en film för att se att de inte har ex Closer. Nej i stället har de Strul, PÅ DVD! Gud jag känner hur jag får en åder som börjar plulsera i pannan bara jag tänker på det.
Eller alla dessa filmer som man inte kan få tag på på annat sätt. Som Pans labyrint som vår biograf vägrade visa förr än flera månader senare. Eller serier som inte ens sänds i Sverige som till exempel Battlestar Galactica.
Jag är så irriterad på dessa bolag som sitter och gnäller över alla pengar de förlorar. Get with the program och försöka vara lite tjänstvilliga i stället. Se bara på undersökningen som säger att människor gärna betalar för film. Jag gör det gärna, om jag kan få tag på det jag vill, på ett enkelt sätt precis som undersökningen säger. Läs hela artikeln här.

Jag är inte förvånad.

Jobb, jobb, jobb

Det har väl inte undgått någon att jag vill ha ett jobb. Jag vill desperat gärna ha ett jobb. Och nej, jag söker inte bara "drömjobb". Jag kan upplysa er om att jag i morgon ska drogtestas för ett industrisaneringsjobb jag sökt och igår var jag på en mini-intervju för en tjänst som plantsättare. Så jag söker allt jag kommer över som verkar vara något att ha, i alla fall för en tid. För jag tänker faktiskt inte söka ett jobb som inte har ett jota att göra med min utbildning och som inte är under en begränsad period. Jag är beredd att slita och jobba mig upp, men erfarenheten visar att jag inte kan det på helt fel jobb.
Men åh vad jag vill ha ett jobb. Jag vill ha det horgärna (som jag med mitt vackra språkbruk brukar säga...vilket betyder att jag skulle kunna göra det mesta för att få det). Jag kan knappt tänka på något annat. Jag kan verkligen inte koncentrera mig på fältstudierna utan jag sysselsätter mig med annat viktigt i stället. Som internet, läsa och kolla på repriser av förhäxad. Eller att gnälla över att jag inte kan komma på någonting att äta för pojkvän, eller hälla saltvatten i ena näsborren för att se det rinna ur andra (bihålorna verkar på bättre humör nu).
Men allvarligt, ge mig ett jobb! Snart slänger jag mig ner och sparkar i backen som matadoren i Ferdinand och jag tror dessutom inte jag är en vacker syn utan hår, så akta er! (Tänk er BÅG utan hår liksom!)

Grå

I en av fåtöljerna ligger ett silvergrått nystan. Han anser att det är hans och när någon annan person sätter sig i den brukar han stanna upp och stirra mot den. Som han är chockad över att nån ens skulle komma på tanken att den där fåtöljen är tillgänglig.
Jag köpte honom för 500 kr. Det är så sjukt att jag kunde köpa honom. I vilket fall som helst är det de bäst spenderade pengarna någonsin.
Från början när han kom var han nervig och rädd. Han kastade i sig maten för att ingen annan skulle äta upp den för honom. Sen kräktes han eftersom han hetsätit. På kvällarna gick han in till helfigursspegeln i sovrummet och skrek åt sin egen spegelbild. Han kämpade för sitt liv när vi skulle klippa klorna och han vågade absolut inte gå på oss när vi låg i soffan.
Idag är han mycket lugnare och stabilare även om han fortfarande har paranoida drag (han är som matte) och han kommer gärna upp i soffan och lägger sig och sover på en mage. Det är fortfarande läskigt att klippa klorna men nu nöjer han sig med att titta bort. Nästa projekt är att få honom att inse att han inte kommer att dö av att bli badad.
Min största prestation är dock att lär honom att slicka svanstippen när man sträcker fram den. Tänk att man kan älska nån så liten så mycket.


Grå tittar ut över sitt rike. Och jag är livrädd att han ska ramla ner och dö.

För övrigt, hur gör man för att klä om en soffgrupp? Eller vem kan man betala för att göra det? Och hur mycket kan det tänkas kosta?

Köp en bok idag

Förbannade vare mina bihålor. Jag kan känna min puls i tandköttet och tänderna känns som de växer. Vandrar vi uppåt så är bihålorna i pannan en storlek större än vad som behövs.
Jag blir galen. Jag vill träna! Nu måste jag i stället gå till mötet jag ska på eftersom det är mer ansträngande att cykla. Värdelöst.

Nu ska jag gå och skölja näsan med saltvatten. Jag hoppas att det hjälper.
Igår kväll när jag gjorde det var det totalt stopp i höger näsborre. När jag hällde vatten i vänster rann vattnet inte över och ut på höger sida som det är tänkt. Nej i stället kom det ut genom tårkanalerna. På riktigt! Jag grät inte utan vattnet kom verkligen dit. Det är ju helt galet!

