Skit in, skit ut

Jag vill inte vara med längre.
Jag sväljer och jag sväljer men klumpen i halsen som säger att hösten är på väg sitter envist kvar. Den känns frätande. Samtidigt är jag ungefär en millimeter ifrån att få totalpanik över min ekonomi. Varje dag är en väntan på posten och ett besked ifrån a-kassan. Den här osäkerheten tär verkligen på mig.

Summa summarum. Allt känns skit och det skulle kännas helt ok att bli överkörd.

Denna dag, inte ett liv

I natt drömde jag att jag fick pengar på något sätt. Jag vet inte om det var lön eller vad det kan ha varit. I alla fall blev jag så glad så, glad och så köpte jag mig en mountainbike och cyklade i skogen med den. Så skulle jag göra på riktigt också. Jag vill
nämligen börja med triathlon.

Nu känner jag mig i stället helt nere. Mycket som var snopet på friidrotten idag. Ingen energi. Inga jobb. Inte ens en jävla intervju. Däremot en himla massa räkningar och vips: en Kattis som vill ja...ingenting.
Bläääääääää

Låt Smilla vara!

Jag är ett kontrollfreak. Så är det bara.
Nu är pojkväns bror här och han satt vid Smilla igår. Först kniper jag ihop läpparna när jag kommer och sätter mig och upptäcker att han flyttat musen till höger sida. Jag muttrar lite för mig själv om att lämna tillbaka saker likadant som man lånade dem. I princip ingen som lånar Smilla gör någonsin det och jag blir en aning förorättad varje gång, även om jag nu är van vid det.
Jag plockar fram skrivbordet och ögonen hållet på att hoppa ur när jag ser att det är totalt överbelamrat med filer. Jag sväljer hårt, kniper ihop ögonen och tänker att det inte gör något. Jag kan deleta dem sen. Det är lugnt. Jag överlever.
Dödstöten kommer i stället när jag loggar in på banken ska signera min räkning till a-kassan. Det går inte. Jag gör om, funkar fortfarande inte. Jag stänger ner läsaren och provar igen. Nada. Långsamt inser jag vad som har hänt. För att han ska kunna logga in på sin internetbank har han ändrat omkring och pillat så att min certifiering inte längre fungerar.
Och jag, jag börjar nästan gråta av ilska. Jag, som har dålig självbehärskning annars, blir totalt sönderstressad när teknik inte fungerar. Jag skulle hellre slita ut 3 naglar än stå ut med detta. Och dessutom hatar verkligen att behöva städa upp efter andra.
Så nu lägger jag mig i soffan. När han kommer hem får han städa upp efter sig själv. Och jävlar om jag hittar musen på höger sida igen!

Snygg

Så här snygg är Kattis när hon dansar. Ni som vill skapa en klubb för beundare kan höra av er via mail så fixar vi det. Jag kommer även hålla kurser i dans för intresserade.

Music maestro

Bästa musikepisoderna i mitt liv:
1. Fest. Jag hittar en Bob Marley skiva hos Stoof och vill lyssna på Jammin'. Stoof ta skivan, tittar storögt på mig och säger:
Men alltså, det här är Marley på riktigt. det är ingen remix.
Jag blinkar storögt tillbaka och säger:
- Nähe?
innan jag boxar honom i magen.

2. Fest. Jag står, givetvis, och dansar järnet. Någon springer och pillar med musiken och plötsligt dundrar ny musik ur högtalarna. Beastie boys. Jag vänder mig till F, spärrar upp ögonen och säger:
-Oh no it's a sabotage.
F säger. Ja alltså det är den låten. Du vet med Beastie Boys.
-Ja, det var liksom det som var poängen med kommentaren.

