Sunday, June 29, 2008

Vad kan man göra?

Två veckor kvar till semester. Efter det har jag 1 månad kvar på jobbet innan jag ska börja på nya jobbet. Vi har inte gjort några bestämda semesterplaner. Jag har vaga idéer om en aktiv semester där jag håller igång och provar på spännande aktiviteter. Det är så långt jag har kommit. Vad det skulle röra sig om är som sagt väldigt vagt. Jag har inte så mycket erfarenhet av aktiva semestrar. Jag kommer ifrån en familj med soffsittare och det känns djupt rotat i själen.
Jag skulle vilja cykelsemestra men det går inte då pojkvän inte har någon cykel. Själv har jag en uråligtig damcykel, treväxlad, där växlarna dessutom är trasiga. Någon på jobbet droppade en idé om att åka inlines i olika städer. Pojkvän vägrar dock att åka inlines. Jag är lite sugen på att vandra. Den enda erfarenhet jag har av det är i klass 9 då vi var ute. Men hur farligt kan det vara, jag lär väl inte dö? Jag älskar ju att tälta. Det är utrustningen och det omkring som är lite risigt. Vad har man för skor? Jag har inga kängor. Men kan det funka med tofflor?

Att brotta sig ur en tillvaro som soffsittare kan ibland vara svårt. Det gäller att se vad som är fåniga ursäkter, vad som är riktiga problem som måste lösas och att hitta möjligheter dessutom.
Det tar jag gärna emot hjälp med.

3 comments:

Anonymous said...

Hyra cyklar kanske? På Gotland hade dom cykeluthyrning iaf och det finns säkerligen på andra ställen med? En idé. :)

Katarina Bildström said...

Kloka tankar från en (som vanligt) klok tjej.

Fånig ursäkt och ej ett riktigt problem:

Stor varningsflagga för resonemanget "Jag vill göra detta men det vill inte pojkvännen". Gör det ändå! Ni måste inte vara tillsammans! Jag började hoppa fallskärm själv, jag planerade tjejvasan själv, jag åkte ensam till tjejvättern och halvvättern, jag åkte ensam på mitt första triathlon, och det var jättetrevligt. Du har ju världens goaste PV och han verkar vara en klok man som inte skulle hindra dig att göra något som var viktigt för dig.

Dessutom kanske det blir som med Micke... rätt vad det är så blir han också nyfiken allt eftersom månaderna går, och plötsligt har man sällskap vid startlinjen... :)

GÖR DET DU VILL! DIN PV ÄR SÅ KLOK ATT HAN INTE SKULLE HINDRA DIG!

Kattis said...

katarina: jag förstår vad du menar. Det är som med löpningen. PV var först ointresserad och drack öl när jag sprang. Nu har han börjat springa med mig. Jag känner dock att under semestern vill jag göra vissa saker tillsammans. Jag frågade om han skulle använda inlines om jag köpte till honom, så vi får se om jag släpar iväg honom att handla ;)