Det är så himla tråkigt det här med att tjejer ska umgås med tjejer och killar med killar. Och när det är par så ska man mest vara med en person av sitt eget kön. Varför måste det vara så? Är jag totalt ointressant att vara med om man inte har en chans att/vill ligga med mig? Jag har flera killkompisar, men ändå blir det så att när de umgås med mig och pojkvän är det pojkvän de pratar mest med. Det gör mig ledsen. Mest över att det verkligen bekräftar att det finns "tjej-intressen" och "kill-intressen" och när det nu finns en kille ska de givetvis prata sådant med honom snarare än annat med mig.
Det fascinerande är att de (killkompisarna) sällan verkar reflektera över detta. Är det jag som överanalyserar eller hur upplever ni andra det?
240501 – Livets små cirklar
6 hours ago
3 comments:
Du har en poäng där. Ofta denna uppdelning... Det kan vara störande när man inte känner nån utom sin pojkvän på en fest och så finns förväntningarna där på att lämna honom och hans killkompisar ifred och gå och umgås med tjejer man inte alls känner istället!
Det är helt klart som du säger, irriterande ibland....fast tjejer gör ju samma sak och då kanske killarna reflekterar mer. Annars kanske ett slag i huvudet hjälper?
Jag hänger ju mycket på fallskärmsklubbarna och tycker det är skönt att gå undan till de få tjejer som finns på klubben. En gång höll jag på att dö av tristess när jag bastade med ett gäng fallskärmskillar som var vansinnigt intresserade av hur bastubygget skett, om detaljer och virke och tidsplan och hur slutresultatet blivit. Då är det lite goare att ta på sig kläderna och slinka iväg till de få tjejer som finns och hålla sig till intressantare samtalsämnen, oftast rörande relationer, såsom: "Varför trivs jag bäst med tjejer och blir less på killsnacket om det blir för utdraget?"
Post a Comment