Att simma på djupet

Farmor har alltid varit en ganska... försiktig kvinna. När vi plockat blåbär är hon rädd för björnar. När det åskar får man inte ha på tvn eller telefonen. När man kör bil på kvällen är det älgar, när man har ätit får man inte bada för då kan man få kramp (vilket muppo startade den myten) och när man badar får man inte simma på djupet. Vi brukar skratta och säga att man måste vara på djupet för att kunna simma. Annars slår man sig.
För några veckor sedan var familjen och badade. I vår sjö. den jag har badat mer i än någon annan stans på jorden. Jag och syster simmade kanske 50 meter i från pappa när han skriker att vi måste vända. Mina ögonbryn skjuter i höjden och jag tittar på syster. Vi simmar tillbaka och frågar varför. Han sneglar in mot stranden och mumlar något ohörbart. Jag börjar arbeta upp ett humör. Mamma hoppar in och säger något vagt om kallströmmar. Jag rynkar ögonbrynen. Syster småskrattar att de är som farmor. Jag snörper på munnen och fråga vad, exakt vad, skulle hända OM jag nu simmade in i en så kallad kallström. Vad fan det nu är.
Syster klappar mig på armen och mumlar att det är för att de tycker om oss. Jag å andra sidan tycker att det är ologiskt och säger att jag inte är van vid kärlek som visas på det sättet och alltså snarare tar det som bevis på att de inte tror att jag kan klara mig själv. De har ju aldrig gjort så förr? Det har ju bara varit farmor och henne har vi alla smålett åt.
Demonstrativt börjar jag prata högt om mina planer på att börja med triathlon och berättar om havsvatten och tävlingar samtidigt som jag sneglar på dem. De kliver stelbenta ut sjön.

Några dagar senare berättar jag om incidenten för pojkvän. Han skrattar som vanligt åt min familj och frågar även han vad en kallström är, varför den skulle finnas där och vad de tror skulle hända om jag simmade in i en sån och så fortsätter vi skratta.

Nej vill man simma, då måste man ut på djupet. Hur farligt det nu må vara.

Biskvi

Biskvi är ett litet runt bakverk med en botten gjord på mandel och socker, fylld med en smörkräm och täckt med ett tunt lager av choklad. Bakades först i slutet av 1800-talet i Frankrike.

Tillsatser

Åt bakpotatis med kräftstjärtar häromdagen. Kollade på innehållsförteckningen. Både tillsatt socker, salt och smakförstärkare bland annat. Fan vad illa. Jag är så trött på allt skit som de ska tillsätta. Igår skulle pojkvän köpa creme fraische. Först tog han fram en minivariant. Så började han läsa på den och muttrade för sig själv när han läste diverse konstiga tillsatser och så bytte han mot en annan. Själv stod jag bredvid utan att säga någonting och svällde av stolthet.
Jag blir liksom alltid lite förvånad, men mycket stolt, när det visar sig att jag har lyckats påverka någon. Jag kan ju inte sånt heller.

Jaja. Hur illa allt blir kan jag i alla fall trösta mig med att jag, 28 år gammal, klarar pentestet. Stor lycka.

Uäck

Föreställ dig detta:
Det kliar på hakan. Ganska mycket. det kliar faktiskt väldigt mycket på hakan. Du går till spegeln för att kolla var det är som kliar och ser några klumpar. Det ser ut som små finnar. Du går närmare spegeln...och upptäcker att de rör sig.
Äcklad börjar du trycka på en klump och ut kommer en liten, vit mask. Du känner hur magen drar ihop sig men tänker att du måste fortsätta nu. Du klämmer och klämmer och får ut mask på mask. Det är bara det att på slutet är de inte små 4 mm maskar längre. Nej då är det maskar som du kan ta tag i med fingrarna och långsamt dra ut som är 10 cm långa.

Det drömde jag i natt.

Sen vaknade jag och hade mensvärk. Men jag kan kanske springa och köpa mig lite Libressebindor.

Design edition. Gör det lite roligare att ha mens.

Varför inte Design edition gasbinda: Gör det lite roligare att vara brännskadad.

Eller Design Edition tandläkarhandske: Gör det lite roligare att bli pillad i munnen och sedan betala multum för det.

Oiiii

Jag har precis kommit hem från ett träningspass (ki-box) och är fylld med energi. Jag är skitnöjd med veckan som gått ur träningsväg och tycker den har varit helt ok i övrigt. Jag är fast besluten att inte börja negga utan ska verkligen tänka att det löser sig. Allt kommer bli bra.

åh nu ska jag äta världens bästa vegetariska lasagne som vi gjorde igår. Supergod! Sen har jag både lyxchoklad och tårta att äta. Jag har film att se och en bok att läsa.

Livet är bra helt enkelt!

Och så här sprudlande glad blir man av ett bra träningspass. Inom löpning kallas det runners high. Jag kallar det bara jävligt kul att träna.

Blått är fult.

