Konserten var i alla fall oerhört showig och i högt tempo.









Pojkväns kamera dog snabbt in i konserten så that's all folks.
Vad som var mindre fantastisk var att vi fick springa runt och leta någon stans att äta inne på globen och dessutom bli avsnäst av en extremt otrevlig servitör. Efter det hittade vi en sportbar så jag i alla fall kunde kasta i mig en kycklingburgare (usch!).
Konserten slutade så vi skulle hinna med vårt tåg i god tid. Gissa vad som hade hänt? Jo det brann tydligen någon stans så vårt tåg var, håll i er nu, försenat!
Där satt vi på t-centralen. Allt var stängt, toaletterna låsta och tåget blev ca 3 timmar försenat. Pojkvän hittade TP på mobilen som jag fick klå honom på. I övrigt var det inte mycket röj. Slutresultatet blev att vi kom hem 5. Jag kunde så klart inte sova på tåget hem. Jag var som en levande zombie och hela ryggen låste sig i protest. Så jag klev inte upp och åkte till jobbet en timme efter att jag kom hem. Apa. De här tågen äter upp mina surt förvärvade flextimmar.
Men jag är ändå himla glad att jag fick se Kylie! Det är kul med Livemusik.
Och nu har vi bokat Coldplay 17 september också. Den här gången har vi dock lärt oss vår läxa och bokat hotell.
Resultat: Tågförseningar på 4 dagar = ca 6 timmar
4 comments:
Nä, fy tusan vad surt med tågförseningar! Smart med hotell till Coldplay. Nu börjar man märka på bloggen att ni fått bättre ekonomi. Konserer och planerade hotellvistelser... mys!
Arrggh! Så grymt irriterande! Hata osmidigheter. Roligt att du hade en kul konsertupplevelse! Ja, liten är hon, en och femtifyra har jag hört någon gång. Vad härligt att hon har tagit sig tillbaka efter sin dust med sjukdom!
Hah, jag såg dig minsann när du hastade från tåget i Stockholm! For förbi som en smidig liten vessla! *har ögon överallt*
Själv var jag i Sthlm för att gå på företagsfest hos pojkvännen. Dit på kvällen och hem på morgonen. Jag var så trött på eftermiddagen (efter en hel vecka med sånt här fast i jobbet), att jag hade en smått overklighetskänsla på förmiddagen när jag satt och pratade med en av cheferna. Rätt som det var kändes det som att jag egentilgen låg hemma och sov och att samtalet med chefen bara var en dröm. Oj oj oj så trött jag var. Sprang Blodomloppet på kvällen på 31 min (bästa 5 km resultatet hittills), sen stupade jag i säng hemma.
katarina: ja jag kunde ju spara lite när jag levde på studiemedel så jag lever loppan nu :D
malin: Ruskigt irriterande. Fast jag gick in i ett härligt mode och köpte mig en svindyr lyxsmoothie och gick upp i TP så jag är stolt över hur jag klarade mig.
exkolledan: mäh, var du på samma tåg? Ack den som hade vetat! Och grattis till tiden! Nu får du köra sådan uppladdning jämt :)
Post a Comment