Idag är det världsbokdagen. Jag vill läsa Jordan. Jag nördade igår och upptäckte att det enligt planen bara är en bok kvar att skriva för honom. Det finns massor med böcker på svenska som jag inte har, men nu är inte rätta läget att införskaffa dem. Elände.

Moraliskt förfall

Jag har gett mig själv tillstånd att läsa. The Rules of attraction av Bret Easton Ellis. Jag köpte den i USA eftersom jag älskade American psycho så mycket. Ellis sägs vara moralist och boken handlar, än så länge, om ungdomas som super, knarkar och knullar.
Det får mig att tänka på det här med moralism. Redan Platon, Sokrates och snubbarna klagade ju på "dagens ungdom". Är det så att det har varit ett ständigt moraliskt förfall eller hör det helt enkelt bara till att man ska klaga på ungdomen när man blir äldre?
I lägenheten bredvid borrar grannarna med slagborr.
Det känns som jag långsamt blir galen och ser mig själv slita loss skinschok från kroppen.
Antagligen är det för att jag läser Ellis. Jag ska förresten ändå inte slita loss nåt. Jag ska bara gå och lägga mig igen och det, mina vänner är förfall.

Bihålor bortskänkes

Jag funderar på att göra en Michael Jackson. Dvs skära bort mellanhanden näsan och börja andas direkt in genom två hål. Egentligen sitter ju problemet högre upp. Det är nämligen så att bihålorna uppe i pannan tydligen har bestämt sig för att expandera. Resten av huvudet surar och vägrar ge med sig. Kvar blir jag som flämtande går omkring med glasartad blick och andas genom munnen (vilken styggelse, munnen ska äta, inte andas!) och bara önskar att alla kroppsdelar kunde komma överens.
För jag kan säga så här. Det är INTE skönt. Det är synnerligen oskönt. Man kan till och med kalla det smärtande utan att överdriva.

Kan man träna ändå tro? Jag har ju ingen feber. GV är ju liksom snart!

Juicekärlek

Jag kanske ska köra en serie på tån, eller vad tycker ni? Nya bilder och uppdateringar typ. Så man får se hur det går. Är ni på?

I övrigt är jag helt opå att träna idag. Synd då att jag har en genomgång på gymet. Jag vill bara ligga i sängen och läsa och dricka Brämhults clementinjuice. Tyvärr drack jag nyss upp det som var kvar.


Den nya innedrogen, nu när apelsinhandling är lite som rysk roulette.

Money makes the world go round

Jag hatar pengar. Jag hatar att jag inte har några pengar. Jag hatar att jag alltid måste vara den tråkiga som frågar vad allt kostar. Jag hatar att jag aldrig har haft pengar. Jag hatar den nya regeringen som ser till att jag kanske inte får några pengar alls när jag pluggat färdigt. Jag hatar mitt gamla jobb som jag fick jobba heltid på så jag kanske inte får a-kassa nu trots att jag har betalat till den. Jag hatar att behöva tänka efter tusen gånger för varje sak jag köper. Jag hatar att det går så mycket pengar nu. Jag hatar den här jävla dagen. Jag hatar mig själv. Jag går och lägger mig igen och surar/gråter.

Inget för känsliga

I give you.....
världens äckligaste tå. AKA köttfärstån.



Observera att den inte gör ett dugg ont. Jag är helt liknöjd med att ha den. Pojkvän däremot verkar inte så förtjust, även om jag fick honom med på projektet att knäppa kort på den (man måste älska makro). Jag tror det var sensationsvärdet som snärjde honom.

Jag och BÅG liksom

Jag har till min stora förtvivlan insett att jag har stora likheter med BÅG. (Bengt Åke Gustafsson, hockeylagets coach som började kallas BÅG då han asågs taktiklägga sig i VM för bättre match senare (oj så osportsligt tyckte vissa. Skitsnack tycker Kattis). Något han själv förnekade. Sportnerds are us.) Som alla vet har BÅG knappt någon haka och den han har är han livrädd att bli av med och drar därför emot halsen med en beundransvärd iver. Detta leder till att hans haka och hals smälter ihop i någon slags (vacker?) enhet.
Denna tendens har alltså även jag. Lycka säger Kattis.


BÅG. Eller är det kanske Kattis?

I övrigt har någon hittat till min blogg genom att söka på "tips om lekar för 3-åringar".
Det säger väl allt om vilken nivå jag ligger på. Det och att barn gillar mig, trots att jag inte alltid gillar barn. Och då pratar vi barn från 3-år och uppåt. Spädbarn är jag livrädd för. Man råkar trycka dem på fontanellen och BAM så är det kört!