Åh jag är så stolt. Jag har äntligen masat mig iväg och sprungit i spåret som det tar ca 30 min att cykla till. Jag har pratat om det så länge men det har aldrig blivit. Men idag var d day. Breee gjort Kattis. Strålande glad och med förnyad energi kommer jag hem och ser det här:

Fråga från Kattis [2007-08-17 11:18]
Jag blev färdig med min utbildning nu i våras, alltså i juni 2007. Nu har jag fått papper för att börja betala tillbaka redan i slutet på Augusti alltså även det 2007. Jag har ännu inte fått något jobb och har ingen aning om hur jag ska ha råd med det. Jag trodde att man skulle börja betala av lånet först i alla fall ett halvår efter man pluggat färdigt? Går det att lösa på något sätt?

Svar från CSN [2007-08-17 12:11]
Hej 
CSN har nu tagit din e-post som en ansökan om nedsatt årsbelopp pga. inkomst. Ansökan måste kompletteras med inkomstuppgift. Kompletteringen kommer separat till Dig. Besvara och skicka tillbaka så får Du nya beslut baserat på din inkomst samt studier
under våren 2007.

Med vänlig hälsning
XX

Fråga från Kattis [2007-08-17 14:16]
Men det står ju så här gällande återbetalning av studielån:
Återbetalningen av ditt studielån börjar vid det årsskifte som kommer tidigast sex månader från det att du senast fick studiestöd från CSN. Det innebär att om du hade studiestöd senast vårterminen 2006 är du återbetalningsskyldig från och med 2007.
Då kan det ju inte stämma att jag ska börja betala tillbaka 2 månader efter mitt senaste studiestöd?

Svar från CSN [2007-08-17 16:11]
Hej 
Du förbrukade din återbetalningsfri tid på sex månader när du hade ett studieuppehåll från och med hösttermin 2002 till vårtermin 2005. Man har inte den möjligheten varje gång man studerat med studiemedel. 

Beslut om återbetalning av årsbelopp för 2007 är korrekt beslutat.
Med vänlig hälsning
XX

Fan vad bra! Först finns tydligen den där regeln. Sen tar de bort möjlighet till alfakassa genom studerandevillkoret. Och som grädde på moset har jag som bekant kanske inte rätt till akassa trots att jag betalat till den.
*host studiefientlig politik host*
Ja jag vet att jag har tjatat om det här. Vad kan jag säga? Jo jag kan säga att jag börjar upptäcka stresstecken hos mig själv igen.

Nån som vill köpa en njure?

Utsugare

Lycka är att få inbetalningskort från CSN på 3 papp för först augusti och sedan även november, när man går och funderar på hur länge man rimligtvis kan klara sig på sina sparpengar om man inte skulle få a-kassa.

Gode Gud låt mig få a-kassa!

Den fabulösa larven

Jag såg världens coolaste larv när jag var ute och gick idag. Den var typ 6 cm lång, en cm bred och knallorange med svarta inslag. Fabulös! skrek jag och pekade på den.
Nej det gjorde jag inte. Jag sa dock att den var väldigt cool och att den borde överväga att byta färdrutt då den nuvarande ledde rakt mot vägen och en tidig död. Den såg motsträvig ut men svängde i alla fall av lite. Jag tittade bekymrat på ett tag men bestämde mig tillslut för att jag inte kan ta ansvar för andras liv. Jag har fullt upp med mitt eget.

Startgrupp 2 i Lidingötjejlopp. Känns bra!

Kattis är filmnörd

Jag var på stan i lördags och såg en svensexa. Man vet att man är filmnörd när man lyriskt konstaterar att the husbant to be är utklädd i "A Clockwok Orange"-utstyrsel och håller på att vrida nacken av sig i sin iver att följa sällskapet med blicken för att försöka utröna mer om dem. Jag började genast fundera på om det var ett statement, om de tyckte utstyrseln var cool eller om det bara var slumpen. Jag bestämde mig för att tänka att de i alla fall måste ha sett filmen och att det var en nivåhöjning.


Klädseln jag tjatar om

Jag fnyser åt reklamen där Robert sitter bredvid ett älskande par som rullar runt i vattnet och tycker det är en tacky referens till Härifrån till evigheten.
En liten stund senare ramlar jag nästan av stolen när jag hör Artifact and the living ifrån Donnie Darko i en reklam och får nästan whip lash av att vända mig så fort jag förmår för att se vad det är för reklam. Lyckligt berättar jag för Pär att det är musiken som är skriven till filmen och inte bara musik som råkar vara med i den.
Så sätter jag mig vid Smilla (referens till favoritförfattaren Peter Hoeg) och tänker på alla som jag har att tacka för mitt filmintresse. Pappa, engelska/tyska-läraren på högstadiet, läraren på min KY-utbildning som med sin tydliga Freudianska inriktning tvingade oss att analysera filmer kors och tvärs. Tänk vad eländigt om jag hade sållat mig till de 40 procenten som tycker att Pirates of the Carribean är Depps bästa film. Tack Gunnar för att jag vet vem Kubrick är.
Kvalitet ändras aldrig.

