Jag funderar på att göra en Michael Jackson. Dvs skära bort mellanhanden näsan och börja andas direkt in genom två hål. Egentligen sitter ju problemet högre upp. Det är nämligen så att bihålorna uppe i pannan tydligen har bestämt sig för att expandera. Resten av huvudet surar och vägrar ge med sig. Kvar blir jag som flämtande går omkring med glasartad blick och andas genom munnen (vilken styggelse, munnen ska äta, inte andas!) och bara önskar att alla kroppsdelar kunde komma överens.
För jag kan säga så här. Det är INTE skönt. Det är synnerligen oskönt. Man kan till och med kalla det smärtande utan att överdriva.
Kan man träna ändå tro? Jag har ju ingen feber. GV är ju liksom snart!
241114 – Barnlivet
10 hours ago
3 comments:
Jag hörde på radion i tisdags (?)om när de pratade om sköna upplevelser. Jag drar en historia lite snabbt här, med tanke på din tåbild, killen hade fått en riktig kraftig bihåleinflammation, han åkte upp på akuten för han mådde verkligen skitdåligt. Där körde de upp någonting, någon saltlösning som gick från näsa till mun tror jag. SMOCK sa de, och i och med det, känslan som var en av de skönaste han upplevt. "Smocket" var var/slem som släppte där uppe och började vandra neråt för att slutligen komma ut igenom munnen... härligt!!!
Åh jag hörde faktiskt det där jag med! och ja, du förskönade ju berättelsen kraftigt ;)
Äckligt!!!!!!
Vet inte riktigt nu hur Emils planer ser ut imorgon. Ev. åker han till E-tuna för att köpa buss. Hans nya projekt ;)Jag hör av mig när jag vet mer exakt. Allt detta kom lite plötsligt nu.
Post a Comment