Utflykt

Medelhavsvärme hade aftonbladet lovat att det skulle råda idag. Jag hade planerat att distansspringa men det blev det inget av då jag vaknade med halsont. Istället gick jag och pojkvän på en fet utflykt. Det var fika och sola (med jeans, t-shirt och den obligatoriska armen över ögonen för att inte dö av solsting och värmeslag) på filt när vi hade halvtid. Aftonbladet hade rätt, stoppa pressarna! Till min stora förtjusning fanns det även djur att prata med på målet för utflykten.




Så jäkla coolt att sitta på hinken han ska dricka ifrån!

När jag nu inte kunde springa passade jag ändå på att rekognoscera framtida löpvägar. Jag har dock ryktesvis hört att 15 spåret inte är något att hänga i julgranen. Gördumt tycker Kattis!


Det tog mig 5 minuter innan jag frustrerat skrek till pojkvän att "det fan inte gick att läsa den här jävla kartan".


Han behöll så klart lugnet och nu vet jag var jag kan springa. Nu gäller det bara att ta sig dit också.

Spelberoende?

I påskas spelade jag tillsammans med pojkvän och syster på matchen. 3 - 2 till Modo. Som alla vet (ja inte Ylva då) gick det in! Så nu funderar jag på hur jag ska investera de 114 kr jag vann.
Jag är rädd att ett spelberoende kan vara på g eftersom jag och pojkvän gick ut i pyjamasbyxor för att köpa lotter. Tre affärer gick vi till (nåja två av dem låg på vägen till den vi var på väg till) men inga lotter stod att finna och därmed snöptes det beroendet i lindan. Tur sa räven! Jag är ändå för fattig och snål för att utveckla ett spelberoende.

I'm a grillmaster yes I am.

Måndag 9:e april körde vi vår första grillning. Grillade kycklingfiléér, klyftpotatis och kikärtor och fetasallad till. När vi åt vår efterrätt (fruktsallad med grädde och nötter) började det snöa.Vad kan man säga annat än illa. Jag fick dock sjukt mycket machopoäng då det var jag som tände på och skötte hela grillandet.
Jävlar vad jag ska grilla i år! Jag ska grilla så grillen glöder...mer än vanligt!

Men kolla här då! En liten lista att fylla i åt en stackars Kattis med narcissistiska drag. Gud vad kul! :D Fyll i och gör en stackars Kattis glad!

1. Vem är du?
2. Är vi kompisar?
3. Hur och när träffades vi?
4. Tycker du om mej?
5. Skulle du kunna pussa mig?
6. Ge mig ett smeknamn och berätta varför du valde just det.
7. Beskriv mig med ett enda ord!
8. Vad var ditt första intryck av mig?
9. Är du fortfarande av samma åsikt?
10. Vad påminner dig om mig?
11. Om du skulle kunna ge mig vad som helst, vad skulle det då vara?
12. Hur bra känner du mig?
13. När sågs vi senast?
14. Tänker du sätta den här listan i din egen blogg för att få veta vad jag tycker om dig?

Enkäten är snodd från Sassi.

Alla vill vara som jag

Jag har köpt ett par tjejskor. Mer tjejskor än några andra skor jag någonsin har ägt. Hög smal klack, öppen tå och glittriga stenar. Det är så tjejigt att man nästan smäller av. Igår kväll tog jag på mig dem och raglade omkring i lägenheten. Sen låg jag i soffan (i mysbyxor och grå gigantisk t-shirt) och när pojkvän klagade på att jag fisit visade jag skorna och log glatt.
Jag är en classy lady och alla vill vara som mig, jag vet det. Det är ett ok jag måste bära.

Tre veckor = tre månaders slit

Efter en påsk som mest har bestått av ohämmat frosseri var det fantastiskt skönt att ge sig ut och springa i måndags. Att jag dessutom hade sällskap gjorde inte saken värre. Jag önskar bara att jag alltid kunde ha det.
Ibland blir jag förvånad över hur sällskapssjuk jag är.
Har dessutom kikat på alternativa ställen att köpa träningskort på. Vad sägs om 1200 kr för ett tiogångerskort? Precis, alldeles för dyrt för mig med.

Jag var på choklad och vinprovning i helgen. En sak som överraskade mig var att min favoritchoklad (dvs den som jag köper på mig flera kakor a 40 kr av när jag väl handlar) anses rätt "vuxen". Smaker som inte brukar attrahera sådana som mig (dvs sådana som inte växt upp, lärt sig dricka kaffe eller äta sill). Det kom som en smärre chock faktiskt att jag gått från en sådan godisråtta till att tycka att choklad som påminde om mumsmums var "menlöst fluff som INTE bör köpas". Det kanske finns hopp för mig med.

Övrigt nytt på frosserifronten: Jag hittade Ben and Jerrys! Så i fredags tryckte jag och syster i oss ett paket med Cockie dough. Gott! Sen drömde jag mardrömmar om zombies och upptäckte att jag på tre veckors lättja förlorat tre månaders slit. Hur orättvist som helst! Var är Sverker, jag vill reklamera!