Mucho måndag

Idag har jag varit duktig. Jag har sökt två jobb. Inget av dem vill jag desperat ha men ändå, det är bra att söka. Dessutom har jag ringt min a-kassa och fått reda på att jag får beslut om ca 2 veckor. Fantastiskt. Jag har även gjort müsli, bakat bröd, läst, gått på ett spinningpass (herre min je vad jag svettades), duschat och lagat mat. Perfekt.
Nu tittar jag på CSI och är vrång att Grissom har försvunnit. Så har de ersatt honom med nån lodis som ska påminna om honom. Bah! säger kattis.

Och imorn är det aerobic med min favoritledare. Ni vet hon som jag är lite förälskad i. Jei!

Svenska folkets filmsmak

40.5 % av de som tyckt till på Aftonbladet tycker att Johnny Depps bästa film är Pirates of the Caribbean. effektfull paus
Ursäkta mig medan jag går och stryper mig med mitt eget hår.

Vad är det för fel på folk?!

Underbart!

Haha nån har sökt på Kärleksbilder och hamnat på inlägget om
köttfärstån!

Tillbaka på spåret

Mitt sockermoster är gött till absurda nivåer. Jag antar att det kommer att bli hårt att svälta ner det igen men svältas, det ska det. Fram med götta-substitut som smoothies, fruktsallad och enstaka rutor med lyxchoklad. Alla lägger på sig ibland och det är ok att jag har gjort det nu. Men jag trivs inte med det och därför ska jag ändra på saken. Tur att jag har plockat ca 5 liter (duktig Kattis!) hallon som jag nu kan använda i mina utmärkta smoothies. För övrigt har jag även plockat Rölleka och tillverkat mitt förkylningste (mycket avancerat. Torkad Rölleka).
Nu är jag taggad för att börja träna igen. Träna, söka jobb och göra nyttiga saker i köket.

Och framför allt bli av med den där hemska lilla ångesklumpen som ligger i magen och pyser.

Brown sugar

Ååååhhh vad jag är solbränd! Jag är så brun! För att vara mig.
I övrigt har jag kommit på en visa som alla måste vara med och sjunga i. Here it goes:

Du är så tjock min kära lilla Kattis
Du är så tjock min kära lilla tjej
Du säger ingenting, min tjocka lilla Kattis
Men du är den som äter mest!

Det är så vackert att man får tårar i ögonen.
Nej nu jävlar är det hårdkörning!

Sooool.

Jag lever lyxliv i solen. När jag vaknar kliver jag upp och lägger mig och solar (noggrant insmord i solskyddsfaktor så klart. Färgen "nyuppflutet lik" är ingen man bara ändrar sådär.), läser och åker sedan och badar. På kvällen plockar jag hallon. Jag älskar hallon. Hallon är ett lyxigt bär som är lätt att plocka. Till skillnad mot blåbär som kräver mycket slit. Blåbär är ett så kallat underklassbär (jämför tex med Björnbär som är ett klart överklassbär). Allt är tipptopp om man bortser från bihålorna från helvetet. Men ska jag vara ärlig blir de faktiskt långsamt bättre de med. Så man kan ha de betydligt värre än jag har...faktiskt.

Kattis och grådvärg

Förkylning Kattis style.

Tisdag: Känner mig pigg och glad och sugen på att träna. Går på spinning. Kommer hem och duschar och får ont i halsen.
Onsdag: Attackont i halsen. Kallsvettas.
Torsdag: Halsen bättre. Kallsvettas inte längre. Nyser mycket.
Fredag: Bästa dagen så länge. inte alls ont i halsen som bara kliar en aning. Näsan börjar rinna.
Lördag: Näsan totalt tjock. Tappat lukt och smak helt. Näsan som ett vakum. Halsen bra.
Ingen feber under hela tiden.
Varför kan inte kroppen bara kicka in med feber också? Är den lat och vill den inte använda sig av alla medel? Har den hybris och tänker att den klarar det ändå?

För övrigt är det ruskigt frustrerande att tappa smak och lukt så fort man blir lite snorig. Och att måsta ha Sinova hemma jämt. Nu är jag sur! Och vill göra en Michael Jackson.
Det är ju helg och jag får äta götta. Men nu FINNS det inge götta. Jävla elände!

