Jag hittade min dagisbok häromdan. Med dagisbok menar jag en anteckningsbok som dagispersonalen skrev om mig i (ex K håller pennan i vuxengrepp och tycker mycket om att rita. Hon behöver mycket stöd och beröm). Där stod bland annat att jag kunde vara bråkig vid måltiderna. Det är jag fortfarande. Och kan vi inte komma överens om att:
- Men tänk på alla barn som svälter! inte är ett bra argument för att äta mer?! Vem vill äta mer när de får höra det? Blir de svältande barnen lyckligare över att jag äter mer? Skulle inte tro det va.
Nåväl, när jag läste lite ur boken för pojkvän skrattade han och sa att jag låter som jag är nu. Kanske inte totalt chockerande med tanke på att det rör sig om samma person. I vilket fall som helst var det intressant att läsa. Jag fick liksom en kontext.
Nu ska jag däremot ner på stan och köpa choklad. Det finns nämligen ingen finchoklad hemma (bara fulchoklad) och jag MÅSTE ha Valrhonas Guanaja choklad hemma.
Better safe than sorry
4 hours ago
4 comments:
Jag tycker att det är fel att tvinga barn att äta upp, det är ju knappast som att ett barn i Sverige skulle svälta ihjäl... :oP Och ja, det där med svältande barn är fan det dummaste man kan säga när ett barn inte vill äta. Jag sa alltid "skicka maten till barnen i Afrika då" :)
Jag vill också läsa i dagisbok, var fick du tag i den?
Haha roligt! :)
Du fick du mitt sms om tårtprovning?
Saga: jag med. Världens sämsta argument.
ak: det var nån fröken som hade gett den till mamma.
Post a Comment