Nödvändiga comical reliefs

Min Farfar är sjuk. Det känns som han kommer dö när som helst. Jag blir ledsen när jag tänker på det även om jag har börjat säga att han kommer dö snart för att vänja mig själv.
Jag passades ofta av mina farföräldrar när jag var liten och då var farfar tjock. Han fick såndär diabetes som man får för att man är tjock och brukade ha majonäs på allting och efter varje middag brukade han slicka av sin tallrik. Jag var ganska rädd för honom för han hade ett fruktansvärt humör och alltid när han körde bil skrek han saker som: jävla sugga. till folk runt omkring. Jag kurade i baksätet med bankande hjärta.
Nu har han rasat i vikt och när jag lägger handen om hans rygg känner jag skelettet men inga muskler. Han har inte heller kvar sin diabetes eftersom han inte är tjock längre.

Jag tänker ganska mycket på det pappa sa, att på den sidan av släkten får de inte hjärtproblem eller cancer. Kroppen lägger bara av i stället. Allt slutar fungera av någon anledning. Njurar och hela skiten.
Jag går och tittar mig i spegeln på mina rynkor kring ögonen och plötsligt känner jag mig gråtfärdig.

Nu ligger han på sjukhus eftersom han kissar blod och de inte vet varför. I familjen säger vi att han är arg för att han inte får titta på tv och så småskrattar vi lite. Som en jävla comical relief. Jag hatar comical reliefs.

Fast ibland antar jag att de behövs.

Se 300

Vi såg 300 på bio igår. Den är nästan smärtsamt vacker och jag rekommenderar den till alla av just den anledningen. Nästan varje scen är fantastisk.
Det kan man väl däremot inte säga om publiken som vi såg den med. Redan när vi satte oss tittade jag mig omkring och konstaterade att testosteron-nivån var skrämmande hög. Stark majoritet killar kring 20-årsåldern. Inte den bästa publiken för en cineast som vill få se filmen i stilla ro. Det var nervösa fnissanden när man fick se nakna kvinnobröst och skratt så fort något macho gjordes eller sas (vilket är väldigt ofta, det är en sån film). Nåväl se filmen, om inte annat för fotot.

Appropå film så blev Serenity framröstad till den bästa sf-filmen. Glädjande nog före Star wars som folk kanske äntligen har insett är totalt överskattad. Serenity baseras på (eller utspelar sig snarare efter) serien Firefly av Josh Whedon (geniet som gjorde Buffy) och rekommenderas till alla.

Ich bin ein latskalle

Alltså det här med att inte gå på några pass (i och med att jag inte har något kort) funkar inte speciellt bra. Jag kan inte springa varje dag då mina fötter är kinkigare än en bortskämd unge. Dessutom är jag lat och har svårt att komma iväg (dagens understatement?) Och jag går eller cyklar inte heller. Jag bara sitter hemma och blir trött och seg för att jag inte tränar. Nån som har tränat på korpen och har åsikter om hur det är? Som kanske vill haka på? Eller någon som är på att springa med mig? Jag behöver en spark i röven just nu. Bitte, ge mig.

Da fest

Festen i lördags blev tipptopp. Mina specialdrinkar som följde temat blev skitgoda, musiken var jättebra och likaså allt folk som kom. Ute på lokal fick vi se en klassisk Pagrotsky-dans (ni vet när Foppa tog tag i hans händer och stack upp hans armar i luften en i taget när de firade OS-guldet). Hade jag inte varit så lat att jag inte knäppte kort hade ni fått se bilder på eländet. Dvs skålarna med russin, choklad, oliver, svarta vingummin och lakrits och givetvis drinken. Allt i den vackra temafärgen svart (med lite god vilja) Men som sagt...jag är en lat jävel. Kanske hade jag till och med lagt ut en bild på min kjol (den så kallade rumpkjolen) som hindrade mig från att avlida av värmeslag på dansgolvet.
Vad jag däremot inte skulle lägga ut en bild på är den berömda köttfärstån. Dvs tån som ser ut som köttfärs. Jag kan dock glädja alla med att jag opererade igår och lyckades pressa ut allt var ur blåsan och nu är tån inte längre röd utan bara lite rosa. Man kan också komma åt den utan att jag svimmar och nu kan jag äntligen gå utan att halta. Jag hann dock begrunda en karriär som pirat. Jag skulle nog bli en bra pirat. Jag är väldigt bra på att sjunga om rom och låta som jag är aspackad. Kanske ska jag satsa på en sån karriär i stället?
Tack alla som kom på festen. Hoppas vi kan göra det snart igen, för jag fick verkligen inte dansa tillräckligt!