TextTV

En tjej som jag jobbade med förut var riktigt classy. Hon berättade om en av sina kompisar som raggade upp en kille via textTV som hon låg med på första dejten. Mycket classy.
Men det slutar inte där, nej nej. Hon fick, som ett brev på posten, även klamydia från den dejten.
Jag brukar tänka på det ibland. Så ni singlar, passa er för textTV-raggen.

Kår svår

I 9 år har jag pluggat nästan hela tiden. Högskola, universitet eller KY. Om inte heltid så i alla fall halvtid.
Ändå har jag aldrig varit ute på en kår. Troligtvis kommer jag inte heller hamna på en sådan. Det är väl lite lustigt?

Att vara eller inte vara...idiot

Man vet att man är en idiot när man, 28 år gammal, hamnar i nåt slags trotspsykos och röker dels cigarett och dels Cigarr på en kväll. Begrunda sedan att "man" är djup och innerlig rökmotståndare som aldrig tidigare har rökt. Jaja nu vet "man" i alla fall att det är jävligt äckligt! Och vem fan skulle "man" trotsa?

Du är vad du äter Kattis

På begäran. Som jag tidigare berättade är jag utspridd i flera skåp men då tar vi dem allihopa. Torrvaror jag har:
Russin, valnötter, flytande honung, tjock honung, rårörsocker, vanligt socker, grönt te, lyxchoklad, fagerströmsgodisar (som stått där i flera år. Dags att slänga?), två lakritsklubbor sedan festen med tema svart, popcorn, solrosfrön, mungbönor, linfrön, psylliumfrön, vetemjöl, rågsikt, grahamsmjöl, dinkelmjöl, vetekli, rågkross, kokos, jordnötter, torkad papaya, sirap, dextrosol, röda linser, gröna linser, nyponskalmjöl, solrosfrön, vita bönor (torkade), kakao, bakpulver, vaniljsocker, potatismjöl, florsocker, ströbröd, vetegroddar, massa fullkornspasta, vanliga nudlar (ska nog slängas), fullkornsnudlar, äggnudlar, pepparkakor (måste sluta köpa pepparkakor till glöggen när jag ändå bara äter en), egengjord müsli, Branflakes, Wasa sport, fiberhavregryn, rågflingor, fullkornsskorpor, fullkornslasagneplattor, vanliga lasagneplattor, fullkornsbulgur, fullkornsris, burksvamp, burkmajs, kokosmjölk, maizena, en påse bernaisås, en påse kantarellsås, jasmineris, vanligt ris (vill slänga men får inte för pojkvän), pulvermos (usch och fy för transfetterna men det ÄR ju så gott med tunnbrörulle), salt, kryddor.

Och det, mina vänner, är mitt skafferi.

Skafferifilosofi

Idag har jag: Gosat med grå, gjort egen müsli, sökt ett jobb, skrivit upp vad som måste handlas till äppelbrödet, funderat på att handla, druckit massa te, läst och städat skafferiet.

Jag har inte: Klätt på mig riktiga kläder, ätit gröt, sökt många jobb, gått ut ur lägenheten eller diskat.

Jag har mycket grejer i mitt skafferi. Mängder av olika torkade bönor, mjölsorter, psylliumfrön, linfrön, russin, kokos, vanlig honung, honung på flaska och diverse annat. Allt får inte ens plats där och då har jag ändå pasta, hårdbröd och ris i andra skåp. Idag städade jag som sagt skafferiet och blev helt lycklig för att jag fick in veteklin, ströbrödet och sockret (som jag nästan aldrig använder men det KAN ju hända att man vill slänga ihop en kladdcake) i originalskåpet. Jag är helt fascinerad av människor som får plats med alla torrvaror i ett skåp inklusive pasta och sådant mojs. Varför har de så lite grejer? Bakar de aldrig bröd? Varför bakar de aldrig bröd? är några av frågorna som far igenom huvudet. Jag står och kikar in i deras skåp och frågar mig vart de har alla grejer. Jag letar hemliga luckor där de har stoppat in linfröna och mungbönorna. För inte klarar man sig utan dem?

I'm to sexy...

Vad är det absolut sexigaste du kan tänka dig?

Jag vet! En illröd hals som känns som ett köttsår och konstant håller ansiktet i ett kallsvettigt tillstånd.

Vad kom det här ifrån liksom?!