Monday, February 12, 2007

Högt eller lågt...who cares?

Min barnmorska sa till mig att jag hade relativt högt blodtryck och att jag borde kolla upp det. Görtröttsamt tyckte jag och pratade med en vän som läser till sjukgymnast. Tro inte att jag orkar kolla upp det på något annat sätt. Hon sa att högt blodtryck ex kan bero på övervikt (mitt BMI är på strax över 21 and going down) eller rökning (jag har aldrig rökt en cigarett i hela mitt liv, om inte M lurade mig att röka en när jag var drängfull, detta debatteras ännu). Tydligen vet man inte varför i de flesta fall.
Eftersom syster också har högt blodtryck så är det antagligen genetiskt för oss. Jag blev helt förvirrad och frågade var pulsen kom in i den här ekvationen. Men den hade liksom ingen relevans.
Happ, så jag är 28 år, äter nyttigt, tränar och har högt blodtryck. Vilken lömsk kropp va?! Här går den och lurar en genom att aldrig vara sjuk och sen BAM ser den till att hitta på nåt sånt här. Som jag inte kan göra nåt åt. Störtlöjligt.

3 comments:

Katarina Bildström said...

Vad írriterande med högt blodtryck. Det är inte stressigt omkring dig, då? Det kan väl också påverka? Eller salt i maten?

Tack för ditt inlägg i bloggen, det värmde. Jag kan ju säga att vi var två tjejer på hela kursen och hoppas att det lättar i ditt feministhjärta om jag säger att vi stod för minst 40 procent av pratet. Och så säger dom att flickor inte får plats i ett rum med killar. De som påstår detta har inte varit på en fallskärmskurs. :)

Kattis said...

Nä det är ju inte det. Inte mer än vanligt i alla fall. Salt har jag dragit ner på så inte är det det heller. Tänk vilket blodrtyck jag skulle ha om jag hade betett mig som "normala" människor. Jag hade stendött!

Bra, våga ta plats! :)

Anonymous said...

I ditt fall verkar det vara genetiskt. Kolla det med jämna mellanrum så det inte stiger med tiden, över 140/90 ska det inte ligga.